2347536 GV0973 Riksdagens protokoll 2007/08:73 Onsdagen den 5 mars 2007/08 73 2008-03-05 00:00:00 Konsumentfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 10190FCA-A244-417B-830D-3758601D85D4 1 EVA SONIDSSON (s) s Fru talman! Civilutskottet ska nu behandla ett antal motioner i betänkande CU9 väckta under den allmänna motionstiden hösten 2007 på det konsumentpolitiska området. Betänkandet innehåller tio reservationer. Vi socialdemokrater står självfallet bakom alla våra reservationer men nöjer oss med att yrka bifall till reservation nr 3 för tids vinnande. Ungdomar är en stor grupp konsumenter i dag och i framtiden. De möter en lång rad konsumtionserbjudanden som kan vara svåra att överblicka konsekvenserna av. Många valmöjligheter har överlämnats till individen själv, och valen är inte alltid de lättaste att göra. Ibland krävs det mycket för att kunna välja rätt. I alltför många fall kan vi se konsekvenserna av att människor inte alltid behärskar denna situation utan gör kortsiktiga och felaktiga val som till slut kan innebära att de fastnar i skuldfällan. Att arbeta förebyggande är en god investering för att våra ungdomar på ett tidigt stadium ska bli goda konsumenter. Vi socialdemokrater menar att skolan och lärarna kan spela en viktig roll på detta område. Det här handlar verkligen om att uppfylla läroplanens mål om att förbereda eleverna för vuxenlivet och arbetsmarknaden. Konsumentverket har webbinformation för ungdomar som gör det enklare och mer intressant för dem att ta del av information om konsumentfrågor. En del kommuner har tagit fram ett Internetbaserat pedagogiskt verktyg som vänder sig till gymnasieskolan i syfte att fånga upp och kanalisera ungdomars intresse för konsumentfrågor. Det finns exempel på spännande projekt för att lära barn konsekvensekonomi redan i förskoleåldern. Syftet är bland annat att tidigt träna barnen att budgetera och kalkylera kostnader. Förhoppningsvis kan detta ge starkare och mer välinformerade konsumenter i framtiden. Ungdomar vill få information om konsumentfrågor. De är en stor och stark konsumentgrupp och måste därför tidigt få information om konsumentkunskap för att rustas för de frestelser man ofta står inför som konsument i dag. Fru talman! Vi socialdemokrater har under en lång rad år tydligt markerat att konsumentpolitik är en viktig del av den generella välfärdspolitiken. Konsumentvägledarna ute i kommunerna spelar en mycket stor roll med sitt förebyggande arbete som är en service till kommuninvånarna i dagens konsumtionssamhälle. Det vore önskvärt att kommunerna satsade mer på detta område. Konsumentpolitiken spelar en allt viktigare roll. Välinformerade konsumenter som känner sig förtrogna med sina rättigheter utgör en drivkraft för handeln och bidrar därigenom till ekonomisk framgång. Den nya teknologin, särskilt den digitala, ger möjligheter och utmaningar så att mekanismer för att främja hållbar konsumtion kan vidareutvecklas. Det är mycket viktigt inte minst vid utformandet av EU:s inre marknad och möjligheter för konsumenter att vinna på konkurrensen av varor och tjänster. Gemenskapsrätten är betydelsefull när det gäller att säkerställa en hög nivå på konsumentskyddet och tillgodose behovet av en effektiv tillsyn. Det framhålls i EU:s strategi för konsumentfrågor. Men arbetet måste utföras i medlemsländerna. Det är därför viktigt att vi i Sverige får en strategi för konsumentfrågor som stämmer överens med de beslut vi har varit med att fatta i ministerråd och så vidare. Denna strategi måste även säkerställa att konsumenternas intresse tillvaratas i ett globalt perspektiv. Med dessa ögon bör vår konsumentskyddslagstiftning ses över. Ju mer globala vi blir i Sverige och ju fler verksamheter som avregleras, desto mer ökar behovet av konsumentinformation och konsumentskyddslagstiftning. Fru talman! Många nya politikområden berör konsumenter i dag. Det gäller till exempel ekonomi, vård och omsorg, transport, miljö, energi och telekommunikation. Det är därför viktigt att konsumenterna får information och utbildning så att de kan