<anforande>
<dok_hangar_id>2347564</dok_hangar_id>
<dok_id>GV09101</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2007/08:101 Onsdagen den 23 april</dok_titel>
<dok_rm>2007/08</dok_rm>
<dok_nummer>101</dok_nummer>
<dok_datum>2008-04-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kriminalvårdsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>BEE31631-707F-486D-891D-F479B8C370DC</anforande_id>
<anforande_nummer>56</anforande_nummer>
<talare>KARIN NILSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I fråga efter fråga i betänkandet reserverar sig oppositionen till förmån för förslag som man redan är i färd med att implementera. Det är precis vad föregående talare, Krister Hammarbergh, här har påpekat. Jag har använt båda öronen till att lyssna så jag känner att jag kanske inte behöver upprepa allt om det nu möjligtvis är så att oppositionen inte har lyssnat.
Visst är det många bra tankar som förs fram i motionerna och reservationerna. Just därför håller man på och utreder många av förslagen. En del av det som föreslås är rent av på väg att införas.
När det gäller införandet av förmånssystem har justitieministern för bara några månader sedan svarat att det på vissa områden krävs ytterligare underlag för att finna lämpliga lösningar. I regeringens regleringsbrev till Kriminalvården för 2008 ingår i uppdraget att utarbeta ett system för att uppmuntra och förstärka ett positivt beteende bland intagna.
Av regleringsbrevet framgår också att Kriminalvården har i uppdrag att testa och utarbeta system på ett begränsat antal anstalter och att återkomma med en rapport senast den 30 april 2008. Hur långt bort är det? Ja, det är en vecka till dess.
Herr talman! Nog kan vi väl lugna oss en vecka med att se vad Kriminalvården har att redovisa. Ett tillkännagivande, som Socialdemokraterna förespråkar, påskyndar knappast den processen.
Sysselsättningen är nästa område i betänkandet. Av betänkandet framgår att ett stort antal påverkansprogram genomförs - detta för att motverka risken för återfall i brott. Det kan röra sig om våldsbrott och om sexualrelaterade program. Det kan också handla om program för att komma till rätta med missbruksproblem. När det gäller missbruksproblemen har programverksamheten utökats så det är nästan en dubblering mellan år 2006 och år 2007. Det är också något som de tabeller innehåller som Krister Hammarbergh redovisat.
Också övriga program har kraftigt ökat i omfattning. Alla behandlingsprogram är dessutom kvalitetssäkrade genom att de först granskas och godkänns av ett vetenskapligt råd - detta för att säkerställa att programmen har vetenskapligt dokumenterade effekter när det gäller återfall i brott. Behandlingsprogrammen för att bryta missbruksproblem, psykiska problem och brottsbeteenden hos de intagna är ofta grundförutsättningar för att man ska kunna gå vidare till studier och yrkesförberedande eller yrkesinriktade program. Regeringen har ett stort intresse av att arbetslinjen också omfattar dem som verkställer en påföljd.
Herr talman! Justitiedepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet har inlett ett samarbete just för att underlätta för de dömda att återanpassas i samhället och vara självförsörjande genom etablering på arbetsmarknaden.
Herr talman! Jag tror på det arbetet och den ambition som de båda departementen lägger på att utforma de politiska styrmedlen för att sysselsättningen ska bli så effektiv och meningsfull för de intagna som det bara går.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
</anforandetext>
<intressent_id>0807438844115</intressent_id>
<rel_dok_id>GV01JuU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>68937</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GV09101/#anf56</protokoll_url_www>
</anforande>
