<anforande>
<dok_hangar_id>2347510</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0947</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:47 Onsdagen den 19 december</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>47</dok_nummer>
<dok_datum>2007-12-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9FF079A4-CDF1-48B6-B6BD-8FC2381BB7BA</anforande_id>
<anforande_nummer>37</anforande_nummer>
<talare>EVA SONIDSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Civilutskottet ska nu behandla ett antal motioner inom konsumentpolitiken. Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom våra motioner, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 1, 4 och 11. 
Mål för konsumentpolitiken är vad jag i första hand kommer att tala om i mitt anförande. 
De tidigare målen Trygga konsumenter handlar hållbart plockades bort av regeringen och ersattes av Konsumenterna har makt och möjlighet att göra aktiva val. Makt anses som någonting positivt i många sammanhang, men för att utöva makt måste man inneha kunskap.
De nya målen tillkom utan någon som helst diskussion eller dialog med vare sig oss i oppositionen eller organisationer som är nära knutna och är beroende av vilka mål som fastställs av oss här i riksdagen. 
I dessa tider när miljö och hållbarhet diskuteras varje dag, både hemma vid middagsbordet och via medier, tar regeringen bort kravet att handla hållbart. De senaste åren har vi socialdemokrater satsat på att bygga upp ett bra konsumentskydd med hållbarhet som grund. Med regeringens nya mål tar man för givet och förutsätts att konsumenterna är aktiva och gör egna medvetna val. Konsumenterna ska själva vara aktiva, och konsumentpolitikens roll är att bidra till att öka konsumenternas egenmakt genom att möjliggöra aktiva val. Det låter väldigt bra, förutsatt att alla kan och har kunskapen att göra egna val. 
Men jag sade det i debatten i fjol, och jag säger det igen: Alla har inte den kunskapen. Det är inte så att jag tvivlar på konsumenternas kunskap. Men i dagens samhälle med det reklamutbud och med den ibland oseriösa marknadsföring som finns är det inte lätt för var och en att se farorna och motstå frestelser, framför allt inte för ungdomarna.
För vår del är det uppenbart att konsumtionsmönster också påverkar miljön och att medvetenheten om detta bör realiseras i målsättningar på konsumentpolitikens område. Tyvärr verkar regeringen inte koppla samman konsumtion med miljön, vilket i grunden sannolikt handlar om bristande kunskap och engagemang på området. Att inte ha miljön i åtanke när det gäller konsumtionsmönster är en oansvarig politik för framtiden.
Konsumentpolitiken intresserar och berör alla, den finns hela tiden i vår vardag. Konsumentpolitik innefattar allt från livets nödvändiga livsmedel, rent vatten och mat till kläder, tjänster, service, el, post och tele och så vidare.
Regeringens förslag till ny målsättning är märkligt och säger inte någonting om olika människors olika förutsättningar. Alla människor har inte makt och möjlighet att göra aktiva val. De som inte har tiden, resurserna eller erfarenheten blir mer utsatta och riskerar att hamna i en sämre ställning än andra. 
Någon analys av olika gruppers förutsättningar redovisas inte. Förslaget till målsättning är bara ett konstaterande, men inget mål i sig. Regeringen presenterar inte några som helst visioner för konsumentpolitiken och redovisar inte vad de aktiva målen ska syfta till. 
Konsumentpolitiken har hittills handlat om på vilket sätt samhället ska kunna stötta svaga och utsatta konsumenter. Nu anser regeringen att konsumenterna på egen hand kan göra aktiva val. Vi kan inte se att det finns något behov av att ersätta det nuvarande målet med en sådan målformulering.
Herr talman! Vi hade i utskottet bara för någon vecka sedan besök av EU-kommissionären som har hand om konsumentfrågorna. Hon framhöll att Sverige ligger väl i framkant i arbetet med hållbar konsumtion och att Sverige är långt framme i miljöarbetet. Varför ska vi då backa? Varför ska vi då ta bort de tidigare mål som tydligt talade om vikten av att handla hållbart och få trygga konsumenter? Varför är miljömålen och hållbar konsumtion inte viktiga för regeringen?
Varje dag kan vi se hur konsumenter råkar illa ut eftersom det hela tiden finns näringsidkare som ligger steget före och försöker kringgå de bestämmelser och lagar som finns. 
