<anforande>
<dok_hangar_id>2347692</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0980</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:80 Torsdagen den 22 mars</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>80</dok_nummer>
<dok_datum>2007-03-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Barn och föräldrar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9445318B-ABE1-4D37-BA0E-B408943EC77A</anforande_id>
<anforande_nummer>100</anforande_nummer>
<talare>INGER RENÉ (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Civilutskottets betänkande 8 är ett motionsbetänkande där rättsliga förhållanden mellan barn och föräldrar behandlas. Det finns 30 motionsyrkanden som har gett upphov till 12 reservationer, och jag yrkar avslag på alla reservationer. I stället yrkar jag bifall till utskottets förslag i alla delar. 
En stor del av frågeställningarna och motionerna handlar om behandlingen av barn och barns förhållanden vid föräldrars skilsmässa. Att skydda den svagaste parten är ledord i all lagstiftning. Och det torde inte vara någon som ifrågasätter att barn vid en skilsmässa verkligen är den svagaste parten. Att det som är bäst för barnet ska vara utgångspunkten i lagstiftningen är självklart för oss alla. 
Men att det är svårt att stifta lag på detta område visar det faktum att dessa lagar under senare tid har varit relativt kortlivade. Vi försöker ständigt göra det som vi tror är förbättringar. Då är det lite sorgligt och mycket vemodigt att ta del av Rädda Barnens nyligen gjorda undersökning 
I skilda världar
. Där redovisas vilka genomgripande spår som en skilsmässa kan ge upphov till hos barn och ungdomar. Man talar med väldigt tydliga förtecken om att umgänget med föräldrarna påverkas negativt. Barnen och ungdomarna får sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Skilsmässan förknippas med mycket stark sorg. Och barn tycker att de inte fick stöd av någon. De tycker att det är tufft att få styvföräldrar. Och de tycker att det är ännu tuffare att få styvsyskon. 
Många barn och ungdomar redovisade att de inte hade någon att tala med, någon som frågade: Hur har du det? Hur mår du?
Där, menar jag, har vi i vuxenvärlden ett ansvar inte bara som lagstiftare utan också som medmänniskor, ett ansvar som vi antagligen - jag får väl tala för mig i alla fall - inte har tagit i tillräcklig omfattning. Där borde vi vuxna vara en resurs för barn som, kan man gott säga, genomlider en skilsmässa. Alla känner vi säkert barn och ungdomar som bär på tunga funderingar som de skulle må bra av att få dela med sig av med en vuxen.
Att få styvsyskon och styvföräldrar är för många barn det värsta med en skilsmässa. Bara 3 procent av barnen i nämnda undersökning hade goda erfarenheter av styvsyskon och styvföräldrar. I Sverige är det inte få äktenskap som slutar med skilsmässa - enligt den senaste statistiken, år 2003, 54 procent. Det genomsnittliga äktenskapet i vårt land varade i tolv år. Det rör sig alltså i sammanhanget om åtskilliga barn och ungdomar varje år. Siffran för Sverige ligger över den genomsnittliga europeiska siffran när det gäller antalet skilsmässor. Men när det gäller antalet år ligger vi ungefär i mitten sett till Europas länder.
Den senaste lagstiftningen på det här området trädde i kraft för mindre än ett år sedan. Därför menar vi att det är i kortaste laget att göra en utvärdering. Men alldeles självklart kommer lagen att följas upp inom vad man brukar kalla för rimlig tid. 
Dessutom har Socialstyrelsen i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att sammanställa kunskapsläget när det gäller hur riskbedömningar ska göras när en socialnämnd utreder frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsen ska också redovisa hur metoder inom området ska utvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november i år.
Ytterligare en utredare ska analysera vilka nackdelar som kan uppkomma för barn vid gemensam vårdnad när föräldrar inte kan komma överens. Den utredningen ska vara färdig i juli i år.
I ett antal motioner och reservationer slår man, menar jag, in öppna dörrar. Utredningar är tillsatta - en del är slutförda - och regeringen bereder ärendena på vanligt sätt.
Det är få ärenden som vi debatterar här i kammaren som vi är så överens som om när det gäller den här delen av familjepolitiken. Vi har alla, vilket nästan har blivit slagord, barnets bästa för ögonen. Det är bra slagord - så ska det vara!
Jag är övertygad om att vi kommer att se fram emot flera förslag och flera beslut som förbättrar situationen för barn och ungdomar i denna utsatta situation.
Jag yrkar, som sagt, bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.
</anforandetext>
<intressent_id>0388920259006</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01CU8</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>81752</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0980/#anf100</protokoll_url_www>
</anforande>
