2347695 GU0983 Riksdagens protokoll 2006/07:83 Onsdagen den 28 mars 2006/07 83 2007-03-28 00:00:00 Polisfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt D28C63AF-DD73-41B1-9103-47D75F6DC121 111 KARL GUSTAV ABRAMSSON (s) s Fru talman! Jag vill först av allt säga något om polisverksamheten över huvud taget som den bedrivs i dag. Jag vill berömma den som engagerad och utifrån de givna förutsättningarna ganska effektiv. Men bra kan bli bättre, och det har man också sagt från polisens sida. Ett omfattande effektiviseringsarbete bedrivs för närvarande inom polisen. Såvitt jag förstår har de signalerna till verksamheten mottagits väldigt positivt. Frågor om samverkan med andra myndigheter har satts långt upp på dagordningen. Det närmande som nu sker bland annat i kommunerna är väldigt positivt. Polisens behov av goda relationer till allmänheten är stort. Att en relation i positiv bemärkelse kan odlas mot allmänheten underlättar givetvis polisens arbete. Chefs- och ledningsfrågorna har satts i fokus. Chefsutbildning på olika nivåer har inletts och bedrivs i dag framgångsrikt. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete härvidlag, och det är alldeles nödvändigt. Upprustningen inom teknikområdet sker fortlöpande. Omfattande insatser har gjorts inom IT-området, men mycket återstår säkert att göra. Allmänhetens tillgång till polisen är viktig. Här kan den nya tekniken säkert komma väl till pass. Av den redovisning vi fick i samband med att rikspolischefen besökte utskottet framgick alldeles tydligt att det pågår ett intensivt och målmedvetet arbete att göra svensk polis effektivare och att på ett mer uthålligt sätt använda de resurser som ställs till polisens förfogande. Nya verktyg och nya arbetssätt införs för att underlätta och förbättra resultaten av polisens arbete. Så långt det över huvud taget är möjligt bör detta arbete underlättas genom att lagstiftningen reformeras på relevanta områden. Fru talman! Jag vill trots allt använda huvuddelen av min talartid åt att kommentera och utveckla de reservationer som vi har i betänkandet. Först och främst gäller det förundersökning i fråga om unga brottsoffer. I en s-motion från den allmänna motionstiden påpekades det att det är i allra högsta grad nödvändigt att förundersökning påbörjas skyndsamt när brottsoffren är under 18 år. Motiven till förslaget är bland annat att det utsatta barnet så snart som möjligt ska kunna höras för att utredningen ska få tillgång till relevant information när den är som allra tydligast och mest närliggande. I och för sig finns en bestämmelse med en snarlik lydelse, men den avser hela utredningsarbetet. Socialdemokraterna anser sig ha fog för att påtala det här förhållandet eftersom det har funnits brister i undersökningsstadiet. Vi har konstaterat att JO vid ett antal tillfällen har uttalat kritik mot att tidsfrister inte respekteras och att behovet av skyndsam handläggning inte har tagits på fullt allvar. Vi har tidigare i vår grupp diskuterat att faställa en speciell, uttrycklig tidsfrist. Men vi har stannat vid att vi vill att regeringen ska titta närmare på frågan och att regeringen efter det genomför lämpliga förändringar i förundersökningskungörelsen. Fru talman! Den stora frågan - i alla fall som jag ser det - i motionsbetänkandet är frågan om den framtida polisutbildningen. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning i syfte att se över polisutbildningen och att undersöka om utbildningen kunde ske på fler orter i landet och om den skulle kunna inlemmas i högskolans regelverk. Utredningen skulle vara klar i januari 2007, men stoppades av alliansregeringen som i stället tillsatte en ny utredning med en ny utredare. Om det nu var viktigt att markera ett nytt regeringstillträde tycker jag att man i stället skulle ha kunnat utfärda tilläggsdirektiv till en sittande utredning. Men regeringen valde tyvärr att helt enkelt lägga ned den pågående och snart genomförda utredningen. Jag förstår inte riktigt fördelarna med att hantera frågan på det här sättet. En fråga som har ställts flera gånger tidigare