<anforande>
<dok_hangar_id>2347540</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:77 Onsdagen den 12 mars</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>2008-03-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Tryck- och yttrandefrihet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4D4F11ED-3673-4A99-AAE7-9A4252603E02</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>HELENE PETERSSON i Stockaryd (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag ska ta upp två av frågorna i betänkandet, nämligen frågan om mediekoncentration och frågan om hets mot folkgrupp.
Vad gäller mediekoncentrationen är det enligt vår mening dags att göra en översyn. Det sker en ökad sammanflätning av olika delar av mediemarknaden, vilket kan vara en riskfaktor för mångfald och demokrati. Även denna marknad som verkligen ska vara flaggskeppet och riktmärket för yttrande- och tryckfrihet börjar närma sig ett oligopol. Det finns i dag ett litet antal mycket starka mediekoncerner som äger stora delar av mediemarknaden. De äger dagstidningar, biografer, tryckerier, filmindustri, förlag, tidskrifter, distributionsföretag, reklamföretag och webbsajter - det mesta som finns inom mediebranschen. 
Det finns tre företag som är de i särklass största och fyra något mindre som arbetar hårt för att nå ytterligare marknadsandelar. Dessa sju koncerner dominerar mycket starkt marknaden. 
Det sker också en geografisk uppdelning över landet, och det kan vara mycket tveksamt om det verkligen gynnar mångfald och demokrati.
Det var nio år sedan Mediekoncentrationskommittén lämnade sitt betänkande. Det har hänt väldigt mycket sedan dess. Bara nu i vår har det skett, eller kommer att ske ganska snart, två stora tidningsaffärer. Storlek och samordningsvinster är av betydelse, men kanske med fara för mångfald och demokrati. 
Den förra Mediekoncentrationskommittén föreslog en mediekoncentrationslag, men det var kanske för tidigt för nio år sedan. Att reglera denna verksamhet är inte något önskvärt, men det är definitivt hög tid att se över mediekoncentrationen igen. Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 6. 
Det andra området som jag tänkte beröra är hets mot folkgrupp och Diskrimineringskommitténs betänkande. I KU:s betänkande i dag finns en rad motioner som rör ändringen i diskrimineringslagen och även lagen om hets mot folkgrupp. Enligt direktiven till Diskrimineringskommitténs arbete skulle kommittén bland annat kartlägga och belysa behovet av och formerna för en reglering av ett förbud mot diskriminering av transpersoner. Kommittén föreslår att en ny lag införs som bland annat innebär att förbudet även omfattar könsidentitet. 
En proposition om ett starkare skydd mot diskriminering förväntas till riksdagen under våren. Majoriteten i utskottet vill inte föregripa regeringens beredning. Det är på det sättet som vi ofta behandlar frågor när de är under utredning. Men vi vill ändå framhålla att inom ramen för utskottets behandling av den propositionen kan också frågan om hets mot folkgrupp komma att belysas. 
Vår syn på detta är att frågan om en ändring av lagen om hets mot folkgrupp inte är avfärdad från dagordningen med tanke på att vi i dag avstyrker dessa motioner.
</anforandetext>
<intressent_id>0617957067613</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01KU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>66364</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0977/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
