<anforande>
<dok_hangar_id>2347691</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0979</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:79 Onsdagen den 21 mars</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>79</dok_nummer>
<dok_datum>2007-03-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 11 §) Studiestöd (forts. UbU6)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C0778168-07B2-46B7-B850-054330F991BC</anforande_id>
<anforande_nummer>171</anforande_nummer>
<talare>MAX ANDERSSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! När man hör en representant för Moderaterna tala om 1919, 1934 och 1957 och säga att studiemedlen i alla fall är bättre nu än vad de var då, då blir man faktiskt lite orolig. Jag vet att det finns andra partier i regeringen också, förutom Moderaterna, och jag vet att de har en bättre politik när det gäller att höja studiemedlen, men jag blir ändå lite orolig.
Det som vi har hört här i dag gör det uppenbart att det försiggår en kamp mellan de olika borgerliga partierna, som har olika åsikter i frågan om studenterna ska få bättre ekonomiska villkor. Det vore för mycket att kalla det för ett inomborgerligt inbördeskrig, men jag tycker ändå att det låter misstänkt likt vapenskrammel. Jag kan bara säga till de tre partierna, som ju är fler än ett parti, att jag önskar dem all lycka.
Det svenska studiemedelssystemet och det sociala skyddsnätet för studenter innehåller många inkonsekvenser och brister. Låt mig ge ett exempel. Det gäller sjukskrivningarna bland studenter. Om man tittar på sjukskrivningstalen för de svenska studenterna ser det ut som om svenska studenter är en oerhört frisk grupp. Men beror det på att studenterna alltid är friska eller på att studenterna inte sjukskriver sig?
Jag tycker det är uppenbart att det beror på att svenska studenter inte förstått varför de borde sjukskriva sig när de är studenter. Jag var själv student tills helt nyligen, fram till valet. Varken jag eller mina kurskamrater hade någon riktig förståelse för varför man var tvungen att sjukskriva sig. Vad annat är att vänta när det finns 30 karensdagar i studenternas sjukförsäkringssystem? Vi måste rätta till problemet på den fronten.
Ett annat problem som måste rättas till är det faktum att studenter som väljer att inte ta fullt studielån förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst. Jag tror inte att någon ville att det skulle bli konsekvensen när man stiftade den lag som fick det resultatet. Det blev dock så eftersom systemet är ett resultat av att man lappar och lagar ett i grunden felaktigt system. Nu är systemet så komplicerat att konsekvenserna inte längre kan överblickas när man gör ändringar.
Jag ser fram emot direktiven på det här området. Jag ser fram emot den dag vi kan säga att Sveriges studenter fått ett socialt skyddsnät som är likvärdigt det som finns för dem som arbetar. Vi kanske inte kommer dit på en gång. Det kommer att ta tid. Vi måste emellertid göra om systemet så att det blir rimligt och logiskt så att studenterna kan förstå det och så att tjänstemännen på de olika myndigheter som arbetar med att försöka informera studenterna om hur systemet ser ut förstår det och kan ge korrekt information, samt så att vi politiker förstår det och inser vilka konsekvenser våra beslut får.
Jag hoppas på ett rejält, nytt system och ser fram emot direktiven när de kommer.
</anforandetext>
<intressent_id>0262455192724</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01UbU6</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>81652</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0979/#anf171</protokoll_url_www>
</anforande>
