2347570 GV09107 Riksdagens protokoll 2007/08:107 Torsdagen den 8 maj 2007/08 107 2008-05-08 00:00:00 Vägtrafikens miljöanpassning föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 2D80A4EA-C0C9-401C-ADF1-2ADD46A50C0D 136 SVEN BERGSTRÖM (c) c Herr talman! Det är tacksamt att vara ledamot i trafikutskottet i dessa dagar när transportfrågorna och miljö- och klimatfrågorna är så oerhört heta, även om intresset inte direkt avspeglas i uppslutningen här i kammaren i dag vare sig bland ledamöterna eller på åhörarläktaren. En väl fungerande infrastruktur och ett väl fungerande transportsystem är verkligen en avgörande förutsättning för vårt liv, vårt arbete, boende och utveckling i hela landet. Transportsystemet som helhet ska medverka till tillväxt och företagande, men transportsystemet i allmänhet och vägtrafiken i synnerhet måste också klara utmaningen att anpassa sig till de krav som miljö- och klimathänsyn ställer för framtiden. Det är en väldig utmaning för fordonsindustrin, men det finns goda möjligheter att göra den nödvändiga omställning och anpassning som vi förefaller vara helt eniga om är nödvändig. Låt mig i det sammanhanget också understryka det vi ofta talar om i trafikutskottet, nämligen vikten av en bättre kollektivtrafik som tillsammans med miljöanpassade bilar och lastbilar kan bidra till mindre belastning på vår gemensamma livsmiljö. Herr talman! Utskottets ordförande inledde med att säga att Sverige har varit ett föregångsland på många områden, utom just inom transportsektorn. På den punkten är det lätt att instämma i vad Ibrahim Baylan sade. Miljöanpassningen av just transportsektorn har varit klen, rent av dålig. De bilar som rullar i Sverige är tyngre och motorstarkare och 20 procent törstigare än dem i övriga Europa vilket ger onödigt hög förbrukning av bensin, diesel och andra drivmedel. Sådan var situationen när den socialdemokratiska regeringen förlorade valet hösten 2006. Det kan finnas skäl att påminna om detta när nu Socialdemokraterna och också Vänstern och Miljöpartiet i sina reservationer och här i debatten formulerar sig som om man själv suttit utan allt inflytande under årtionden. Jag beklagar, herr talman, att utskottets ordförande har lämnat kammaren och debatten, annars hade jag ett par frågor till honom som jag gärna hade velat ha svar på. En fråga som jag skulle ha ställt till Ibrahim Baylan om han hade varit här handlar om att den här regeringen nu har arbetat i ett och ett halvt år och att den tidigare regeringen jobbade i tolv år. Den här regeringen har nu fått ett klimatkommittébetänkande att luta sig mot i sitt arbete. Vi ska ta tag i det och göra verklighet av många goda förslag. Den tidigare regeringen hade också ett väldigt bra underlag. Vi har ett vittne i kammaren i dag, nämligen Karin Svensson Smith som deltog i den kommunikationskommitté som tillsattes av regeringen Persson 1994-1995 och som kom med ett slutbetänkande 1997 med väldigt framsynta och långtgående förslag. Till yttermera visso var Centerpartiet och Socialdemokraterna faktiskt eniga om alla förslag i Kommunikationskommitténs betänkande. Även den var i huvudsak väldigt enig i sina förslag även om det fanns reservationer på vissa punkter från Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Karin Svensson Smith representerade på den tiden Vänsterpartiet. Men varför, Ibrahim Baylan - om du hade varit här - har då ingenting hänt under alla dessa elva år sedan Kommunikationskommittén presenterade sina förslag? Karin Svensson Smith är här. Hon tillhörde regeringsunderlaget under en tid och kan kanske hjälpa Socialdemokraterna med något förslag. Ibrahim Baylan beklagade också att vi nu har en infrastrukturproposition som är ett halvår försenad. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen med Björn Rosengren som ansvarig minister var två år försenad med en infrastrukturproposition som var uppblåst och presenterade siffror och löften som inte hade någon substans i väldigt viktiga avseenden. Låt folket avgöra vem som lyckas bäst, och låt dem göra det i valet 2010. Då har vi i alla fall haft fyra år på oss - inte tolv - att åstadkomma några resultat på detta område. Herr talman! Jag beklagar verkligen att utskottets ordförande värderar den här debatten, som jag uppfattade att han i sitt inledande anförande tyckte var viktig, så lågt att han inte längre anser att den är värd att prioritera. Man kunde av hans inledande