<anforande>
<dok_hangar_id>2347596</dok_hangar_id>
<dok_id>GV09133</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:133 Torsdagen den 19 juni</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>133</dok_nummer>
<dok_datum>2008-06-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2007/08:762 om högskolans dimensionering och det ökande söktrycket</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9B6C9559-2E67-47AC-8C9A-BBE416FE7C13</anforande_id>
<anforande_nummer>18</anforande_nummer>
<talare>MIKAEL DAMBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Precis som statsrådet antyder är det här inte en helt ny fråga. Vi har diskuterat den här frågan tidigare, men återigen har det kommit ny statistik som föranledde mig att skriva en interpellation. Verket för högskoleservice visar att det är en ökning med 13 procent av de sökande till höstterminen 2007 till universitet och högskoleutbildningar.
Det är i grunden något positivt. Högskoleverket har kommenterat det med att säga att orsakerna till det ökade söktrycket säkert är flera olika. Det ena är att det är en alltmer osäker arbetsmarknad. Unga människor vill bättra på sina utbildningar, eftersom det leder till jobb. Det handlar också om flera internationella studenter som söker till Sverige. Det är positivt att svensk högskoleutbildning har så pass bra kvalitet att internationella studenter vill söka sig hit. Det handlar också om växande ungdomskullar.
Universitetskansler Anders Flodström går ett steg längre och säger att han tror att det finns ett trendbrott i söktrycket, att söktrycket nu ökar på universitet och högskolor. Allt det här tycker jag i grunden är väldigt positivt. Jag tror att en välutbildad befolkning är något oerhört viktigt för Sverige när vi ska möta en internationell konkurrens. 
Vi vet också nu när arbetsmarknaden vänder nedåt och osäkerheten ökar att de unga människor som väljer att studera på högskolor och universitet lättare får jobb, bättre jobb och högre betalt än andra grupper. Så det är klart att det är viktigt för Sverige och för de unga människor som får den chansen.
Vi har haft diskussioner tidigare om varför regeringen har valt att använda antalet platser som något slags sparbeting. Alla nya reformer har egentligen finansierats med färre platser. Det har varit den trend som vi har sett hittills.
Ett argument när vi har haft den här diskussionen tidigare har varit att om söktrycket ökar, om fler vill studera på högskolan och osäkerheten på arbetsmarknaden ökar är regeringen beredd att ompröva det här. För då kan det behövas fler högskoleplatser.
Jag tycker egentligen att det resonemanget är ganska kortsiktigt. Jag skulle önska att en högskoleminister i Sverige skulle se till industrins och den offentliga sektorns kompetensbehov och säga att vi tror att det här är viktigt för vårt land, att vi måste locka fler människor att studera på universitet och högskolor.
Det handlar inte bara om dem som säger sig vilja göra det i dag. Det är ganska många. 60 procent av dem som går på gymnasiet säger sig vilja gå till högre utbildning senare. Att dra ned på platserna som den här regeringen har gjort är, som jag ser det, en väldigt kortsiktig politik. Det har vi också pratat om förut.
Lars Leijonborg säger att på lång sikt är Socialdemokraternas inriktning rätt, men på kort sikt måste vi dra ned. Jag tror att det är farligt att bedriva kortsiktig utbildningspolitik. Jag tror att man ska tänka väldigt långsiktigt.
Men det finns positiva saker i det här svaret också. Vid sidan av att man inte gör någon omprövning, vilket är negativt, finns det diskussioner om att man nu ska börja titta på att rikta flera insatser mot att förbättra tillgången på arbetskraft där det finns en efterfrågan. Det är exakt det vår senaste budget innehåller: Riktade högskoleutbildningar till de branscher och sektorer som verkligen skriker efter arbetskraft i dag och där söktrycket är stort. Det går att göra mycket inom ramen för den högskolepolitik vi har i dag.
Vi har saknat de initiativen från regeringen. Vi har också inrättat en kompetenskommission från Socialdemokraternas sida. Vi lägger in 1 miljard kronor för att kunna jobba just med att klara bristyrkena i vårt land.
Det finns en liten hänvisning här till att man ska göra något på de tekniska utbildningarna för att öka rekryteringen. Jag tycker att det är positivt. Det är en första liten signal om att regeringen ser att man kanske ska jobba förebyggande också med att öka rekryteringen.
Men min fråga kvarstår: När har vi nått ett sådant läge att högskoleministern de facto är beredd att förespråka en utbyggnad av antalet platser på högskolan?
</anforandetext>
<intressent_id>014744660015</intressent_id>
<rel_dok_id>GV10762</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>72912</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV09133/#anf18</protokoll_url_www>
</anforande>
