2347701 GU0989 Riksdagens protokoll 2006/07:89 Torsdagen den 12 april 2006/07 89 2007-04-12 00:00:00 Vissa transportpolitiska frågor m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt D8EAD397-B591-459F-9B32-9E745B7BC2BC 20 SVEN BERGSTRÖM (c) c Fru talman! Det har redan kastats många handskar i den här debatten. Ändå är jag rätt övertygad om att det finns en bred majoritet i trafikutskottet och i denna kammare för att en väl fungerande infrastruktur och ett väl fungerande transportsystem är en avgörande förutsättning för arbete, boende och utveckling i hela landet. I det sammanhanget är många av de frågor om planering och finansiering av infrastrukturen och om kombinerade transporter, ansvarsfördelning och organisationsformer som behandlas i det här betänkandet av stor betydelse. Transportsystemet som helhet ska medverka till tillväxt och företagande samtidigt som stor miljöhänsyn ska tas. En bättre kollektivtrafik behövs. Det bidrar till en mindre belastning på vår gemensamma livsmiljö. Låt mig inledningsvis ta upp några av de kastade handskarna. Lars Mejern Larsson apostroferade mig och undrade om inte jag och Centerpartiet tycker att tåg och järnvägssatsningar är bättre för miljön. Så är det alldeles säkert. Det är därför som vi i den nya regeringen fortsätter att ha en mycket hög ambitionsnivå. Där kan den tidigare regeringen och dess samarbetspartier gott ges en eloge för den framsynta satsningen på tåg och järnvägar. Det ska ju också rulla tåg på de järnvägar som byggs. Jag är övertygad om att den nya regeringen har ambitionen att fortsätta med det, i synnerhet efter den klimatdebatt som vi haft under senare tid. Självklart gillar vi tåg. Vi vet att det är det allra bästa transportslaget från miljösynpunkt. Men i de delar av landet som Lars Mejern Larsson och jag kommer från går inte järnvägen till alla småorter och till alla industrier, utan där är också andra transportmedel nödvändiga. Det kan vara bilar eller sjöfarten på exempelvis Vänern och mycket annat. Jag tror inte att det egentligen finns någon djupgående motsättning där. Lars Mejern Larsson är relativt ny i vårt utskott. Han kom till riksdagen i höstas. Därför kan man möjligen ha viss förståelse för att han när han orerar kring hur det nu ser ut inte känner sig så delaktig i den politik som i tolv år har bedrivits i det här huset. Naturligtvis är det ett resultat av den politik som förts i tolv år. Lars Mejern Larsson kan fråga sina lite äldre kamrater Hans Stenberg och Claes-Göran Brandin vad det är för politik som har drivits av Socialdemokraterna sedan 1994. Ibland får man liksom intrycket att sossegruppen precis som vår besökare här i riksdagen, Christer Fuglesang, var ute på någon rymdfärd. Men ni var ute mycket längre. Ni var ju ute i tolv år och missade totalt den politik som den socialdemokratiska regeringen bedrivit på det här området när det gäller satsningar på vägar och vägunderhåll. Ulla Löfgren läste högt ur s-reservationen. Det är en väldigt välkommen självkritik som socialdemokraterna i utskottet kommer med i reservation 1. Man går till storms mot det alltför dåliga underhåll av vägnätet som varit under väldigt många år. Det eftersläpande underhållet av dagens vägnät har av Vägverket i pengar uppskattats till uppemot 20 miljarder kronor. De här eftersläpningarna innebär en försämrad trafiksäkerhet, ökad miljöbelastning samt ökade kostnader för näringslivet och enskilda. Peter Pedersen har hittat någon aktion på Svenska Dagbladets näringslivssida. Jag hann inte anteckna vem han citerade, men det var väl någon debattör. Peter Pedersen kom i det här sammanhanget också in på diskussionen om försäljningen av statliga företag. Jag tror att OPS var huvudpunkten i den diskussion som Peter tog upp. Precis som Ulla Löfgren anfört tror inte jag, regeringen, Centerpartiet eller någon annan att det handlar om manna från himmelen, en sesam-öppna-dig-lösning, som plötsligt löser alla problem när det gäller bristande resurser på infrastrukturområdet. Varför ska inte vi i Sverige - som man gjort i Norge, Finland, England och många andra länder - pröva detta ordentligt med tre, fyra eller fem projekt avseende både vägar och järnvägar för att se om det kan ge oss de effektivitetsvinster som man hävdar att det gett i andra