2347705 GU0993 Riksdagens protokoll 2006/07:93 Onsdagen den 18 april 2006/07 93 2007-04-18 00:00:00 Byggfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt B8D81AA3-138F-4071-8C28-6C21AC649C44 91 LENNART PETTERSSON (c) c Fru talman! Enligt mitt sätt att se det finns det fortfarande många byggnader som dels använder för mycket energi och dels använder fel energislag till uppvärmning. Ett antal fastigheter byggda framför allt före 1980 har en energiförbrukning som skulle kunna minska radikalt med rätt insatser. Det kan vara nya fönster, tilläggsisolering på vindar och i väggar men också nya värmekällor. Det finns en besparingspotential som är så stor att det direkt skulle märkas på den totala energiförbrukningen i landet. Byter man samtidigt ut gamla oljepannor mot förnybar energi får vi en miljöförbättring på köpet. Till förnybar energi räknar jag självfallet även solfångare och solceller. El är för fin energi för att värma hus med. Den behövs i stället för produktion, belysning och teknisk utrustning. Att stimulera övergång till annat energislag kommer att bli viktigt framöver. Jag skulle välkomna en väl genomarbetad plan för energibesparing i övergången från fossilt bränsle och el till förnybar energi, gärna biobränsle. För att det ska fungera är det nödvändigt med stimulansåtgärder från staten. Det ser jag som en naturlig del i den framtida energipolitiken. Låt mig säga så här när det gäller motionen om källsortering av avfall: Källsortering är nödvändigt och det bästa sättet att få rena returvaror, vilket är ett bättre begrepp än sopor och avfall. Det är nämligen returvaror som vi pratar om. Returvaror som kan återanvändas och återvinnas till nya produkter eller till energi. Den del som inte går att använda utan måste deponeras ska minimeras. I takt med att kraven på produkter ökar ska det i framtiden inte behöva finnas deponier i samma utsträckning som i dag. Ett led i detta är att bredda sorteringen till att omfatta material och inte enbart förpackningar. För att detta ska fungera är det högst väsentligt att det är enkelt och hyfsat bekvämt att sortera. Annars avstår folk och kastar osorterat. Då blir det verkligen sopor. Jag tycker dock att förslaget om urinseparering kan rinna ut i sanden. Fru talman! Tillgängligheten i bostäder påverkar både byggkostnaderna och intresset för att bygga. Det positiva med hög tillgänglighet från början är att man slipper en framtida bostadsanpassning, vilket långsiktigt ger en lägre kostnad. Samtidigt måste vi våga ställa frågan om det är rimligt att alla bostäder måste vara anpassade, med tanke på hur många som är i behov av det. Kravet på hiss i trevåningshus är åtminstone i min hemkommun ett hinder. På grund av detta nyproduceras inga hus högre än två plan. Kan det inte vara tillräckligt att det finns ett hisschakt som förberedelse för eventuella framtida behov eller att en viss andel är förberedda för en ökad tillgänglighet? Är det heligt att man alltid ska har rätt att bo kvar i sin bostad även när man drabbas av ett handikapp? Eller är det tillräckligt att det alltid finns tillgång till bostäder som vid behov underlättar för den enskilde? Jag tänker på våra föräldrar eller egentligen framför allt på deras föräldrar i sin tur. De allra flesta sålde sina gårdar eller hus och flyttade in till tätorten eftersom de visste att de skulle klara sin ålderdom lättare där. Om de var så kloka, varför kan vi inte resonera på samma sätt? Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna. 0235326752716 GU01CU18 N 2010-01-01 00:00:00 83314 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0993/#anf91