<anforande>
<dok_hangar_id>2347700</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:88 Onsdagen den 11 april</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2007-04-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kriminalvårdsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>CD422E93-A310-4A27-A5C9-CD8B476EBF98</anforande_id>
<anforande_nummer>4</anforande_nummer>
<talare>MEHMET KAPLAN (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Miljöpartiets reservation nr 1 och till den reservation som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, reservation nr 3.
Kriminalvårdsfrågor är ett område som de borgerliga partierna har många åsikter om, och jag tror att det kommer att komma många bra förslag framöver. Det är synd att arbetet tar tid, men jag har förståelse för det när det finns så mycket som behöver samordnas.
Jag vill lyfta upp en viktig fråga som Miljöpartiet tycker blivit onödigt mycket försenad. Det gäller frågan om individuella verkställighetsplaner. Varje intagen person är ett misslyckande för samhället. Det yttersta beviset för att samlevnaden inte fungerat är när människor tvingas sitta bakom lås och bom. När vi tittar på det sätt på vilket dessa människor ska kunna återanpassas till samhället är det därför oerhört viktigt att behandla varje person som den unika individ han eller hon är.
Fru talman! Det är också mycket viktigt att den intagna personen ska veta vad som förväntas av henne och vilka mål hon under sin intagningsperiod ska sträva mot. Vi har från Miljöpartiets sida lyft fram just den individuella verkställighetsplanen som ett viktigt instrument för att kunna skapa möjligheter att återanpassa personer som sitter inne. För att det ska fungera på ett rättssäkert sätt är det emellertid viktigt att den personal inom Kriminalvården som ska upprätta dessa handlingsplaner har tillräcklig kompetens. Vi tror att när man inte riktigt kan förstå den individuella bakgrunden till varför en person sitter där hon sitter kan rättssäkerheten gå förlorad, och då blir också en återanpassning till det samhälle vi alla lever i svårare.
En annan viktig fråga som vi har lyft fram från Miljöpartiets sida handlar om tvångsvård. Inom många olika områden är tvång inget bra instrument, men vi tror att män som slår kvinnor är tvungna att genomgå behandling. Vi har diskuterat detta inom Miljöpartiet länge och kommit fram till att det är svårt att erbjuda vård till män som slår. Oftast finns det ingen självinsikt, och inte heller något socialt tryck, som man skulle kunna tänka sig skapar ett incitament för att genomgå vård. Därför är det oerhört viktigt att vi som lagstiftare ger signaler och skapar incitament för att män som slår kvinnor ska tvingas att genomgå vård. Ifall vi inför detta i dag tror jag att det om några år kommer att ha lett till resultatet att det inte längre är accepterat att återfalla i den typ av beteende som leder till våld mot kvinnor.
</anforandetext>
<intressent_id>0116084827614</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01JuU7</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>82624</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0988/#anf4</protokoll_url_www>
</anforande>
