<anforande>
<dok_hangar_id>2347590</dok_hangar_id>
<dok_id>GV09127</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:127 Torsdagen den 12 juni</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>127</dok_nummer>
<dok_datum>2008-06-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Den irländska folkomröstningen om Lissabonfördraget</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>07987D90-711D-487F-8300-F5F43B120152</anforande_id>
<anforande_nummer>112</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det är intressant. Först får jag en fråga. Jag svarar att jag inte vill svara. Sedan återkommer frågeställaren och säger att han tycker att det är bra att jag inte svarar. Men sedan fortsätter han och upprepar frågan. Det här är ett speciellt meningsutbyte.
Precis som Max Andersson säger vill jag inte lägga mig i irländsk politik, däremot fransk politik. Jag tycker att det var olämpligt av den franske utrikesministern att yttra sig på det sätt som han gjorde. Just av det skälet vill jag vara ytterligt noga med att inte yttra mig så att det påverkar utgången av den irländska folkomröstningen, annat än att säga att jag utifrån mina värderingar, och den svenska regeringen utifrån våra värderingar, förordar att Sverige stöder det nya fördraget.
Jag vill ändå påpeka att historieskrivningen var felaktig. De holländska och franska folkens nej till det förra fördraget har lett till .
</anforandetext>
<intressent_id>0980725315516</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>72175</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV09127/#anf112</protokoll_url_www>
</anforande>