länder? Den öppningen borde åtminstone även Socialdemokraterna kunna ha. Jag vet inte om Miljöpartiet och Vänstern orkar med det. Men detta vore väl ändå ett sätt att lite grann öppna här för att se vad det här kan bidra med i ett läge med pengabrist. Det är inte den stora satsningen på vägarna som jag tycker är ett problem när vi nu har sett vilken politik regeringen står för, utan inte ens vi orkar få fram det nödvändiga kapital till satsningar på infrastruktur som alla - det gäller även i våra partier - skulle önska. Karin Svensson Smith talade om långsiktigt hållbara transportsystem. Jag uppfattade hennes inlägg som att hon ville ha ett slags tvärstopp för investeringar på vägsidan. Jag skulle vilja bjuda Karin Svensson Smith upp till mina hemtrakter i Hälsingland. Jag tror till och med att dina partikamrater i Miljöpartiet är övertygade om att det behövs vägsatsningar i framtiden också. Vi har ett avsnitt av E 4 som kallas dödens väg mellan Enånger och Hudiksvall. Det är en gammal kostig som asfalterades en gång i världen och som fortfarande används. Det är en mycket hög prioritet att bygga om den och bygga nytt, inte minst för trafiksäkerheten. Vi har Förbifart Sundsvall som är ungefär av samma karaktär. Det finns massor av vägavsnitt som behöver byggas om, flaskhalsar i systemet. Lägg därtill allt som behövs för bättre drift och underhåll. Där tror jag att vi egentligen är överens om att det är alldeles vansinnigt dumt att inte sköta drift och underhåll av det befintliga vägnätet. En fungerande infrastruktur är för samhället lika viktig som blodomloppet är för oss människor. Alla allmänna vägar ska vara farbara vägar med acceptabel standard året runt. Men en bra infrastruktur i form av vägar och järnvägar är bara två av flera viktiga förutsättningar för god resurshushållning, framkomlighet och kommunikation i ett modernt samhälle. Här måste de olika transportslagen vägtrafik, järnvägstrafik, flyg och sjöfart komplettera varandra, samverka och tillsammans utgöra en helhet som kan bli grunden för utveckling i hela landet, över kommun-, läns- och regiongränser men också över nationsgränser i ett alltmer gränslöst Norden och Europa. För att främja kombitrafikens utveckling och företagens logistikplanering krävs ett utökat samarbete mellan alla berörda parter, regionalt, nationellt och internationellt. I betänkandet lyfter vi fram det utredningsarbete som nu pågår. Det gäller dels Bengt Owe Birgersson som ser över hamnstrukturen i landet och hur hamnarnas samlade infrastruktur och resurser kan utnyttjas bättre, dels Banverket som utreder och ska peka ut ett antal kombiterminaler som bör ingå i ett strategiskt nät runt om i landet. Intermodala transporter, där sjöfarten och järnvägen ges en mer framträdande roll i transportkedjan, är ett effektivt sätt att minska transporternas negativa miljöpåverkan. Enligt majoritetens mening i utskottet måste denna typ av transporter främjas. Strategiska kombiterminaler bör därför utvecklas för att underlätta omlastning. Samordnade lösningar för olika typer av terminaler ska eftersträvas, och kombiterminalernas samlade infrastruktur och resurser bör nyttjas mer effektivt. I den nya alliansregeringen har en översyn av gällande infrastrukturplaner initierats, och arbete pågår nu med sikte på en ny långsiktig planeringsperiod där ekonomiska ramar och inriktning i höst ska läggas fast efter noggranna analyser, inte minst samhällsekonomiska. I detta arbete deltar olika aktörer på transportpolitikens område samt lokala och regionala företrädare på ett väldigt aktivt sätt. Det är bra, och det är viktigt att det här blir ett väl förankrat och genomarbetat förslag. Det behövs helt enkelt ordentliga satsningar i syfte att ta igen det eftersatta underhållet och garantera att ytterligare eftersläpningar inte uppstår. Allmänna vägar ska vara farbara vägar året runt, som har sagts tidigare i debatten. Det kommer att vara en viktig del i utarbetandet av en nationell strategi för att stärka utvecklingen också på landsbygden som regeringen aviserat. Med detta, fru talman, yrkar också jag bifall till förslaget i betänkandet i sin helhet och avslag på motionerna. 058426570914 GU01TU8 N 2010-01-01 00:00:00 82874 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0989/#anf20