i interpellationer och i enkla frågor har gällt en förkortad polisutbildning. Den synes fortfarande vara aktuell. Redan i budgetpropositionen skrev regeringen om behovet av att överväga en kortare grundutbildning kompletterad med återkommande obligatorisk vidareutbildning. Det kan inte hjälpas, fru talman, men jag anser att det upplägg som man nu har lagt ut spår för kommer att skapa ett polisens A- och B-lag, som vi tidigare har sagt. Det tycker vi inte är bra. Det som talar för att de kommande förslagen ändå skulle ta fasta på behovet av att lyfta utbildningen till högskolenivå är de erfarenheter som den tidigare utredaren Agneta Stark har redovisat i rapporten till regeringen. Vidare inser den som nu utreder frågan, Anders Danielsson, som har lång erfarenhet av polisverksamhet, behovet av en kraftigt reformerad polisutbildning. Men för egen del smyger sig nog misstanken på om att det i de nya direktiven finns en anvisning om att helt enkelt försöka undvika en akademisering av polisutbildningen i motsats till vad vi socialdemokrater önskade med den nu nedlagda utredningen. Om man granskar utredningsdirektiven för de två uppdragen kan man se att de är ganska likvärdiga utom på ett par punkter. Den ena är att alliansregeringen vill att den nuvarande utredningen ska granskas. Det skulle underförstått innebära - för att återge vad polisutbildningens utredare Agneta Stark sade - att högskolans ram är för snäv för polisutbildningen. Jag har i likhet med utredaren svårt att förstå ett sådant synsätt. Kraven på framtidens polis antas öka högst avsevärt. Snabba samhällsförändringar och oklara framtida utmaningar borde tala för en bred och högskolemässig utbildning. Polisförbundet, som organiserar nästan alla poliser i landet, har länge talat varmt för att utbildningen skulle lyftas till högskolenivå. Det är svårt att förstå att några inte förstår att respektera den uppfattning som de som är i främsta ledet har. De har ju den bästa insikten om vad som måste göras beträffande polisernas framtida kunskaper och kompetens i en för samhället så viktig fråga. Man har totalt velat gå förbi detta. Forskningen är förhållandevis blygsam på polisens område. Det väcker stor uppmärksamhet när någon enstaka avhandling läggs fram på polisverksamhetsområdet. En akademisering av polisutbildningen skulle leda till bättre förutsättningar att bedriva forskning i nära anslutning till polisutbildningen. Det finns ett klart behov av detta. Jag tror att den ambitionen kommer att gå om intet om inte polisutbildningen inlemmas i högskolevärlden. Ett annat viktigt argument för en akademiserad polisutbildning är att den skulle kunna förläggas till flera orter i landet. Vi har redan nu sett att den polisutbildning som bedrivs i Umeå och i Växjö mycket påtagligt har underlättat rekrytering och anställning av poliser där det tidigare var ganska svårt att klara den saken. Särskilt tydligt skulle jag vilja säga att detta är i Norrland. Fru talman! Hillevi Engström finns på talarlistan. Jag skulle redan nu vilja ställa ett par frågor till henne. Hillevi Engström är själv polis och har säkert många kontakter med sina tidigare kolleger. Hon har säkert också god insikt i hur polisen arbetar och vilka krav som ställs på polisiär kompetens och förmåga. Skulle inte en högskolebaserad polisutbildning vara till god nytta för blivande poliser och den komplicerade verksamhet som poliser numera konfronteras med? Den andra frågan gäller den nedlagda och den nytillsatta utredningen. Här har man förmodligen förskjutit resultatet av utredningens förslag minst ett år framåt i tiden. Anser Hillevi Engström att vi har råd med den uppkomna förseningen? Slutligen, fru talman, yrkar jag bifall till vår reservation nr 8 beträffande polisutbildningens akademisering. Vi står givetvis också bakom den andra reservationen, men med respekt för kammareffektiviteten yrkar jag bifall endast till denna. I detta anförande instämde Kerstin Andersson (s). 0792474127508 GU01JuU6 N 2010-01-01 00:00:00 82188 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0983/#anf111