<anforande>
<dok_hangar_id>2347540</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:77 Onsdagen den 12 mars</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>2008-03-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Tryck- och yttrandefrihet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7D3CAC53-C7F0-434B-A6D5-B67DE64EA80B</anforande_id>
<anforande_nummer>29</anforande_nummer>
<talare>ANNIE JOHANSSON (c) replik</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag kan bara konstatera att det är lätt att skrika högt i opposition, men när man själv sitter med frågan är det väldigt svårt att visa handlingskraft och att genomföra just de saker som alla tre oppositionspartier lyfter fram i reservationen.
Meddelarfriheten är till för att allmänheten ska kunna granska offentlig verksamhet och att vi ska kunna få insyn i densamma. Grundlagen - den svenska regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen - gäller individer gentemot statlig verksamhet. Den gäller inte individer gentemot privata aktörer. Där är min bestämda åsikt att vi inte ska urvattna de svenska grundlagarna. KU är satt att värna just dessa och värna deras bestämmelser, och här är yttrandefriheten, tryckfriheten och offentlighetsprincipen givna grundbultar att försvara. Det är jag beredd att göra.
</anforandetext>
<intressent_id>0862868280923</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01KU15</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>66357</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0977/#anf29</protokoll_url_www>
</anforande>
