<anforande>
<dok_hangar_id>2347706</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:94 Torsdagen den 19 april</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>2007-04-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 5 §) Djurskydd (forts. MJU13)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>86E372C4-4D7F-428F-A220-EE8B0778F8BA</anforande_id>
<anforande_nummer>98</anforande_nummer>
<talare>HELENA LEANDER (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Alltför många djur behandlas i dag som om de vore någon sorts saker. Det har skapat en avgrundsklyfta mellan människor och djur. Men hur kommer det sig? Djur är ju trots allt även de levande och kännande varelser, precis som vi. Handlar det kanske om intelligensen? Handlar det om förmågan till abstrakt tänkande eller om självuppfattningen?
Säkert kan vi hitta flera egenskaper som de flesta människor besitter och som de flesta djur inte besitter. Däremot har jag svårt att hitta någon egenskap som alla människor men inga djur besitter. Trots allt finns det människor vars mentala förmågor som på grund av ålder eller hjärnskador mer liknar djurens, medan det finns djur som har väldigt högt stående intellektuella förmågor. När allt kommer omkring kanske det inte spelar så stor roll vad vi har för intellektuella förmågor.
Att moraliska skyldigheter förutsätter förmågan till moraliskt tänkande är ganska uppenbart. Men om även moraliska rättigheter ska förutsätta moraliskt tänkande innebär det till exempel att mänskliga spädbarn blir helt rättslösa, något som jag tror att inte någon i den här kammaren skulle acceptera.
När vi frågar oss vilka vi är skyldiga att ta moralisk hänsyn till har jag svårt att se något annat svar än att det handlar om ifall varelsen i fråga känner någon skillnad på hur den blir behandlad. Utsätter man någon för lidande spelar det ingen roll om varelsen i fråga är intelligent, social eller vad den nu är - den relevanta faktorn är förmågan att känna lidande. 
När vi ser oss omkring i Sverige i dag kan vi inte blunda för att det är många djur som utsätts för ett avsevärt lidande. Jag säger absolut inte att alla djurägare är onda människor som njuter av att plåga sina djur, för självklart finns det många empatiska djurägare som verkligen månar om sina djur. Däremot säger jag att det finns djur i dag som inte har den rätt att skonas från onödigt lidande som djurskyddslagen faktiskt kräver.
Vi slår oss gärna för bröstet och säger att vi har världens strängaste djurskyddslagstiftning. Visst, vi säger i vår djurskyddslag att djur ska skyddas mot onödigt lidande och ska ha rätt att bete sig naturligt. Och skulle vi verkligen följa den rakt av vore det faktiskt lite radikalt. Men ingen lag blir strängare än dess tillämpningar. I dag kan smågrisar helt lagligt kastreras utan bedövning. Fortfarande sitter miljontals hönor i bur, även om de flesta burar nu har fått inredning. Slaktkycklingar kan vara så sönderavlade att de knappt kan stå på benen, och får de välja föredrar de foder med tillsats av smärtstillande medel. Många djur får aldrig komma utomhus utan trängs ihop inomhus på begränsade utrymmen där de nästan inte alls har möjligheter till den stimulans och det naturliga beteende som de borde ha rätt till. Exemplen kan lätt bli många.
Tar man sig rätten att hålla djur får man också ta det ansvar som följer med det. Från Miljöpartiet har vi lagt fram ett antal förslag om hur djurens villkor ska kunna förbättras, så att djurskyddslagens fina ord om skydd mot lidande och möjlighet till naturligt beteende ska bli något mer än just fina ord. Djurskyddsmyndigheten har också arbetat hårt med att ta fram föreskrifter för att bättre spegla djurskyddslagens intentioner, men hur det går med detta arbete nu när regeringen lägger ned Djurskyddsmyndigheten återstår att se. 
De flesta av våra förslag här i dag handlar helt enkelt om att förbättra villkoren för de djur som används. Men vi har också förslag om att helt förbjuda vissa former av utnyttjande av djur. Det handlar till exempel om sexuellt utnyttjande av djur, där vi till vår glädje noterar att Socialdemokraterna har anslutit sig till vår uppfattning. Djurcirkus är ett annat område där det är svårt att uppfylla djurskyddslagens krav, helt enkelt därför att man ger djuren ett kringflackande liv och väldigt små utrymmen där de har svårt att kunna bete sig naturligt.
Möjligheten att få använda djur på cirkus är väl knappast det som mänskligheten står och faller med. Men lite svårare är det onekligen när det gäller frågan om djurförsök. Det går inte att förneka att djurförsök har bidragit mycket till forskningen, även om den vetenskapliga kvaliteten i djurförsök jämfört med djurfria alternativ nu alltmer börjar ifrågasättas. Men tack och lov går forskningen på alternativ starkt framåt. Den utvecklingen vill vi verkligen stödja, så att de plågsamma djurförsöken successivt avvecklas och ersätts med djurfria metoder. Under tiden är det självklart viktigt att de djur som ändå används i forskning utsätts för så lite lidande som möjligt.
Fru talman! Djuren har ingen rösträtt. De har inga egna riksdagsledamöter som kan föra deras talan. Därför blir de lätt överkörda när andra intressen står emot dem. Men jag vill ändå vädja till er att ta djurens intressen på allvar när vi ska rösta i dag.
</anforandetext>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01MJU13</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>83546</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0994/#anf98</protokoll_url_www>
</anforande>
