2347511 GV0948 Riksdagens protokoll 2007/08:48 Torsdagen den 20 december 2007/08 48 2007-12-20 00:00:00 Allmänna bidrag till kommuner föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 89168D49-3BCE-431A-B152-E5F66E379F41 32 MIKAELA VALTERSSON (mp) mp Herr talman! Jag tänker ta upp några av de saker som gör att vi har en annan syn på ramen för det här utgiftsområdet. Regeringens nya fastighetsskatt gör att personer som har fastigheter med mycket höga taxeringsvärden får betydligt lägre skatt, medan personer som har fastigheter med låga taxeringsvärden får ungefär samma skatt som de i dag har. Många får dessutom högre skatt med de här förändringarna. Den fördelningseffekten av regeringens föreslagna fastighetsskatt är mycket dålig, som vi ser detta. Miljöpartiet har länge velat ha ändringar i fastighetsskatten. Det har ju varit problem med att snabbt stigande taxeringsvärden gjort att hushållens planering av den egna ekonomin har försvårats. I samband med valet föreslog vi en permanent sänkt fastighetsskatt till 0,8 procent av taxeringsvärdet i avvaktan på en större reform när det gäller boendebeskattningen. Vi är nu kritiska till regeringens hantering av fastighetsskatten och till införandet av ett tak för fastighetsskatten. En så stor och viktig fråga som den om ändringar i hela fastighetsbeskattningen måste skötas på ett bättre sätt och beredas i rimlig ordning. Det snabbt hopsnickrade förslag till ny fastighetsskatt som regeringspartierna gick till val på hade i vanlig ordning ordentligt behövt genomlysas innan det presenterades här i kammaren som ett skarpt förslag. De problem som regeringen sedan har haft med fastighetsskatten visar med all tydlighet att förslaget inte är ordentligt berett. Regeringen borde i stället dra tillbaka förslaget och satsa på en parlamentarisk utredning som ser över hela fastighetsbeskattningen för att sedan återkomma med ett bättre grundat förslag. Det är inte nog att regeringens skattesänkningar är felriktade fördelningspolitiskt och i stor utsträckning gynnar dem med högre inkomster. De stora skattesänkningar som regeringen genomfört kommer dessutom inte alla till del. En stor grupp som inte har fått del av skattesänkningarna är pensionärerna. En annan grupp är de långtidssjuka och de långtidsarbetslösa. Av fördelningspolitiska skäl föreslår därför Miljöpartiet ett höjt grundavdrag för alla. Det höjda grundavdraget innebär att alla som inte har en inkomst av just lönearbete får skatten sänkt med 70 kronor per månad. Herr talman! I går morse var jag på väg till riksdagen i ungefär två timmar. Alla resenärer blev under mer än en timme stående ute i kylan på grund av stopp i pendeltågstrafiken. Denna typ av händelse skapar en rättmätig irritation hos resenärerna. Det finns ett starkt tryck på att satsa på kollektivtrafiken och då inte bara i den här staden. För att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ till bilen måste det vara bekvämt och tryggt. Man måste också kunna lita på att tågen kommer. Det är kanske inte så att regeringen direkt kan lastas för alla förseningar i Stockholmstrafiken. Men att inte visa någon vilja att förbättra och utveckla kollektivtrafiken är något som markant ökar irritationen hos resenärerna. Det måste bli billigare med kollektivtrafik i förhållande till biltrafik. Regeringen höjer dieselskatten, och det tycker vi är bra. Men då måste man också se till att ta hand om kollektivtrafiken. Utan en kompensation till kollektivtrafiken kommer höjningen att leda till att biljettpriserna i stället blir dyrare. Vad är det för logik att säga att man ska vidta åtgärder för att minska klimatpåverkan och minska biltrafiken klimatpåverkande utsläpp när man samtidigt gör kollektivtrafiken dyrare? Miljöpartiet föreslår höjd koldioxidskatt med 30 öre per kilo koldioxid. Regeringen föreslår i budgetpropositionen en energiskattehöjning också för diesel med 20 öre per liter. Båda dessa förändringar medför ökade kostnader för kollektivtrafiken. Vi anser att kollektivtrafiken bör kompenseras för det. För att klara klimatomställningen är det viktigt att det inte blir dyrare att åka kollektivt. Tyvärr saknar regeringen totalt en strategi för ett ökat kollektivtrafikåkande. Det är inte genom att inte kompensera för den här typen av skattehöjning, det är inte genom att låta alla pengar från trängselavgiften gå till vägar och det är inte genom att låta bli att tillskjuta nödvändiga medel för spårutbyggnad som man ökar kollektivtrafikresandet. Vi vill i stället kompensera kollektivtrafiken med 125 miljoner för höjd koldioxidskatt i vårt förslag och för regeringens energiskattehöjning. När regeringen höjer koldioxidskatten urholkas dessutom dess styreffekt delvis av att man samtidigt höjer avdragen för resor mellan hemmet och arbetet med 50 öre per liter för bilpendlare. Det är mer än vad man får betala i höjd skatt. Däremot får inte kollektivtrafiken någon kompensation. På det sättet ökar incitamentet att pendla med bil, som verkligen inte är något som direkt gynnar klimatet. Herr talman! Samhällsutvecklingen och den snabba strukturomvandlingen av arbetsmarknaden ställer krav, inte minst på dem med lägst utbildning. Utan ett livslångt lärande och möjligheten att även i vuxen ålder läsa in kunskap man missat tidigare blir det mycket svårt för dem som inte riktigt uppfyller arbetsmarknadens kompetenskrav att komma tillbaka i sysselsättning. Vi satsar därför från Miljöpartiets sida 600 miljoner kronor på kommunal vuxenutbildning. Regeringen förändrar det fördelningssystem enligt vilket kommunerna tidigare fördelade det statliga stödet till vuxenutbildning. Tidigare har stödet fördelats proportionerligt i förhållande till utbildningsnivån i kommunerna, med andra ord så att de kommuner där man har lägst utbildningsnivå har fått det största stödet. Regeringen ändrar fördelningssystemet så att alla kommuner får samma summa i stöd per invånare oavsett utbildningsnivå. Vi anser att det är viktigt att merparten av stödet finns där behoven är störst, alltså där utbildningsnivån är lägst. Vi anser därför att det gamla resurstilldelningssystemet bör återställas. Regeringen lyfter i vårbudgetens finansplan fram vuxenutbildningens vikt. Att göra det samtidigt som man så kraftigt har dragit ned på resurserna till kommunal vuxenutbildning är inte en trovärdig politik. Slutligen: Regeringen ska se över hela systemet för den kommunala skatteutjämningen. Att då redan nästa år göra förändringar är inte bra. Man bör först låta en utredning se över helheten innan man ändrar i en så grundläggande och fundamentalt viktig del för kommunerna. Jag yrkar bifall till reservation 1. 0880452278816 GV01FiU3 N 2010-01-01 00:00:00 63813 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0948/#anf32