2347696 GU0984 Riksdagens protokoll 2006/07:84 Torsdagen den 29 mars 2006/07 84 2007-03-29 00:00:00 Bilskrotningsfonden, m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 4ECE298C-A5B8-42FD-BB6A-EFC905D7B45C 13 KERSTIN HERMANSSON (c) c Fru talman! Miljön står ständigt i fokus. Det är i dag extra trevligt för mig som centerpartist att stå här och veta att miljöministern alldeles nyss har presenterat förslaget om miljöbilspremie. I dag ska vi debattera bilskrotningsfond, återvinning och avfallshantering. Allt är saker som berör oss i vardagen. Vem gillar att se skrotbilar, glasflaskor eller metallburkar i vår vackra natur eller i vårt närområde? Det är bra att regeringen nu föreslår ett utökat producentansvar inom olika sektorer. Målet med en svensk avfallshantering formuleras i de nationella miljömålen, som revideras vart fjärde år. Det övergripande delmålet för avfall är som bekant att den totala mängden avfall inte ska öka. Den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Det är viktigt med tydliga regler för producentansvar, utökad materialåtervinning, bättre tillgänglighet till våra återvinningsstationer och liknande åtgärder för att minska avfallsmängderna. Det är inte rimligt som det har varit tidigare; alltför stort ansvar för återvinning och avfallshantering har fallit på de enskilda medborgarna och hushållen. De frågor som tas upp i betänkandet är vi alla, oavsett partifärg, angelägna om att lösa på ett bra sätt. Det är också därför som de flesta motionerna i detta betänkande avstyrks just med anledning av att utredningar pågår eller att syftena i motionen i huvudsak är tillgodosedda eller kanske rent av helt tillgodosedda. Jag tänkte gå in ytterligare på avsnittet om återvinningssystem, och kanske framför allt på förbränning och biogas. Redan 2004 inrättades ett avfallsråd som gav Naturvårdsverket ett bredare ansvar på avfallsområdet. Avfallshanteringen är numera en del av samhällets infrastruktur där Naturvårdsverket ska verka pådrivande i omställningen till ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall. Naturvårdsverket ska dessutom se till att avfallshanteringen sker på ett för samhället effektivt och för konsumenterna enkelt sätt. Jag vill återigen uppmärksamma kammaren på att regeringen ganska nyligen har inrättat en kommission för hållbar utveckling för att utveckla samverkan mellan näringsliv, politik och forskning. Fru talman! Regeringens avsikt just med den inrättade kommissionen är bland annat att främja arbetet över sektorsgränser, att anlägga ett internationellt perspektiv och se till att såväl ekologiska som sociala och ekonomiska konsekvenser beaktas. Här kan flera av punkterna i detta betänkande komma upp på agendan. När det gäller avfallsförbränningen har Naturvårdsverket även här i sin instruktion att bevaka och verka för att avfallshanteringen i fråga om kapacitet och metoder är miljömässigt godtagbar, effektiv för samhället och enkel för konsumenterna. Länsstyrelserna har regionalt ansvar för att följa upp dessa frågor. Avslutningsvis vill jag berätta lite om den avfallshantering och den förbränningsanläggning som vi har i min hemkommun, Borås. Där har vi på många sätt varit föregångare inom just de här verksamheterna. Då kommer jag också in på det här med biogas, som vi har pratat så mycket om här. Kretslopp tur och retur, tack! Det är slogan för nybildade Borås Energi och Miljö AB. Det är många år sedan vi i Borås började med att sopsortera vårt avfall i svarta och vita påsar. I de svarta påsarna är det matavfall, och i de vita är det brännbart. De lägger vi tillsammans i ett avfallskärl. Sedan hämtas avfallet och transporteras till vår avfallsanläggning Sobacken. Där sorteras de svarta påsarna åt ett håll och de vita påsarna åt ett håll. Matavfallet i de svarta påsarna stannar kvar på anläggningen och blir genom rötning biogas i biogasanläggningen. Efter att gasen renats till fordonsbränsle används den som drivmedel i våra bussar, sopbilar och bilar. Ur biogasanläggningen kommer också en rötrest som blandas med trädgårdsavfall som finns på återvinningscentralen och stallgödsel, bland annat från Borås djurpark. Resultatet blir Boråskompost som sedan säljs på återvinningscentralerna och kommer ut i våra trädgårdar bland annat. De vita påsarna krossas och används som bränsle i förbränningsanläggningen, som vi har i Borås. Där omvandlas det brännbara avfallet genom förbränning till fjärrvärme, fjärrkyla och el. Askan, som blir kvar efter förbränningen av biobränslet, innehåller mycket näring. Askan återför vi till skogen. För att vi ska bli ännu mer effektiva håller vi på att planera för en stor ackumulatortank vid förbränningsanläggningen. Den här verksamheten, som vi har i Borås, har väckt stort intresse internationellt. Borås är på väg att bli ett internationellt centrum när det gäller energi, biogas, avfall och miljö i stort. Där samarbetar vi väldigt mycket med SP och med Chalmers högskola. Hoppas att flera av er känner igen er och har positiva exempel från era hemkommuner! Detta var i alla fall ett litet exempel på kretslopp tur och retur, tack, sett ur ett Boråsperspektiv. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet. (Applåder) 082139988919 GU0340 N 2010-01-01 00:00:00 82320 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0984/#anf13