<anforande>
<dok_hangar_id>2347536</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0973</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:73 Onsdagen den 5 mars</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>73</dok_nummer>
<dok_datum>2008-03-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 11 §) Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet (forts. SkU19)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C9F7F8EB-E8C4-4992-842F-233CF3056FB0</anforande_id>
<anforande_nummer>43</anforande_nummer>
<talare>HELENA LEANDER (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag tror att vi alla här inne vill väl. Vi vill ha ett skattesystem där den lilla människan vågar pröva en idé och vågar förverkliga en dröm i form av ett företag utan att hindras av krångel eller osäkerhet. Vi vill nog ha ett mångsidigt näringsliv med både små och stora företag i olika branscher, och där nya företag kan ta vid där andra slutar. 
Sedan har vi som vanligt lite olika idéer om hur man ska komma dit. Från alliansens sida tycks man ha fastnat för att man ska ha riktade lättnader för vissa särskilt utvalda branscher, medan vi från oppositionens sida är lite mer inne på att man ska ha goda villkor för alla företag i stället för specialregler som skapar krångel, orättvisor och gränsdragningsproblem. Men den diskussionen har vi redan haft ett antal gånger, inte minst i samband med budgeten. Eftersom jag är hes efter en förkylning tänker jag inte upprepa den. Jag tänker helt enkelt hålla mig till de frågor som så att säga blev över till det här betänkandet. Det gör att det blir lite lösryckt och att det kanske inte alltid blir de största frågorna. Men det är så det är.
Frågan om 3:12-reglerna är faktiskt väldigt stor för dem som berörs eftersom dessa regler är ökända för att vara osedvanligt krångliga. 3:12-reglerna handlar om hur stor andel av en fåmansföretagares vinst som får beskattas som kapitalvinst. 
Jag vet att regeringen är mycket väl medveten om dessa problem och också har försökt genomföra en del förbättringar. Men problemet är fortfarande trängande, och jag vill därför understryka behovet av att man försöker få till en enklare och mer rättvis lösning. Därför yrkar jag bifall till vår reservation 3. I den reservationen tar vi också upp frågan om så kallade etableringskonton som är en skattegynnad sparform, som finns i Danmark, för den som vill spara ihop till ett startkapital för att starta ett eget företag. Det skulle också kunna prövas i Sverige som ett sätt att stimulera nyföretagandet. 
En betydligt mindre fråga som dock kan upplevas som onödig och orättvis för dem som drabbas är frågan om skattefri friskvård och motion. Den som har en enskild firma har inte samma möjligheter att dra av för motion och friskvård som den som har en annan företagsform eller som den som är anställd. Bakgrunden är att man vill upprätthålla en gräns mot privata levnadsomkostnader, vilket i och för sig är lovvärt. Men samtidigt blir det konstigt att det som är privata levnadsomkostnader för vissa är avdragsgillt för andra. Därför skulle det vara önskvärt om regeringen i alla fall kunde se över om det går att behandla detta likadant skattemässigt. 
Men det här betänkandet handlar inte bara om företagsbeskattning, utan det handlar också om fastighetsbeskattning. Jag ska inte upprepa vår allmänna kritik mot regeringens omläggning av fastighetsbeskattningen. Däremot tycker jag att det är lite synd att när man ändå såg över den inte också kunde se över behandlingen av beskattningen för olika bostäder för äldre där det nu råder en stor osäkerhet. När frågan var uppe förra gången avslog man motionen just med hänvisning till att man hade hört ryktas att regeringen tittade på detta. Men det verkade inte bli någonting av det. Därför vore det lämpligt om riksdagen nu faktiskt kunde sätta ned foten och säga att denna osäkerhet måste klaras ut.
En annan intressant fråga inom boendebeskattningen är frågan om så kallade oäkta bostadsrättsföreningar som inte har riktigt samma skattemässiga fördelar som äkta bostadsrättsföreningar. När jag skrev en motion om detta i höstas var det en del bostadsrättsföreningar som kontaktade oss i skatteutskottet för att de plötsligt hade blivit omklassificerade till oäkta bostadsrättsföreningar eftersom lokalhyrorna hade stigit kraftigt i området. Det tyckte man var tråkigt. 
Sedan dess har Skatteverket uttalat att man inte vill klassificera om bostadsrättsföreningar bara på grundval av att marknadshyrorna för lokaler har stigit mer än vad bruksvärdet för bostäderna i området har gjort. Det löser problemet för befintliga bostadsrätter. Däremot finns problemen fortfarande kvar för nya bostäder som byggs. 
Har man som jag någon sorts idé om att det är bra att blanda bostäder och lokaler i samma område och ha en funktionsblandad bebyggelse som minskar transportbehoven och minskar problemen med områden som ligger öde och otrygga under stora delar av dygnet är det väldigt olyckligt om man har skatteregler som gynnar en ensidig bebyggelse. Därför vore det väldigt bra om man kunde se över detta på något sätt. 
Jag har i min motion skissat på en idé med så kallad ekonomisk fastighetsdelning, men det kan säkert finnas många andra goda lösningar. Därför skulle jag önska att regeringen kunde se över den frågan samtidigt som man ser över de andra frågorna om oäkta bostadsrättsföreningar som har tagits upp i dessa motioner. 
</anforandetext>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01SkU19</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>65800</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0973/#anf43</protokoll_url_www>
</anforande>
