2347475 GV0912 Riksdagens protokoll 2007/08:12 Torsdagen den 18 oktober 2007/08 12 2007-10-18 00:00:00 Del 3: Näringspolitik allmänpolitisk debatt B1D864E5-E36C-410D-AE90-03D79EFE0765 468 PER BOLUND (mp) mp Herr talman! Jag vill använda min debattid till att debattera småföretagens villkor i Sverige. De åtgärder som regeringen har genomfört vänder sig inte främst till småföretagare utan gynnar i första hand de större företagen. När det gäller arbetsgivaravgifterna - den fråga som är i särklass viktigast - är betyget underkänt. Det här skulle kunna vara min egen bedömning av regeringens första år vid makten. Men det är Företagarförbundet som säger det i sin utvärdering. Det är ett faktum att Sveriges småföretag är oerhört besvikna på den nya regeringens politik. För ett år sedan hade hela 90 procent av småföretagarna förväntningar på att företagsklimatet skulle bli bättre med den nya regeringen. Många av dem röstade också på de borgerliga partierna för att de trodde att de skulle få en bättre företagspolitik. I dag uppger många företagare att företagsklimatet tvärtom har försämrats under den nya regeringen. Självfallet är de oerhört besvikna. De känner att de har slängt bort sin röst och att de inte får valuta för det förtroende de har gett till de borgerliga partierna. De svek som den borgerliga regeringen nu har travat upp över småföretagen i Sverige är många. Vi kan börja med arbetsgivaravgiften, som har varit uppe här i dag redan. På Miljöpartiets initiativ genomfördes under förra mandatperioden en generell sänkning av arbetsgivaravgiften för alla företag. Sänkningen togs nu bort helt utan förvarning av regeringen. Det var inget som man var ute med i valrörelsen och talade om, utan den togs som en överraskning för de flesta företag. Många företagare förväntade sig i stället sänkta arbetsgivaravgifter, men man fick en höjning av sina kostnader. Från Miljöpartiets sida anser vi att det här föll väl ut. Det var en reform som gav mer resurser till företagarna. De kunde utveckla sin verksamhet. Med de högre kostnader som de fick från den borgerliga regeringen blir det tvärtom. De har inte möjlighet att utveckla sin verksamhet på det sätt som de skulle vilja. Vi föreslår att man i stället sätter ned arbetsgivaravgifterna med 10 procent upp till en lönesumma på 740 000 kronor. Det ger en total sänkning med 74 000 per år för de här företagen. För företag som Ericsson eller Volvo är det ingen stor summa, men för den enskilda företagsägaren kan det vara skillnaden mellan att gå med förlust eller med vinst. Reformen hade av den anledningen varit ett stort lyft för framför allt små företag. Regeringen säger nej till det. Vi kan nu gå över till den slopade arbetsgivaravgiften för soloföretagare. Vi vet att den första anställningen är ett av de svåraste hindren för nystartade företag för att växa till och utvecklas. Många vågar aldrig ta sig över tröskeln och börja anställa. På vårt initiativ fick soloföretagen en slopad arbetsgivaravgift när de anställde sin första medarbetare under förra mandatperioden. Men regeringen har tagit bort också den här reformen för de allra minsta företagen. Och inte nog med det - i och med att man tog bort den på ett så abrupt och klumpigt sätt har man satt många småföretagare i kläm. Småföretagare anställde en person med löfte om nedsatta arbetsgivaravgifter. När regeringen sedan tar bort detta utan någon som helst övergångsperiod sitter man fast med en anställd. Det gör att man sitter kvar med kostnaden för den anställde, men man får inte det stöd som man blev utlovad. Det här är någonting som raserar företagens ekonomi och riskerar att försätta företag i konkurs. Vi i Miljöpartiet anser att detta är en otroligt konstig reform. Vi tycker att systemet ska återinföras och att man ska permanenta det i stället så att tröskeln för anställningar i de minsta företagen blir lägre. Men det säger regeringen nej till. Vi kan gå vidare med förmånsrätten. År 2004 trädde förmånsrättslagen i kraft. Lagen har gjort att bankerna kräver mycket högre säkerhet för att ge lån till små företag. Det har gjort att finansieringskostnaderna har ökat för små företag, framför allt i glesbygd och på landsbygd, och att amorteringstakten på lånen har blivit högre. Det är dokumenterat i många olika studier, bland annat nu senast av Institutet för tillväxtpolitiska studier. Före valet utlovade regeringspartierna att man skulle återställa förmånsrätten till 100 procent, precis som vi i Miljöpartiet gjorde. Men nu efter valet låter det helt annorlunda. Man har tillsatt en utredning med syfte att förstärka förmånsrätten, inte återställa den. Den här utredningen har också kommit med ett förslag där man höjer den något från 55 procent till 75 procent. Det är i och för sig ett positivt steg, men det är inte alls tillräckligt. Det är inte nog. Det är också ett tydligt svek från regeringen mot småföretagen här i landet. Vi kan fortsätta med ett annat svek, företagarnas trygghetssystem som har tagits upp här förut. De borgerliga partierna pratade väldigt mycket om det före valet. Nu ett år efter valet har inte ens en utredning tillsatts i den här frågan. Ingenting har hänt över huvud taget. Det är en otroligt stor besvikelse för många företagare, inte minst för kvinnor som startar företag och som är beroende av att ha ett trygghetssystem att luta sig mot. I den här långa listan av regeringens svek mot småföretagen måste också regelförenklingarna tas upp. Näringslivets regelnämnd har nu utvärderat regeringens första år vid makten. Man konstaterar att regeringen har haft alldeles för låg takt i regelförenklingsarbetet. Den höga svansföring som man hade före valet motsvaras inte av handling efter valet. Man sviker företagarna även på den här punkten. Ännu värre än bristen på konkreta förslag för att ta bort den regelbörda som redan finns är att man inte ens har gjort någonting åt de regler som kommer till nu. Näringslivets regelnämnd har utvärderat 150 förslag till nya eller ändrade företagsregler som den nya regeringen har kommit med. Det visar sig att 63 procent av de här reglerna innebär att företagen får en ökad regelbörda. Så inte nog med att man sviker företagen när det gäller att förenkla regelverket, man ökar tvärtom bördan. Det precis tvärtom mot vad man har utlovat i valet. Regelbördan beräknas redan i dag kosta företagen mellan 60 och 70 miljarder kronor per år i Sverige, och den kostnaden ökar nu regeringen. Eftersom vi i Miljöpartiet gjorde upp med de borgerliga partierna redan under den förra mandatperioden om målet på 25 procent är vi extra besvikna över att det är så lite leverans från den borgerliga regeringen. Vi hade redan tidigare gjort många mätningar. Det fanns ett dukat bord att börja från, men man har inte gjort tillräckligt mycket. 0956444284814 N 2010-01-01 00:00:00 59136 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0912/#anf468