<anforande>
<dok_hangar_id>2347696</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0984</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:84 Torsdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>84</dok_nummer>
<dok_datum>2007-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Jämställdhet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>F37ABA93-F3FA-4818-8350-1E930F3045CC</anforande_id>
<anforande_nummer>126</anforande_nummer>
<talare>ULF HOLM (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att dagens debatt om jämställdhet givetvis är en mycket viktig och stor fråga för hela samhället. Det tror jag att alla som lyssnar här håller med om. Jag tror också att de flesta håller med om att det inte är en debatt om ifall det finns jämställdhet eller inte. Jag tror att vi alla är överens om att det finns saker att göra.
Det finns ett undantag som jag kom på när Kalle Larsson talade om EG-rätten. I Berlindeklarationen som antogs av EU-ledare förra helgen står det att kvinnor och män är jämställda.
Jag tycker att det är helt otroligt. EU:s ordförandeskap Tyskland med EU-kommissionen och EU-parlamentets talman anser alltså att det finns jämställdhet mellan kvinnor och män i EU i dag. Det är helt otroligt. Då har man inte förstått mycket. Det finns så mycket kvar att göra för jämställdheten också här i Sverige trots att vi jämfört med många andra länder i EU har kommit ganska långt.
Frågan är om man är beredd att se orsakerna till den ojämställdhet som finns i samhället och givetvis om man är beredd att vidta åtgärder. 
Makt och inflytande är inte jämt fördelat. Det framkommer i all statistik. Vi ser att kvinnor tjänar mindre än män. Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män. Kvinnor har visstidsanställningar i större utsträckning än män. Kvinnor har generellt lägre positioner i arbetslivet. Tyvärr utsätts kvinnor för mäns våld. Därför måste vi vidta åtgärder.
Utifrån det måste vi naturligtvis utgå från analysen att det råder en könsmaktsordning i samhället och utifrån den analysen vidta åtgärder.
Problemet är att jag har svårt att se om den borgerliga regeringen har någon sådan analys. Vi har de senaste månaderna hört jämställdhetsministern klargöra att regeringen har en annan analys än den som funnits tidigare. Det betyder helt enkelt att hon inte ens erkänner att det finns en könsmaktsordning i samhället. Vilken analys jämställdhetsministern står för har hon fortfarande - sex månader efter tillträdet - inte kunnat ge svar på. Kanske får vi höra svar från borgerliga ledamöter i utskottet. Jag vet inte.
Man kan konstatera att regeringen inte har något jämställdhetsperspektiv i den politik som förs. Analyseras politiken utifrån någon könskonsekvens i dag? Jag tror inte det.
Att regeringen med jämställdhetsministern i spetsen återkallar den handlingsplan för jämställda löner som vi tillsammans med s och v tog fram under den förra mandatperioden utan att presentera en enda plan eller politik för jämställda löner är faktiskt anmärkningsvärt.
Först drar man tillbaka en genomarbetad handlingsplan med många konkreta förslag. Det var bara att välja och vraka. Något kunde man väl ha tänkt sig att genomföra. Det gör man inte. 
Jämställdhetsministern säger: Vi gör en annan analys och har andra prioriteringar än den tidigare regeringen, och vi fann en rad brister i handlingsplanen. Därför var det naturligt att återkalla planen.
Den borgerliga majoriteten i utskottet gör en något annorlunda analys än jämställdhetsministern. Man menar att man i framtiden - när den nu kommer - kan tänkas ta fasta på enskilda konkreta förslag i handlingsplanen. Vi får se vad det blir av det.
Det mesta av det som regeringen har gjort nu har gått i fel riktning. Man ändrar anställningstryggheten. Det kommer att ta längre tid att få ett fast arbete. Man har ändrat reglerna för a-kassan. De som har deltidsarbete, vilket tyvärr till största delen är kvinnor, har svårare att kvalificera sig för rätt till a-kassa. Man har också dragit tillbaka förslaget om könskvotering i bolagsstyrelser.
Ger detta kvinnor mer makt? Nej, tvärtom. Kvinnor får i stor utsträckning stå tillbaka.
Det är helt uppenbart att det finns väldigt mycket att göra, men det finns inga förslag. Det har faktiskt inte kommit en enda proposition från jämställdhetsministern. Den enda proposition som jämställdhetsministern har presenterat är en ändring i produktsäkerhetslagen. Det var inte mycket om jämställdhet i den.
Var är analysen? Var är förslagen? Ni kan inte leva på att Maud Olofsson har presenterat 100 miljoner för att stärka kvinnors företagande. Det duger inte när man samtidigt genomför så många ändringar i politiken som motverkar jämställdheten. Det är en skam.
Mäns ansvar för jämställdhet är också viktigt. Jag tror att vi män har ett stort ansvar för att det ska ske förändringar. Vi måste ta på oss ett större ansvar. Om det har jag skrivit en mycket välformulerad reservation. För tids vinnande kommer jag inte att yrka bifall till den. 
Jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation 3 om en handlingsplan för jämställda löner. Jag tycker att det tydligt markerar att regeringen har tagit ett stort steg bakåt i jämställdhetsarbetet.
</anforandetext>
<intressent_id>0584183916016</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01AU10</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>82433</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0984/#anf126</protokoll_url_www>
</anforande>
