2347700 GU0988 Riksdagens protokoll 2006/07:88 Onsdagen den 11 april 2006/07 88 2007-04-11 00:00:00 Associationsrättsliga frågor m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 56FD167D-FC6B-4572-A65B-4D64B2931F58 42 JAN LINDHOLM (mp) mp Fru talman! Civilutskottets betänkande nr 11 om associationsrättsliga frågor utgår inte från någon proposition från regeringen utan behandlar i stället ett flertal viktiga frågor som ledamöter har tagit upp i motioner under den allmänna motionstiden. Betänkandet behandlar frågor om behovet av nya företagsformer, könsfördelningen i nya bolagsstyrelser, lagen om ekonomiska föreningar, lagstiftning kring franchising, stiftelsefrågor och europeiska regler för näringsförbud. Från Miljöpartiets sida accepterar vi utskottsmajoritetens handlingsförlamning i flera av dessa frågor även om vi helt klart tycker att det är tråkigt med bristen på initiativ. Att exempelvis ett utfärdat näringsförbud borde kunna vara lika gränsöverskridande som den verksamhet som näringsförbudet gäller tycker jag är en så självklar sak att det förvånar mig att majoriteten inte tar förslaget på större allvar. Den svenska positionen tycks fortsätta vara att inte driva frågor i EU som inte redan är förankrade där. Att Sverige skulle kunna förändra EU på något sätt tycks inte föresväva heller denna regering, trots att det faktiskt var just på grund av att vi skulle förändra EU som många på valdagen den 13 november 1994 bytte sida och gav det mandatet. Fru talman! Vi ska dock inte låta oss tyngas av att utskottsmajoriteten inte tycks våga ge sin regering några uppdrag utan kanske ta till oss det som en signal om att alliansens riksdagsledamöter liksom svenska folket inte längre tycks ha så stort förtroende för arbetet i Regeringskansliet. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1. Den reservationen har vi tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lagt till betänkandet. Där kunde ha funnits ett antal ytterligare reservationer, men genom att avstå och exempelvis inte säga mer än jag redan har gjort när det gäller förslaget om europeiskt näringsförbud hoppas jag på lite eftertanke från regeringssidan. Att man inte alltid väljer konfrontation underlättar förhoppningsvis för regeringssidan att ändra sig och komma tillbaka. Politiken skulle dock bli väldigt svårbegriplig och tråkig om man alltid valde att undvika konfrontationer. Därför väljer jag, fru talman, att i denna debatt fokusera på frågan om mer jämställda bolagsstyrelser. Sverige är ju känt för att vara ett av de länder som går före när det gäller många demokrati-, rättvise- och jämställdhetsfrågor. Åtminstone vill vi gärna tro det om oss själva. Kanske har det varit så, men hur ser verkligheten ut i dag? För ett par dagar sedan antog det spanska parlamentet en lag om jämställdhet. Den innebär bland annat att företagen i Spanien nu har åtta år på sig att se till att bolagsstyrelserna blir jämställda. Man har i Spanien valt att definiera jämställdhet som så att av styrelsernas ledamöter får inte det underrepresenterade könets andel vara mindre än 40 procent. Jag uppfattar det som en global trend att lagstiftarna runt om i världen tar ansvar för jämställdhetsfrågan. Dock gör man det inte i Sverige. Här hävdar utskottets majoritet att detta skulle vara ett oacceptabelt intrång i bolagsstämmans rätt att självständigt utse sina företrädare. Tänk vad underlig världen är! Sedan jag blev riksdagsledamot har jag fått lära mig att det som är en vetenskaplig sanning i Tyskland inte med nödvändighet behöver vara det i Sverige. Det som är vetenskapligt bevisat i USA, Japan, Kina eller Finland och som betraktas som väl beprövad erfarenhet behöver inte med nödvändighet anses vara en vetenskaplig sanning i Sverige. Nu påstår utskottets majoritet precis som om det vore en sanning att det som är möjligt i andra länder inte är möjligt i Sverige. Varför skulle inte en svensk lagstiftare kunna fatta likartade beslut som de som fattas i andra EU-länder? Hur skulle det gå för oss i Sverige om EU - kanske till mångas förvåning - skulle anta ett beslut om att medlemsländerna ska lagstifta om jämställda bolagsstyrelser? Måste Sverige lämna EU då? Det vore intressant att ta del av majoritetens syn på en så hypotetisk fråga. Fast, fru talman, det är ju inte säkert att den frågan är så hypotetisk! Det finns lagstiftning som inskränker väljarnas rätt att välja vem de vill rösta på i våra demokratiska val, precis som i andra EU-länder. Vi har exempelvis valbarhetsålder. Det finns inskränkningar i bolagsstämmornas rätt att besluta om utdelning. Det finns på olika sätt i olika EU-länder inskränkningar i ägares rätt att disponera både fordon och fastigheter. En större ägare kan i vårt land inte ens helt fritt köpa och sälja sina andelar i ett företag utan att riskera att bryta mot lagen om hon eller han råkar vara i besittning av kunskap som otillbörligt gynnar just den ägaren framför andra. Visst finns det alltså en tradition både i EU-länder och i vårt eget land att lagstiftaren styr ägarens fria förfogande- och beslutanderätt över det ägda. I alla dessa fall som jag tagit upp finns det särskilda motiv bakom begränsningarna i ägandets möjligheter. Därför skulle man kunna dra slutsatsen av de borgerligas ställningstagande att man inte anser att frågan om jämställdhet är en fråga av något särskilt eller allmänt intresse. Det måste kännas bedrövligt för alla de kvinnor som lagt sin röst på allianspartierna! Jag är övertygad om att fler kvinnor i företagsstyrelserna också skulle innebära en renässans för det kollektiva resandet. För oss som ser ökat kollektivresande som en viktig fråga, inte minst med anledning av den tilltagande klimatproblematiken, är en utökning av antalet kvinnor i företagsledningarna också en del av klimatarbetet och arbetet för en hållbar framtid. När det gäller detta är värderingarna hos kvinnor i ledande ställning viktiga. Utifrån det perspektivet ser jag även allianspartiernas nej till jämställda bolagsstyrelser lite grann som ett slag i ansiktet på alla oss som driver frågan om ökad kapacitet på järnvägen. Detta gäller inte minst behovet av ett dubbelspår mellan Falun och Borlänge. Allt i politiken hänger ihop, och tågresandet är ett bra exempel på en jämställdhetsfråga. Fru talman! Jag yrkar därför självklart bifall till reservation 1. 0641486384014 GU01CU11 N 2010-01-01 00:00:00 82662 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0988/#anf42