göra sina strategiska val när det gäller såväl kostnader och kvalitet som klimat och miljöaspekter - allt för att få en hållbar konsumtion. Inte minst är konsumenternas rättigheter inom trafikområdet något som behöver belysas för att förstärkas. I dag får resenären ersättning när denne blir försenad med flyget, men ersättningen för följdskador om tåget inte kommer i tid eller om bussen uteblir är dålig. Vård- och omsorgsverksamheten blir med avreglering och olika varianter av privata intressen, inte minst i borgerligt styrda kommuner som praktiserar checksystem, också ett konsumentintresse. Med kommande utförsäljningar av den offentliga sjukvården blir konsumentintresset ännu större. Vi socialdemokrater anser att det är fel. Vi vill vara medborgare och inte kunder och få våra behov som medborgare tillfredsställda. Men med ökad avreglering, och i vissa fall total avsaknad av offentliga alternativ, blir även dessa verksamheter konsumentfrågor. Det är därför angeläget med en stram lagstiftning som gör att medborgarna aldrig behöver tveka om sina rättigheter inom dessa verksamheter. Konsumenterna behöver också kunna klaga för att få en lösning på tvister. Vi måste också bevaka och stödja ECC-nätverket som ger hjälp till konsumenter vid gränsöverskridande handel. Snålheten får inte överträffa visheten när det gäller att diskutera hur konsumenterna behandlas. I sin iver att spara pengar till skattesänkningar träffas inte längre alla som har blivit utsedda att sitta i Allmänna reklamationsnämnden. Resor ersätts med telefonuppkopplingar. Detta är inte acceptabelt då möjligheter till diskussion och erfarenheter från dem som inte bor nära Stockholm inte kommer till nytta. Vi måste också kunna beakta behovet att konsumentskydd och möjligheter att klaga och lösa tvister när det gäller finansiella tjänster, bland annat när det gäller pensionssparande och möjligheter att låna pengar till olika ändamål. Detta gäller inte minst om vi verkligen ska få konkurrens i bankernas priser, avgifter och erbjudanden. Konsumenterna behöver även i större utsträckning involveras vid utformningen av olika förslag inom detta och andra politikområden. Standardiseringsarbetet är liksom märkningssystem viktigt ur konsumentsynpunkt. Men även inom andra organ är konsumenternas synpunkter viktiga. Därför är det också angeläget att konsumenterna ges stöd att bilda föreningar. Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Konsumentverket är viktiga statliga verk för att tillförsäkra konsumenterna bra varor och tjänster, men det behövs också verktyg för konsumenternas egna engagemang. Vi behöver folkrörelser med aktiva och kunniga konsumenter som kan påverka utbud och produktionssätt av varor. De folkrörelser som nu växer fram inom konsumentområdet måste därför uppmuntras och ges stöd. Det är viktigt med en balans mellan statliga verk och folkrörelser för att få en bred påverkan i konsumentfrågor. Konsumentlagstiftning i vårt land beslutas till större delen inom ramen för vårt EU-medlemskap. Den frivilliga konsumentrörelsen behöver självklart kunna agera även i EU-sammanhang. Sveriges konsumentråd har i dag redan mandat från svenska konsumenter att företräda Sverige på EU-arenan och i en del internationella sammanhang, men det behövs också en finansiell förstärkning för att på bästa sätt kunna uppfylla uppdraget och för att utåt kunna visa konsumenterna vad de har åstadkommit. De hållbarhetsmål som den tidigare regeringen fastlade saknas i det nuvarande målet för konsumentpolitiken. Det är inte tillfredsställande att inte ta hänsyn till hållbarhetsaspekten i konsumentpolitikens målsättning. Våra konsumtionsmönster är en avgörande fråga för ett hållbart samhälle. Därför bör hållbarhetsmålet i konsumentpolitiken ligga kvar. Dagens konsumenter vill få fullödig information om den vara de tänker köpa. Vi vill veta hur varan har tillverkats, av vem och vilka miljöeffekter den får både vid användning och efter användning. Den etiska konsumentinformationen måste förbättras avsevärt. Märkningen av varor måste förbättras och vara utformad