<anforande>
<dok_hangar_id>2347705</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0993</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:93 Onsdagen den 18 april</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>2007-04-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kärnteknisk säkerhet och strålskydd</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>1D1B448B-9627-4577-863A-76ED01DD71F3</anforande_id>
<anforande_nummer>113</anforande_nummer>
<talare>PATRIK FORSLUND (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! I dagens debatt, som bland annat berör strålskydd, är det för ordningens skull viktigt att poängtera Statens stråskyddsinstituts roll i sammanhanget. SSI är en central tillsynsmyndighet som verkar för ett gott strålskydd för människan och miljön i Sverige.
SSI sätter gränser för stråldoser till allmänheten och för dem som arbetar med strålning. Det utfärdar även föreskrifter och kontrollerar att dessa föreskrifter efterlevs. Det är viktigt att poängtera detta, då det främst att SSI:s föreskrifter som försvarsutskottet följer i betänkandet när det gäller bland annat strålskydd.
SSI anser att det inte finns säkerställda hälsorisker kopplade till strålning från trådlösa telefoner, mobiltelefoner, basstationer eller trådlösa datornätverk. Dessutom bör man poängtera att även de nordiska strålskyddsmyndigheterna tillsammans bedömt att det inte finns några vetenskapliga belägg för att mobil telekommunikation förorsakar några skadliga hälsoeffekter. Detta gäller så länge som rekommendationerna från den internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning, Icnirp, inte överskrids.
När nu SSI inte anser att det finns några säkerställda hälsorisker vad gäller mobiltelefoner kan det tyckas vara märkligt att vi som inte är experter inom området skulle vara av en annan mening. Varför skulle vi vara intresserade av att spä på människors rädsla i överdrivna ordalag när det inte är vetenskapligt bevisat att till exempel mobil telekommunikation medför ökade hälsorisker?
Däremot är vi medvetna om de kunskapsluckor som finns. Vi välkomnar därför all forskning inom detta område. Samma sak gäller naturligtvis för trådlös teknik. Här finns det heller inga vetenskapliga belägg för att trådlösa nätverk skulle medföra ökad hälsorisk för människor vare sig på kort eller på lång sikt. Detta bekräftas både av SSI och Världshälsoorganisationen, WHO.
Det finns heller inget vetenskapligt stöd för ett samband mellan de besvär som drabbar elöverkänsliga och exponering för elektromagnetiska fält. SSI ser därför inte elöverkänslighet som en strålskyddsfråga utan som en medicinsk fråga som därför bör hanteras av hälso- och sjukvården.
Fru talman! Vi lämnar nu frågan om strålskydd och övergår till frågan om kärnsäkerhet. Jag vill poängtera det jag sade under debatten om kärnsäkerheten den 28 februari i år. Som moderat är min grundförutsättning att den kärnkraft vi har i Sverige ska vara säker. Om vi känner att den inte är säker eller att de nackdelar som finns med kärnkraften inte går att hantera ska vi heller inte ha någon kärnkraft i Sverige.
De brister i säkerhetsrutinerna som har framkommit under den senaste tiden är inte acceptabla. Men där har regeringen visat stor handlingskraft när man omedelbart gav FN-organet IAEA uppdraget att granska samtliga svenska kärnkraftsanläggningar. Utskottet anser att det givetvis inte finns någon anledning att inte invänta den granskningen innan man vidtar ytterligare åtgärder.
Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja poängtera att det inte finns några vetenskapligt säkerställda hälsorisker som beror på strålning från trådlösa telefoner, mobiltelefoner, basstationer eller trådlösa datornätverk och inte heller från trådlös teknik. Det är rimligt att anta att den myndighet som vi tillsammans har utsett för att bedriva forskning och uppföljning av denna fråga är trovärdig och kunnig på området. Därför har vi ingen anledning att betvivla dess expertis.
Däremot är det hela djupt beklagligt och naturligtvis mycket plågsamt för alla de människor i Sverige som lider av så kallad elöverkänslighet. Det är dock viktigt att poängtera att det framför allt är ett medicinskt problem och att det därför bör bedrivas medicinsk forskning på detta område.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
</anforandetext>
<intressent_id>0811968273221</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01FöU5</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>83336</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0993/#anf113</protokoll_url_www>
</anforande>
