<anforande>
<dok_hangar_id>2347475</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0912</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:12 Torsdagen den 18 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>12</dok_nummer>
<dok_datum>2007-10-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Del 3: Näringspolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>79750BE6-E921-4F31-B7D2-38A2BDFBAE0C</anforande_id>
<anforande_nummer>469</anforande_nummer>
<talare>ANDREAS NORLÉN (m) replik</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag vet inte vilka företagare som Per Bolund har pratat med, men jag har pratat med en hel del själv. Jag kan försäkra att de har varit väldigt nöjda och tacksamma för regeringens många förslag. Om man radar upp alla de förändringar och förbättringar som vi har gjort för stora och små företag på overheadbilder fyller de faktiskt fem sex overheadbilder utan att man skriver speciellt stort.
Den här förändringen av arbetsgivaravgiften där man kunde undanta 3 550 kronor i månaden var en synnerligen trubbig reform som kostade mellan 6 och 7 miljarder. Den gynnade alla företag lika, från Volvo ned till de allra minsta företagen. Det gav förvisso företagen mer resurser. Det har Per Bolund rätt i. Men gav det några nya jobb? Regeringen har i stället mycket målinriktat satsat på åtgärder som träffsäkert ger nya jobb. Det har man gjort genom att sänka arbetsgivaravgifterna på ett spetsigt sätt för just de branscher där man kan förvänta sig den största jobbtillväxten. Har Per Bolund något emot det?
</anforandetext>
<intressent_id>0585684563812</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>59137</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0912/#anf469</protokoll_url_www>
</anforande>