Vi socialdemokrater vill inte som den borgerliga regeringen låta marknaden styra konsumentpolitiken och att näringslivet ska ha veto mot alla förslag på förbättringar för konsumenter. Det är en reklamkampanj som Svenskt Näringsliv nu genomför, sagan om gumman som handlade för lite. Konsumenter som försöker bidra till att handla hållbart och tänka på miljön beskrivs som "arga tanter och farbröder". Det är alltså något som gemene man inte ska lyssna på. Det anser jag som oansvarigt och oacceptabelt.
Konsumtion är bra och gynnar produktion, utveckling och innovationer och bidrar till att öka världens resurser, resurser som sedan kan användas till allt från fattigdomsbekämpning till att höja levnadsnivån för alla. 
Genom att köpa modernare varor kan man till och med förbättra miljötänket i framtiden. Konsumtion är inte alltid till nackdel som så. Men det måste ske med ett högt konsumentskydd och så att alla tar sitt ansvar gentemot konsumenten.
Herr talman! I konsumentpropositionen 
Trygga konsumenter handlar hållbart
, som den socialdemokratiska regeringen lade fram, var barn och ungdomar en av de stora frågorna. Där markerades tydligt att konsumentpolitik är en viktig del i den generella välfärdspolitiken. Barn och ungdomar är viktiga i detta arbete. Det gäller att tidigt lära våra unga att bli duktiga konsumenter. 
Skolan spelar en viktig roll på konsumentområdet. Eleverna ska enligt läroplanens mål förberedas för vuxenlivet och arbetslivet i skolan, och därför bör detta vara ett prioriterat område för eleverna. Vi vet alla att tidiga insatser förebygger. Därför anser vi att kunskapsbyggande inom konsumentområdet måste prioriteras för att vi ska få trygga konsumenter i framtiden.
Vi kan varje dag se hur framför allt ungdomar skuldsätter sig med snabblån, och det är oacceptabelt. Det får inte fortsätta. Det är en köpstark grupp och utsätts också därför för ett hårdare kommersiellt tryck. Det ökade utbudet av tjänster och varor frestar och ställer därmed ökade krav på kunskap. Ungdomar måste få tidigt lära sig hur man får pengarna att räcka månaden ut. Det får inte vara bristande kunskap hos ungdomar som är orsaken till att ungdomar tidigt hamnar i skuldfällan. Det kan vi aldrig acceptera. 
Konsumenterna kan ställa krav på producenterna och handla därefter och på det sättet få konsumentmakt. Men det förutsätter att konsumenten får tillräcklig information om tillverkningen för att ges möjligheten att debattera frågor om arbetsförhållanden för dem som producerar varorna. 
Verklig konsumentmakt kan åstadkommas endast när konsumenterna har den kunskap de behöver för att kunna ställa de rätta frågorna, få riktiga och ärliga svar och därigenom kunna göra ett aktivt val och på det sättet få konsumentmakt. 
Herr talman! Vi konsumenter handlar mer och mer över nätet och ser inte gränserna på samma sätt som tidigare. Den elektroniska handeln har en rad fördelar för konsumenterna i form av ökad konkurrens genom ökat utbud, lägre priser med mera. Med tillgängligheten över nätet följer också tyvärr en del brott vid handeln över Internet. Tyvärr ligger brottslingarna hela tiden steget före, vilket innebär att det ställs allt högre krav på oss konsumenter för att göra köp som är säkra. För det behöver vi kunskap. 
För företag i Sverige fungerar svenska lagar, men det gäller inte de många utländska företag som gör reklam och som säljer till konsumenter i vårt land. Enskilda konsumenter kan hamna i ett svårt underläge vad gäller tolkningar av överenskommelser i samband med elektronisk handel med internationella företag. Därför är det viktigt att vi har en samsyn och lagar som stämmer överens med de länder som vi vanligtvis handlar med. 
Slutligen, herr talman, vill jag åter understryka vikten av att det mål som vi socialdemokrater tog fram förra mandatperioden ligger väl i tiden med hur utvecklingen sker i vår omgivning, och därför bör det inte bytas ut mot nuvarande målformulering. 
Jag yrkar bifall till reservationerna 11, 1 och 4.
</anforandetext>
<intressent_id>0565167965311</intressent_id>
<rel_dok_id>GV031</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>63707</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0947/#anf37</protokoll_url_www>
</anforande>
