2347531 GV0968 Riksdagens snabbprotokoll 2007/08:68 Onsdagen den 20 februari 2007/08 68 2008-02-20 00:00:00 Författningsfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 47B5F271-8FE5-4214-A56C-E62119E2E8AE 10 ANNIE JOHANSSON (c) c Herr talman! Jag vill inledningsvis instämma i det som Henrik von Sydow lyfte fram i sitt anförande. Detta handlar om 50 motionsyrkanden varav många särskilt förtjänar att lyftas fram. Jag sätter stor tilltro till det arbete som Grundlagsutredningen nu gör och att de tankar som finns i många av motionerna kommer till sin rätt i dess slutbetänkande. Att stärka riksdagens makt och inflytande, att stärka väljarens makt genom ett ökat personval, att se över valkretsindelningen samt att se hur vi bäst kan gagna medborgerliga fri- och rättigheter genom utökad lagprövningsrätt är frågor som jag tycker är högst intressanta. Jag kommer att lägga min betoning på förtroendeuppdrag och utnämningar. I centrum för debatten hamnar då regeringsformen 11 kap. 9 § andra stycket om att tillsättning av statlig tjänst ska ske på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet, det vill säga på objektiva grunder. Den har verkat svart på vitt sedan 1974 års regeringsform och har väl använts både bra och mindre bra genom åren. För mig och allianspartierna är det en självklarhet att utnämning av högre statliga tjänster ska ske med öppenhet som ledstjärna. I detta betänkande har vi en reservation från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om ett tillkännagivande till regeringen om att man ska återkomma till riksdagen med ett samlat förslag om hur utnämningspolitiken ska bedrivas. Det är roligt att se att man är så pass handlingskraftig och ovanligt samspelt i denna fråga i opposition. Grundlagsutredningen har bland annat i uppgift att se över regeringsformen och kommer med sina förslag i slutet av detta år. Att föregå det arbetet, såsom reservationen kräver, vore djupt anmärkningsvärt med tanke på den praxis vi brukar i motionshanteringen. Regeringen har också markerat i budgetpropositionen både för 2007 och 2008 att utnämningsmakten måste ses över, att vi måste skapa ett förtroendefullt utnämningssystem och att rekryteringsprocessen måste bli öppnare och mer väldokumenterad. Kravprofiler har upprättats tidigare, men nu ska de också läggas till akten så att man i efterhand kan granska vad som legat till grund för utnämningen. Ett antal genomförda rekryteringar har föregåtts av annonsering och ett öppet förfarande under det året alliansregeringen har suttit vid makten. Det gäller exempelvis chefen för Konsumentverket, chefen för Högskoleverket, chefen för Sida, Statens pensionsverk, Institutet för språk och folkminnen, Statens försvarshistoriska museer, Naturhistoriska riksmuseet och så vidare. Vid rekryteringsprocesser har också rekryteringskonsulter använts för att bistå regeringen med att hitta och utvärdera kandidater. Steg för steg kommer man nu ifrån den praxis av slutenhet och dålig insyn som tidigare varit känd i en socialdemokratisk utnämningspolitik. Allianspartierna talade om vad man ville göra innan valet, och vi har nu lagt om mot en ökad öppenhet och därmed ett ökat ansvarsutkrävande. Arbetet fortgår med att införliva detta i praktisk bemärkelse. Arbetet mer konstitutionellt fortgår i Grundlagsutredningens arbete. Herr talman! Jag vill under denna debatt också tala om vikten av ett utökat personval. Den kompromiss som nåddes vid den svenska personvalsreformen har en släng av en gyllene medelväg. Om kandidaten lyckas samla ihop 8 procent av partiets totala röster får väljarna något att säga till om, annars är det den interna partiordningen som gäller. Men i kommunerna och kommunvalen får väljarna lite mer att säga till om - där räcker det med enbart 5 procent. Det är min starkaste övertygelse att personvalssystemet måste ses över, reformeras och ge mer makt åt medborgarna, åt väljarna. För vems skull finns egentligen politiken? Är det de enskilda partiernas eller är det medborgarnas? Och vem ska fälla den avgörande rösten? Herr talman! Avslutningsvis vill jag markera mot det maktfullkomliga resonemang som återfinns i Socialdemokraternas motion 2007/08:K404 där man titulerar den nuvarande majoriteten som tillfällig och att den nuvarande majoriteten enbart ska ses som ett undantag från det dryga halvseklet av socialdemokratisk maktdominans. Jag vill också markera mot reservationen gällande det offentliga ägandet där man säger "mot de 178 står 171 ledamöter som helt saknar inflytande och rättigheter i sammanhanget". Det är precis det som kallas demokrati - majoriteten styr och sätter dagordningen. I den diskussionen kommer Mauricio Rojas att ta vid. Vi ska ha ett samhälle som stärker demokratin. Demokratin stärks inte genom att man lutar sig tillbaka och låter allting vara precis som det alltid har varit. Genom att utveckla och framför allt sätta in människan i det centrala objektivet och lägga fokus här skapas en mer aktiv demokrati. Jag sätter stor tilltro till Grundlagsutredningens arbete och hoppas att man vågar och vill tänka nytt, tänka om så att makten och inflytandet kommer närmare den enskilde och att vi får ett samhälle som bygger just på ledorden ansvarsutkrävande och öppenhet. Härmed vill jag yrka bifall till förslagen i konstitutionsutskottets betänkande. 0862868280923 GV01KU14 N 2010-01-01 00:00:00 65382 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0968/#anf10