anförande få intrycket att Socialdemokraterna tycker att dessa frågor är viktiga. Men när landets högsta beslutande organ diskuterar dessa frågor på allvar med anledning av detta betänkande väljer en del ledamöter att lämna kammaren. Det beklagar jag verkligen. Jag tycker också att det finns anledning att redovisa en del av vad denna regering under sina ett och ett halvt år har åstadkommit på området. Eliza Roszkowska Öberg har redovisat en del och talat väl om många goda möjligheter att fortsätta arbetet. Men ett av denna regerings initiativ på området miljöanpassning var att införa en miljöbilspremie för att stimulera användningen av mer miljöanpassade bilar. Detta initiativ har blivit en fantastisk succé och visar att svenska folket har en betydande medvetenhet och vill bidra till en miljöanpassad trafik. Miljöbilsförsäljningen ökade nämligen med hela 49 procent under 2007 jämfört med året innan. Herr talman! Mer än var tredje bil som säljs i Sverige i dag är en miljöbil. Utvecklingen av miljöbilsförsäljningen under förra året har gett Sverige internationell uppmärksamhet som ett gott exempel, och det är ett viktigt steg för att miljöanpassa bilen. Miljöbilspremien blir därmed också ett tydligt exempel på hur aktivt miljöarbete på hemmaplan kan stärka vår roll och vår möjlighet att påverka internationellt. Försäljningen av miljöbilar har alltså överträffat mycket stora förhoppningar. Regeringen har till och med fått skjuta till 240 miljoner kronor i tilläggsbudgeten för 2008. Miljöbilspremien är ett teknikneutralt verktyg. Den ges både till bilar som går på förnybara bränslen och till bensin- och dieselbilar som klarar högt ställda krav på låga koldioxidutsläpp. Nu minskar bensinförsäljningen samtidigt som försäljningen av etanol, biogas och andra alternativa drivmedel ökar. Den svenska bilparken tar därmed viktiga steg till att bli mer miljöanpassad. Det finns utöver miljöbilspremien ett stort antal möjligheter att miljöanpassa vägtrafiken, och de ska naturligtvis också utnyttjas. Här behöver vi nämligen vartenda verktyg som vi kan hitta. Nu måste det successivt bli ett ökat fokus på detta arbete som tidigare inte haft turbofart precis. Vi ger i detta betänkande från trafikutskottet flera exempel på möjliga åtgärder som lyfts fram av bland andra Vägverket, Vinnova och andra. Det handlar om en ökad andel av förnybara bränslen. Det handlar om effektivare fordon. Det handlar om dämpad efterfrågan på resor och transporter. Det handlar om körsätt - eco driving med mera. Det handlar om rätt fordon och rätt storlek på fordon, men också om rätt framdrivning. Precis som Eliza Roszkowska Öberg tror jag att elhybridbilar kommer att få en väldigt viktig roll inom bara några år. Det handlar om samlastning, samåkning och många andra saker. Snålare fordon och ett mer sparsamt körsätt är tillsammans med dämpad transportefterfrågan den snabbaste vägen mot lägre koldioxidutsläpp. Att öka låginblandningen av etanol i all bensin är också ett effektivt sätt att öka andelen förnybara bränslen. Herr talman! Frågan om trafikens miljöanpassning är alltså ingen ny fråga för oss i trafikutskottet, även om debatten har intensifierats åtskilligt på sistone. Vi talar väl om tåg och sjöfart, men det är dessvärre så att lastbilstrafiken har tagit hand om det mesta av ökningen hittills, även på de långa avstånden där tåg och sjöfart borde vara bra alternativ. Vägtransporternas andel av transportarbetet beräknas dessvärre öka ytterligare några procent till uppåt 45 procent år 2020. Det betyder att nästan hälften av alla transporter går på väg, medan sjöfarten minskar något, till 35-36 procent, och järnvägen får en oförändrad andel på ca 19-20 procent år 2020, om vårt eget analysinstitut Sika får rätt i sina beräkningar. Främst ur miljösynpunkt men också för att minska belastningen på vägnätet är det väldigt angeläget att den långväga godstrafiken i större utsträckning än i dag förs över från vägar till järnväg och sjöfart. Detta kräver fortsatt arbete för att förbättra möjligheterna för kombitrafik. Det är också viktigt att Sverige i EU-samarbetet är pådrivande för att samordningen mellan de nationella järnvägarna ska bli bättre så att även långväga godstransporter inom EU kan flyttas till järnväg. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. 058426570914 GV01TU10 N 2010-01-01 00:00:00 69704 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV09107/#anf136