<anforande>
<dok_hangar_id>2347507</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0944</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:44 Fredagen den 14 december</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>2007-12-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Reformerad beskattning av bostäder</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>DD61DF72-E3E4-4EA9-9752-3FA936C02410</anforande_id>
<anforande_nummer>97</anforande_nummer>
<talare>JÖRGEN JOHANSSON (c) replik</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag får gå tillbaka och klargöra förhållandena. Paret i Katrineholm har inget uppskov. De två paren har exakt samma utgångsläge, men paret i Bromma har alltså "fått" 3 miljoner utan någon som helst egen insats, och det är dessa pengar som beskattas och tas med som ett uppskov. Rimligheten är väl att man när man lånar dessa pengar av staten också ska betala en viss ränta på dem. Paret från Katrineholm får ju i det här sammanhanget gå till ett bolåneinstitut och låna pengar. Om jag lånade 3 miljoner för två år sedan visste jag inte vad Riksbanken skulle säga och vad ränteläget skulle bli. Det är en ju retroaktivitet, det också, på precis samma sätt som detta med uppskovet. Jag ser liksom inte skillnaden.
</anforandetext>
<intressent_id>0284604377408</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01SkU10</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>63117</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0944/#anf97</protokoll_url_www>
</anforande>
