2347705 GU0993 Riksdagens protokoll 2006/07:93 Onsdagen den 18 april 2006/07 93 2007-04-18 00:00:00 Vuxenutbildning och kvalificerad yrkesutbildning val 9B963C6B-1063-4FB6-9CE8-AF80700AC19A 154 EVA JOHNSSON (kd) kd Herr talman! Det livslånga lärandet i det nya kunskapssamhället ställer nya krav, inte minst gäller det rätten och möjligheten att studera vad, var, när och i vilken takt man vill. Avstånd kan utgöra ett hinder för att skaffa sig utbildning på grund av att man på olika sätt har åtaganden som man inte kan eller vill undandra sig. Därför är det viktigt att studier finns tillgängliga oavsett var man bor. En viktig insats för utbildning på distans görs vid de kommunala lärcentren. Lärcenter är lokala centrum för högre utbildning och kompetensutveckling med syfte att tillgodose näringslivets, offentliga organisationers och invånarnas behov av utbildning och kompetensutveckling för att stärka och utveckla både individens, kommunens och regionens konkurrenskraft. Genom distansstudier och tillgång till lärcenter har det blivit lättare att arbeta och studera samtidigt. Vuxenutbildningen består av en mängd olika utbildningsformer. En politik för vuxenutbildning måste därför utformas med denna mångfald som utgångspunkt där varje del får fylla sin funktion och de får komplettera varandra. En politik för vuxenutbildning måste bygga på långsiktighet och flexibilitet. I ett kunskapssamhälle måste det finnas rätt till utbildning. Den fråga som har ställts i debatten är om alliansen har drivit på en utveckling som har skapat återvändsgränder i utbildningssystemet. Svaret är naturligtvis absolut nej. För oss i alliansen och för oss kristdemokrater är det självklart att vi ska ha ett skolväsende där komvux har en tydlig plats. Komvux ska vara den andra chansen och inte den enda chansen. Det är precis så det har blivit. Gymnasieskolan slår i dag ut var tredje elev - varannan elev med utländsk bakgrund. Det är inte resultatet av alliansens skolpolitik. Givetvis ska de ha rätt till komvux, men varför har inte Socialdemokraterna satt målet att 100 procent av gymnasieeleverna ska klara gymnasiet? Med ett sådant mål hade komvux kunnat ägna sig åt sin kärnverksamhet, det vill säga att ge äldre personer gymnasiekompetens, i stället för att vara en nödutgång för de elever som inte har fått förutsättningarna att klara sig genom en god grundskola och en god gymnasieskola. Detta vill vi kristdemokrater och alliansen råda bot på. En alldeles för stor volym godkända och färdiga gymnasieelever har använt komvux till detta fjärde gymnasieår för att förbättra chanserna att komma in på högskolan. Hade det inte varit bättre att göra om högskolans antagningssystem än att år efter år ösa pengar på redan färdiga studenter? Arvet från Socialdemokraternas skolpolitik har vi hört talas om. Ibland pratas det om 800 000 elever som går ut gymnasieskolan utan kompetens. Det är det arv som vi tar över. Det har handlat om en kunskapssänkning och en utsortering av flera hundra tusen ungdomar varje år i Socialdemokraternas skola. Det gör vi i alliansen något åt. Vi menar att alla har rätt till utbildning. Vi fattar beslut om att alla ska ha och kommer att få en gymnasieutbildning. Det är vårt svar. Herr talman! Så här i början av mandatperioden känns det ganska naturligt att ägna en stund åt att sammanfatta den avgående socialdemokratiska regeringens arbete på området. Det är ganska fort gjort. Det finns nämligen inget sådant arbete och inga insatser att tala om. Verkligheten är väldigt långt från Louise Malmströms rosenröda hyllningstal i början av den här debatten. Det är visor som klingar ganska falskt i mötet med den verklighet som vi nu har att ta vara på och ta rätt på. Det har pratats här i kammaren om kommande skollag. Det har pratats om kommande vuxenutbildningslag. Vad blev det av det? Tankarna går onekligen omedelbart till parallellen med sagan om skräddaren och tummetott. Det känns naturligt i det här sammanhanget - ingen skollag, ingen vuxenutbildningslag. I den mån som det över huvud taget finns någon politik för vuxenutbildningen utmärks den av ett evigt hattande fram och tillbaka. Det är en lång rad extraordinära ekonomiska stödreformer med svag rättssäkerhet. Kanske är det betecknande att snudd på det enda som har hänt är att det har lanserats ett förslag till en ny myndighet för vuxenutbildningen. Visst - en samlad myndighet skulle kunna vara ett steg i rätt riktning. Men nog är det graverande att när en socialdemokratisk regering ska prestera något ligger det frestande nära att det blir just en myndighet. Socialdemokraterna har här i debatten gjort ett stort nummer av att alliansregeringen har dragit ned volymen på vuxenutbildningen. Den minnesgoda kan konstatera att det har varit Socialdemokraterna som har bestämt att den senaste satsningen på vuxenutbildningen skulle vara slut 2008. Den minnesgoda kan också konstatera att Socialdemokraterna drog ned på satsningen 2006. Vi fortsätter på det spår som den förra regeringen slog in på. Förklaringen har ni redan fått: färre studenter, en bättre arbetsmarknad och ett minskat behov. I de socialdemokratiska leden sörjer man rekryteringsbidraget. Även vi har givetvis vägt för- och nackdelar mot varandra, men ändå har vi hamnat i att det var ett riktigt beslut att ta bort rekryteringsbidraget. Dels ökar studiemedelssystemets överskådlighet, dels blir studiemedelssystemet mer rättvist och mer rättssäkert när CSN hanterar studiestödet. Rekryteringsbidraget utgör också en olycklig sammanblandning av utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Arbetsmarknadsstöd för utbildning i bristyrken kan vara aktuellt för en person som accepterar en utbildning som staten föreslår. Men när individen själv har rätt att välja utbildning är naturligtvis grundprincipen för studiemedelssystemet att det ska vara lika för alla studerande. Beslut om att föra in praktisk kunskap i det högre utbildningssystemet har tagits under borgerliga regeringar, till exempel högskolereformen 1993. Men de har inte förvaltats utan snarare misskötts under den socialdemokratiska regeringen. Kvalificerad yrkesutbildning har inneburit ett steg i rätt riktning, men har inte fått tillräckligt genomslag eftersom det inte har fått de rätta förutsättningarna. Det är därför intressant att Socialdemokraterna efter valförlusten med eftertankens kranka blekhet inser att man kanske borde satsa lite mer på kvalificerad yrkesutbildning. Det står några rader om det i reservationen, men fortfarande kan inte Socialdemokraterna ta ordet yrkeshögskola i sin mun. Den praktiska kunskapen ska absolut inte få ha en egen stark identitet. Den ska vara något annat än gymnasieskola, något annat än högskola. Yrkeshögskola är, som Kristdemokraterna ser det, det enda sättet att i realiteten få bort den sorteringsskola som den socialdemokratiska skolpolitiken i praktiken har skapat under en rad år. Det är i högsta grad ett tecken att KY-anordnare här och var redan i dag kallar sig yrkeshögskolor. Herr talman! För att möta kunskapssamhället fordras insatser. Vi kristdemokrater vill se en inriktning där vuxenutbildningen finns nära människor, där det finns yrkesutbildningar av hög kvalitet och där validering är en rättssäker och väl använd metod för att ta vara på människors verkliga kunskap i ett kunskapssamhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande 10 och avslag på samtliga reservationer. 0921688244311 GU01UbU10 N 2010-01-01 00:00:00 83377 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0993/#anf154