<anforande>
<dok_hangar_id>2347575</dok_hangar_id>
<dok_id>GV09112</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:112 Torsdagen den 15 maj</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>112</dok_nummer>
<dok_datum>2008-05-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>AB0F06F3-FB87-4710-97AA-D93B078C05E7</anforande_id>
<anforande_nummer>16</anforande_nummer>
<talare>ROLF GUNNARSSON (m) replik</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! För tre fyra år sedan dök frågan upp för första gången. När beslut nu fattas fyra år senare kan man inte säga att det är en ko på isen. Någon gång måste man komma till skott. Det är ett viktigt ärende. Vi flyger i dag ännu en gång utan motmedel; vi flyger ett plan som inte är säkert, så att säga. Det här är en viktig fråga att lösa. 
Man kan alltid diskutera avtalets längd, om det ska vara på 30 år, 20 år, 10 år eller, om Vänstern ska vara med, bara några år. En sådan uppgörelse är hägrande, men jag tror att den är långt borta.
Ska man till sist säga något positivt om Gunilla Wahlén är det att hon nu börjar tala om att skicka NBG i framtiden. Det är en öppning som Vänstern inte tidigare har gjort. Det tackar jag särskilt för. Där kanske vi kan få en bred uppgörelse i fortsättningen.
</anforandetext>
<intressent_id>0785143384002</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01FöU11</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>70148</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV09112/#anf16</protokoll_url_www>
</anforande>
