2347700 GU0988 Riksdagens protokoll 2006/07:88 Onsdagen den 11 april 2006/07 88 2007-04-11 00:00:00 Gymnasieskolan föredragning av utskottsärende med eventuell debatt AC3B6804-B911-4300-83C8-D1825A064F1E 234 GUNILLA TJERNBERG (kd) kd Fru talman! Timmen börjar bli sen, men vi ska hålla oss kvar vid det här betänkandet en liten stund. Det handlar om den viktiga gymnasieskolan. Det är ett betänkande som pekar på regeringens ambitioner men också på det ganska begränsade beskedet om vad oppositionen vill. Bland reservationerna kan vi se att Socialdemokraterna förvisso vill en del med en yrkesutbildning, och det är bra, men det räcker inte. Därför har alliansen, precis som har nämnts, tillsatt en utredning som ska ta fram de olika programmen inom gymnasieskolan. Jag är personligen mycket glad över att det i direktiven tydligt framgår att alliansens politik när det gäller gymnasieskolan handlar om att likvärdigt värdera handens kunskap, det praktiska kunnandet, och ett teoretiskt kunnande som förbereder för högskola och universitet. Den bredden längtar många av våra ungdomar till, och det är oerhört välgörande att vi ska få se en sådan gymnasiereform presenteras framöver. Det finns en reservation från Socialdemokraterna. Sofia Larsen, min kollega i utskottet, citerade den. Jag vill också göra det. Man skriver: "Ökade kunskapsklyftor i gymnasieskolan riskerar att leda till ökade klyftor i arbetslivet." Jag blev väldigt förvånad när jag läste denna reservationstext. Jag tog tillfället i akt att titta på Skolverkets webb och statistiken där. Där kan man se frukterna av Socialdemokraternas utbildningspolitik. Den har visat att andelen elever som går ut gymnasieskolan med slutbetyg har varit i stort sett oförändrad de senaste tre åren. Under dessa år har Socialdemokraterna styrt vårt land, och nu reserverar man sig mot alliansens politik och pekar på det man själv har åstadkommit. Det är ytterst häpnadsväckande! I dag vet vi att två av tre ungdomar klarar gymnasiestudierna på tre år. Det är det som det handlar om. Ändå leder detta till en reservation där Socialdemokraterna tar upp sin egen politik och kritiserar alliansen. Hur kan Socialdemokraterna hävda, som man gjorde i valrörelsen, att alla ska med, när endast varannan elev med utländsk bakgrund klarade gymnasieskolan på tre år? Varannan elev med utländsk bakgrund klarade gymnasieskolan på tre år. Det är faktiskt frågan om en 50-procentig utslagning. Oförmågan att svara mot gymnasieskolans ogynnsamma utveckling har sedan lett till att komvux för många har blivit ett fjärde gymnasieår. Det var ju inte detta som var tanken med komvux. Komvux, som ska vara en andra chans, har under Socialdemokraternas regeringsinnehav blivit den enda chansen. Det var inte så det skulle vara, och det är inte så vi i alliansregeringen vill se det. Jag tror att det är bra att vi friskar upp minnet även om kvällen är sen. Under läsåret 1999/2000 fanns det enligt Skolverket 80,6 procent pedagogiskt högskoleutbildade lärare i gymnasieskolan. Samma år hade nästan lika många lärare, drygt 79 procent, en tillsvidareanställning. Fram till läsåret 2005/06, precis före valet, har andelen pedagogiskt högskoleutbildade lärare sjunkit till 73 procent inom gymnasieskolan. Samtidigt är andelen tillsvidareanställda lärare ungefär lika stor som för tio år sedan. Vad säger då detta? Jo, det har i ökande utsträckning blivit okej att ute på skolorna anställa lärare utan pedagogisk högskoleutbildning. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi vänder den utvecklingen. Det är ett arbete som vi, samtliga partier i alliansen, har tagit till oss och kommer att göra. Det är en grannlaga uppgift, men den ska utföras. När jag lyssnar på vänstersidans inlägg uppfattar jag att man är mycket kritisk mot detta, men när förslagen kommer på riksdagens bord hoppas jag ändå att vi ska få stöd för detta. Det måste vara en hel riksdags ambition att vi har lärare som har den pedagogiska utbildning som de ska ha för att kunna undervisa och ge våra elever den kunskap som de har rätt till. Vänsterpartiet framhärdar envist i att vända sig mot betyg. Man säger att de graderade betygens informationsvärde är begränsat. I stället framhålls utvecklingssamtal, som ju redan finns inom gymnasieskolan. Som jag ser det finns det alltid ett behov av att ha en dialog om elevernas kunskapsutveckling. Därför är det bra att detta stadgas i gymnasieförordningen. Det stadgas att man ska ha utvecklingssamtal i gymnasieskolan. Vad är det då för problem med att utvecklingssamtalen leder fram till ett betyg? Där står Vänsterpartiet helt utan en motivering som känns logisk och begriplig. Fru talman! Avslutningsvis vill jag ta upp en fråga som jag ofta tar upp när vi pratar om skolfrågor. Jag tog upp den när det gäller grundskolan, och jag tar upp den nu också. Inom alliansen ser vi den som oerhört väsentlig. Det är frågan om trygghet i skolan. Den gäller också gymnasieskolan. Det får inte vara så att elever, även om de är lite äldre, går till skolan och har ont i magen. Det var också otroligt bekymmersamt när den tidigare regeringen inte lyckades leverera en skollag där den typen av frågor förhoppningsvis skulle finnas med. En tydlig värdegrund är, som jag beskrev i vår tidigare debatt - jag hänvisar till den - också avgörande för trygghet och arbetsro i skolan. Tillsammans med de åtgärder som regeringen har vidtagit när det gäller att ta fram vetenskapligt forskningsbaserade metoder för att komma till rätta med mobbning måste också i gymnasieskolan frågor kring värdegrundsarbetet ligga i fokus. Här kommer alliansens regering att komma med förslag i en lag där vi tar upp frågor kring diskriminering och mobbning. Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten mer i kväll. Det är sent, som sagt. Jag vill yrka bifall till betänkandet i sin helhet och avslag på samtliga reservationer. 0887345842319 GU01UbU9 N 2010-01-01 00:00:00 82854 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0988/#anf234