så att den verkligen gagnar konsumenterna. Det betyder att också producenterna i slutändan gagnas. Nordiska konsumentorganisationer har gjort en undersökning om information. Den visar att ungefär hälften av konsumenterna i fyra nordiska länder vill ha information om etik och miljö kring tillverkningen av kläder, textilier och skor. Ungefär lika många säger sig vara beredda att betala mer för att få den informationen. Många anger att de inte har fått tillräckligt med information för att kunna göra ett medvetet val. Nästan var fjärde tillfrågad säger att de antingen avstått från att köpa kläder, textilier eller skor för att de tror att de har tillverkats under oetiska förhållanden eller medvetet valt att köpa varor som de tror har producerats under bra arbetsförhållanden. Detta borde i och för sig vara en väckarklocka för många producenter att frivilligt märka sina produkter. Men så länge det inte finns några krav från myndigheter är det alltför få som verkligen genomför etisk märkning. Rättvisemärkt, Rena kläder med mera är etiska märken som vi har lärt oss att känna igen. Det är viktigt att dessa organisationer uppmuntras och att information sprids om behovet av etisk märkning av varor. FN:s riktlinjer för konsumentskyddet är rätten att få basbehov tillgodosedda, rätten till säkerhet, rätten till information, rätten att välja, rätten till inflytande, rätten till tvistlösning, rätten till konsumentkunskap och rätten till hälsosam och långsiktigt hållbar miljö. Dessa riktlinjer bör även inkluderas i Europasamarbetet. Det gäller att främja hänsynstagande till konsumentintressena inom gemenskapspolitiska områden och ge konsumenterna största möjliga nytta av den inre marknaden. Kommissionen ställer i sin strategi upp tre mål för konsumentpolitiken inom EU, nämligen en hög gemensam nivå på konsumentskyddet, en effektiv tillämpning av konsumentskyddsbestämmelserna och konsumentorganisationernas deltagande i EU:s politik. Det är viktigt att vi på nationell nivå fortsätter att driva på i dessa frågor som vi har föreslagit i våra ståndpunkter, och att vi just betonar vikten av att konsumentlagstiftning och konsumentpolitiska beslut efterlevs inom EU. Vi ska fortsätta att stödja åtgärder som syftar till ett närmare samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter när det gäller marknadsbevakning och kontroll. Från svensk sida har vi särskilt poängterat att konsumenternas intressen ska tillvaratas inom alla relevanta politikområden. Konsumentorganisationerna bör engageras och vi bör på ett konkret sätt se till att konsumentinflytandet ökar i standardiseringsarbetet. Sverige ligger i topp inom EU vad gäller nyttjande av elektronisk handel och tjänsteutnyttjande. Den elektroniska handeln känner inte några gränser. Den är global, och detta måste konsumenterna förhålla sig till. Den elektroniska handeln har en rad fördelar för konsumenterna i form av ökad konkurrens genom ökat utbud, lägre priser med mera. Det har vi svenskar tagit till oss. Vi ser att den delen ökar väldigt hastigt. För företag i Sverige fungerar svenska lagar, men de gäller inte för många utländska företag som gör reklam och säljer till konsumenter i vårt land. Enskilda konsumenter kan hamna i ett svårt underläge vad gäller tolkningar av överenskommelser i samband med elektronisk handel med internationella företag. Konsumenterna kan komma i kläm mellan förmedlingsföretag, transportföretag och tillverkaren av produkten. Alla dessa mellanhänder kan spela ut konsumenten och skylla på varandra. Det är en mycket olycklig situation. Det begås många brott vid handel över Internet och som konsument måste man vara medveten om dessa risker. Det kan finnas risker med att lämna ut sitt kontokortsnummer vid elektronisk handel. Många känner sig lurade och allt fler polisanmälningar droppar in. Informationen måste bli tydligare på det området och riskerna måste elimineras. Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 3. 0565167965311 GV01CU9 N 2010-01-01 00:00:00 65758 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0973/#anf1