<anforande>
<dok_hangar_id>2347696</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0984</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:84 Torsdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>84</dok_nummer>
<dok_datum>2007-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Arbetsrätt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C5FF3003-895E-4B02-BCA1-CBE4AA8D4127</anforande_id>
<anforande_nummer>109</anforande_nummer>
<talare>TORBJÖRN BJÖRLUND (v) replik</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag tycker att Désirée var lite mildare i sitt anförande än de andra, men jag har ett par frågor i alla fall. Jag vill gärna höra vad du tycker om det här.
Du var inne på det här med uppsägningar. Du var inne på det här med skadestånd och LAS och så vidare. Och i betänkandet skriver ni just när det gäller exemplet Per Johansson att man inte vill förändra det här på något sätt därför att det skulle vara till nackdel för arbetsgivarna. Tar ni då ställning, för eller emot, eller inte? Det här är en fråga som faktiskt har att göra med makten och rättigheterna på det egna jobbet, vad man får göra och inte får göra. Tillåter man en arbetsgivare att helt enkelt ta ett relativt lågt skadestånd för att bli av med en misshaglig person hanterar man inte rättigheterna på rätt sätt, tycker vi i alla fall. Där måste det på något sätt till en jämvikt. Och då måste det kunna vara så att man kan förändra så att man får tillbaka sitt jobb. För det är det som det handlar om. Man vill ju ha ett jobb. Det är det som är det viktiga.
När det gäller frågan om heltid tycker jag att man på något sätt hela tiden glider undan. Det här handlar ju inte om att man på något sätt ska lagstifta om att man måste ha heltid. Men man ska ha rätt till heltid och möjlighet till deltid. Och det är en stor frihet, framför allt för kvinnor som undrar: Varför måste jag jobba heltid? Om man har rätt till deltid fast man har en heltid i botten har man en trygghet på ett helt annat sätt när det gäller att faktiskt skaffa en egen försörjning. Det är det viktigaste. Man måste ha något slags påtryckning här när man inte löser det inom rimlig tid. Det här är faktiskt något som drabbar just kvinnor. Och vi har problem med jämställdheten i samhället. Alltså måste man göra någonting åt den. Det här är ett bra sätt. Rätt till heltid, möjlighet till deltid - det är bra.
</anforandetext>
<intressent_id>037508021018</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01AU9</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>82416</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0984/#anf109</protokoll_url_www>
</anforande>
