2347705 GU0993 Riksdagens protokoll 2006/07:93 Onsdagen den 18 april 2006/07 93 2007-04-18 00:00:00 Vissa handelspolitiska frågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt B9BEA1A2-B8B0-403F-9F27-A1C753B05CFB 175 MARIE WEIBULL KORNIAS (m) m Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motionsyrkanden som näringsutskottet har behandlat. För övrigt kan vi konstatera att det är ett enigt utskott som ställt sig bakom vikten av frihandel som både ett svenskt och ett globalt intresse. Utskottet ser mycket positivt på att förhandlingarna inom WTO återupptagits, och vi hoppas att alla parter nu gör sitt allra yttersta för att det nödvändiga genombrottet ska kunna ske innan sommaren. Innan dess återstår dock att tre viktiga pusselbitar måste falla på plats. Det gäller jordbruksförhandlingarna där man dessvärre inte uppnått några konkreta resultat. Det gäller industrivaruförhandlingarna där Europeiska kommissionen med stöd av Sverige vill genomföra generella tullsänkningar och sektorslösningar som ses som ett komplement. Den sista men inte minsta pusselbiten handlar om tjänster. För Sveriges del är en öppnare handel för privata tjänster utomordentligt viktig. Sverige är ett av världens 20 största tjänsteexporterande länder, och en fri och öppen handel med överenskomna spelregler inom tjänstesektorn innebär att ekonomin kan effektiviseras samt att utvecklingen kan främjas inom många områden och inte minst motverka korruption. Alla länder - EU:s medlemsstater och andra industrialiserade länder, utvecklingsländer samt de allra minst utvecklade länderna - kommer att vara vinnare om Doharundan får en framgångsrik avslutning. Om WTO-förhandlingarna än en gång skulle misslyckas kommer samtliga länder att vara förlorare på detta. Näringsutskottet anser att den rapportering som riksdagen får kring WTO-frågorna är mycket bra och att de olika formerna av kontakt, insyn och inflytande fungerar tillfredsställande. Ökad frihandel och förbättrade kommunikationer har öppnat nya möjligheter för det svenska näringslivet att verka internationellt. Detta innebär bland annat tillträde till nya marknader i länder där den arbetsmarknadspolitiska utvecklingen inte alltid har haft samma takt som den ekonomiska. Regeringen och utskottet är positiva till att näringslivet tar ett socialt och miljömässigt ansvar. Det finns i dag goda relationer mellan transnationella företag och olika organisationer som reglerar etikfrågor. Regeringen har bland annat genom Globalt Ansvar en dialog med det svenska näringslivet kring de utmaningar som svenska företag faktiskt ställs inför när de är verksamma utomlands. Grunden för Globalt Ansvar är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och Global Compacts tio principer. Det är en viktig komponent i en regerings utrikes- och handelspolitik att stödja företagens arbete med socialt och miljömässigt ansvar, och det är något vi kommer att fortsätta att arbeta med. Vidare anser utskottet att det är viktigt att visa på de positiva effekterna av globaliseringen för att öka förtroendet för frihandel. Det är trots allt en öppen handel som har bidragit till att länder lyckats höja sin standard vad gäller just arbetsvillkor och miljö. Globaliseringen innebär att företag får ett allt större inflytande över världsutvecklingen. Vi anser att det är viktigt och naturligt att detta inflytande medföljs av ett etiskt ansvar. I framtiden måste stater, frivilligorganisationer och företag samarbeta i de stora, globala frågorna så som kampen för mänskliga rättigheter och arbetet mot miljöförstöring och korruption. Respekten för det moraliska ansvaret, det vill säga för mänskliga rättigheter, rättvisa och social utveckling, måste dock i första hand åstadkommas nationellt. WTO-avtalen bör däremot lägga grunden för de bredare utvecklingsmålen. Utskottet stöder EU:s inriktning att i WTO-förhandlingarna medverka till att nå ett ambitiöst slutresultat med mer öppna och mer rättvisa handelsregler. Konsumentkraven i industriländerna kan i många fall fungera som ett instrument för att driva fram bättre arbetsvillkor i utvecklingsländerna. Detta har vi sett exempel på många gånger. För att konsumenterna fortlöpande ska kunna informeras har regeringen bidragit med 1,6 miljoner årligen för opinionsbildning i samband med rättvisemärkta produkter. Detta ger som sagt konsumenterna bättre förutsättningar att hålla sig informerade men även underlag för att kunna agera om så skulle behövas. Fru talman! Exportkreditnämnden har till uppgift att främja svensk export genom att utfärda exportkrediter till små och medelstora företag. Utskottet välkomnar åtgärderna som vidtagits till denna grupp. Exportkreditnämndens mål för 2007 är att få minst 250 nya kunder och att stödja dessa företag i deras exportsatsningar. Exportkreditnämnden ska dock se till att villkoren för garantierna står i överensstämmelse med de internationella överenskommelser som Sverige har ingått om statsstöd vid exportkreditgivning. Det pågår nämligen redan ett långsiktigt samarbete mellan OECD och EU med att samordna de nationella systemen för exportfinansiering. Exportkreditnämnden medverkar i detta samarbete och utskottet tycker att det är bra att nämnden arbetar vidare med bland annat miljöfrågorna. Vidare anser utskottet att nya bindande regler i frågan om miljöhänsyn bör föras på en internationell nivå så att inte enbart svenska företags konkurrenskraft påverkas. Avslutningsvis vill jag bara kort nämna frågan om tull på etanol. Ett enigt utskott anser att det är mycket positivt att regeringen kraftfullt driver frågan om en minskning eller till och med, på sikt, en borttagning av tullarna på etanolimport till EU. 0906517990916 GU01NU10 N 2010-01-01 00:00:00 83398 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0993/#anf175