2347696 GU0984 Riksdagens protokoll 2006/07:84 Torsdagen den 29 mars 2006/07 84 2007-03-29 00:00:00 Bilskrotningsfonden, m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 76C049D0-95E9-4C6F-B539-71DCFCF8F4B6 19 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) kd Fru talman! Man får väl så här i slutet av talarlistan passa på att tycka att det har varit väldigt många bra och intressanta inlägg, både från majoritetspartierna och från oppositionen, som är väl värda att lyssna på och beakta. Annars har det varit en ganska kretsloppsanpassad debatt med en hel del återanvända argument och ståndpunkter. Vad som materiellt har kunnat utvinnas ur det som har sagts återstår väl att se när det ska förverkligas. Det har producerat en hel del energi medan somt kanske har gått upp i rök och förbränts mer. Det är väl mer tveksamt om det har bidragit till att minimera flödena. Hur som helst är det flera som har beskrivit den proposition som finns om bilskrotningsfonden, så det behöver inte jag göra. Det gäller hur den ska avvecklas och hur en stimulans för att skrota ut de gamla bilarna kommer att meddelas den häpna befolkningen. Det handlar också om att särskilda insatser går till kommunerna för att samla in sådant som står ute i naturen när man inte kan spåra ägaren. Vänsterpartiet är det enda parti som har en reservation i den delen. Jag kan förstå ambitionen bakom reservationen. Men för just pantsystemet kan man väl säga att det system som vi har haft är att man får betala en skrotningsavgift när man köper en bil som sedan har följt med genom hela bilens livslängd, och sedan har man fått en skrotningspremie när man skrotar den. Det är en form av pant men kanske på för låg nivå så att det inte har haft den styrande effekten. Det är viktigt att följa utvecklingen här nu så att styrmedlen, skrotningspremien för de gamla bilarna, blir så bra så att det verkligen leder till en utskrotning. Det finns också reservationer och resonemang om producentansvaret och hur man skulle kunna utveckla det. Man har verkligen återvunnit ett majoritetsförslag, ett förslag som gick ut på att det var viktigt att ta tag i frågan om materialströmmar och som hela utskottet var enigt om. Nu finns det i form av en reservation bland annat. Det är angeläget att Naturvårdsverket som ska titta på detta ser på olika aspekter och på vilka ekonomiska styrmedel som bör användas. Certifikat kan till exempel vara intressant att kika på. Men man behöver också se på konsekvenser för producentansvaret så som det är formulerat nu. Vilka förändringar behöver göras? Jag tror att man kan behöva se över hur producentansvaret förhåller sig till ett nytt sätt att se på exempelvis materialströmmar och återvinningsmål. Jag tror också att det kan vara skillnad mellan materialslagen. Plast och metaller kanske lättare kan inlemmas i en materialströmstanke än glas och glasförpackningar. Sättet att återvinna glasförpackningar kräver ganska rena och speciella fraktioner. Om planglas, konstglas och så vidare kommer in i de fraktionerna är det inte säkert att det går att använda på samma vis. Naturvårdsverket ska titta på detta. Det finns också en del reservationer som talar om att återvinningen inte fungerar särskilt bra, att producentansvaret måste utvecklas och så vidare. Det är ju inte direkt något som inträffade i oktober 2006, utan där får vi städa upp efter tidigare regeringar som faktiskt har haft en del år på sig att klara ut detta. Men vi ska göra så gott vi kan, och jag tror att vi kommer att kunna ta vara på många bra förslag från oppositionen. Jag vill ta upp en aspekt som jag har tjatat och motionerat om i den här kammaren. Det handlar om glasåtervinningen och privatimporterade glasförpackningar. Jag fick inget vidare gehör för detta under den förra mandatperioden annat än att det till slut kom till någon form av förhandlingssituation. Detta har nu lett fram till att Svensk Glasåtervinning, Sveriges Kommuner och Landsting, Avfall Sverige och några fler har kommit överens om att SGÅ, Svensk Glasåtervinning, ska få ersättning för sitt arbete med det privatimporterade glaset som det ju inte finns något producentansvar för. Det visar sig dock att Sveriges Kommuner och Landsting och inte minst Avfall Sverige som jag ser det har kört med dubbla budskap och dubbla spår. I stället för att ordentligt motivera, stimulera och ligga på kommunerna om att verkligen sluta avtal och vara med och bidra, har man bara fått 20 småkommuner att sluta avtal. De stora kommunerna inte minst i Skåne där detta är ett stort problem för alla parter skriver inte på. De tycker att de är väldigt dåligt informerade av Avfall Sverige och Sveriges Kommuner och Landsting som å sin sida har gjort upp med SGÅ om att lösa detta tillsammans genom att alla är med och bidrar. Jag kommer att följa detta, och jag tror att även regeringen kommer att följa det nära. Om man inte kan lösa detta på ett bra sätt anser jag att det krävs nationella pengar. Som Kerstin Hermansson sade har regeringen tillsatt en hållbarhetskommission. Där finns till min stora glädje också personer med särskild kompetens när det gäller återvinnings- och avfallsfrågorna, och jag tror därför, precis som Kerstin, att dessa frågor kommer att vara en viktig del också av hållbarhetskommissionens arbete. Jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på alla reservationer. (Applåder) 0758217192418 GU0340 N 2010-01-01 00:00:00 82326 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0984/#anf19