<anforande>
<dok_hangar_id>2347475</dok_hangar_id>
<dok_id>GV0912</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:12 Torsdagen den 18 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>12</dok_nummer>
<dok_datum>2007-10-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Del 3: Näringspolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>899B98AD-C40B-45E2-888A-31EFFD8CE0DA</anforande_id>
<anforande_nummer>453</anforande_nummer>
<talare>ANDREAS NORLÉN (m) replik</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Poängen är givetvis den uppenbara, nämligen att om pengarna smetas ut över alla företag, stora och små, får man ingen träffsäker politik. Om man däremot satsar pengarna på en rejäl sänkning av arbetsgivaravgifterna i de branscher där det verkligen ger effekt får man en påtaglig sysselsättningshöjande effekt.
När det gäller statistiken avser KI:s bedömning 2006-2010. Nu har vi 2007 som nästan är slut. Det torde vara två år som man kan se en effekt av.
</anforandetext>
<intressent_id>0585684563812</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>59121</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV0912/#anf453</protokoll_url_www>
</anforande>
