<anforande>
<dok_hangar_id>2347586</dok_hangar_id>
<dok_id>GV09123</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:123 Torsdagen den 5 juni</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>123</dok_nummer>
<dok_datum>2008-06-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Funktionell separation för bättre bredbandskonkurrens och andra IT-politiska frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C0C2EB13-5B23-485C-ABEA-019B7774B901</anforande_id>
<anforande_nummer>14</anforande_nummer>
<talare>IBRAHIM BAYLAN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Vi har nu en diskussion om huruvida man ska ha en funktionell eller strukturell separation av nätet från Telia Sonera. Diskussionen får en extra dimension i dag när vi ser att det finns ett konkret bud från ett franskägt bolag som vill köpa upp Telia Sonera.
När den borgerliga regeringen kom till makten gjorde man redan från början klart att man skulle anordna en loppis på statens egendom och statens bolag. Allt ska ut. Allt ska till försäljning.
Det är klart att det då blir extra intressant att diskutera: Vad händer med vital och viktig infrastruktur som i dag finns i Telia Sonera? Infrastruktur, utbildning och forskning tillhör nämligen de grundläggande förutsättningarna när det gäller hur ett samhälle utvecklas eller inte.
Investeringar i utbildning och forskning brukar tillsammans med just infrastruktur räknas till det viktigaste ett samhälle kan ägna sig åt. Därför brukar det vara vitalt för ett land att det finns en god tillgänglighet och en god kvalitet i infrastrukturen.
Vägar, järnvägar, elnät, telenät och annan viktig infrastruktur brukar vanligtvis vara samhälleligt ägt därför att man vill ha en god tillgång och man vill ha en god kvalitet, därför att det är så oerhört viktigt.
I dag har vi den här diskussionen. Det är en diskussion som jag tycker är oerhört konstig. Jag hör här företrädare för högeralliansen redogöra för motiven. Jag blir inte klok på det. Vad är det man vinner med en funktionell separation som man inte skulle vinna med en strukturell separation? Argumentet är att det skulle vara ett ingrepp i äganderätten.
Det är ju inte första gången ett bolag delar ut aktier till aktieägarna i ett dotterbolag. Det har hänt tidigare. Det kommer att hända också i framtiden. Det är inte något slags kommunistisk politik att i det här fallet föreslå att man kanske skulle ha en strukturell separation så att svenska staten och svenska medborgarna också i framtiden äger viktig och vital infrastruktur.
Om man inte tycker att viktig och vital infrastruktur ska ägas gemensamt undrar jag: Vad är nästa steg? Är det att vägarna ska ägas av en annan stat? Är det att järnvägsnätet eller elnätet, för den delen, ska ägas av en annan stat? Hur ser den borgerliga majoriteten på detta?
Det har också anförts att det här måste ske snabbt. Varför? Varför hålla på att slarva och hetsköra på det här sättet? Jag tycker att det sker på ett slarvigt sätt. Vad är det som gör att man inte kan vänta? Jo, det är naturligtvis den väntade försäljningen.
Dessutom anförs det i den här diskussionen att säkerhetsproblemen är lösta. Moderaternas företrädare, det största regeringspartiet, säger: Det är inget problem. Säkerheten är oberoende av vem som äger nätet.
Samtidigt som hon säger detta har Mats Odell, den ansvariga ministern för försäljningarna, Odells loppis, haft en presskonferens där han säger: De försvars- och säkerhetspolitiska aspekterna av en försäljning av Telia Sonera är ännu inte lösta.
Vad är det som gäller? Är de farhågor som vi tar upp lösta, eller är de inte lösta? Det vore välgörande att få det tydliggjort, för det är en väldigt viktig proposition vi har att ta ställning till.
Gör det inte så slarvigt! Gör det inte så hetsigt som ni nu gör det! Det är mycket viktigare att vi tar oss tid, att vi ser till att det, när vi nu tar detta steg, sker så väl förberett som det bara är möjligt. Hittills kan man inte påstå att den borgerliga regeringen har gjort detta på ett särskilt förberett sätt.
</anforandetext>
<intressent_id>0973474532717</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01TU13</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>71440</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV09123/#anf14</protokoll_url_www>
</anforande>
