<anforande>
<dok_hangar_id>2347686</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0974</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:74 Onsdagen den 14 mars</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>74</dok_nummer>
<dok_datum>2007-03-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Klimatpolitik m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>52EFAE49-1AA7-4346-AFE4-5B2B807EA779</anforande_id>
<anforande_nummer>34</anforande_nummer>
<talare>ANITA BRODÉN (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Vi kan utan tvekan säga att klimatfrågan är på mångas läppar. Men för att det ska bli mer än ord och mer än läpparnas bekännelse krävs det nu konsekventa åtgärder som är vetenskapligt väl underbyggda och en strävan att vi både nationellt och internationellt optimerar och breddar våra insatser.
Vi har tidigare här i dag haft en särskild debatt där miljöministern pekade ut en mängd åtgärder som regeringen vidtagit och som man kommer att igångsätta. Min partikollega Carl B Hamilton, som för övrigt initierade debatten, betonade i den debatten vikten av ekonomiska styrmedel och nödvändigheten av internationella överenskommelser. EU:s betydelse i detta avseende kan inte nog betonas, varför det för många av oss är fullständigt obegripligt att resonera som Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är ologiskt att vilja värna miljön samtidigt som man aktivt vill arbeta för att gå ur EU, som är det organ där vi kan arbeta framgångsrikt med just miljö- och klimatfrågorna. 
För alla lyssnare som följt dagens särskilda klimatdebatt och som också tagit del av de inlägg som redan har förts fram från talarstolen kan det väl inte råda någon tvekan om regeringens engagemang, vilja och förmåga att finna lösningar både på nationell och på internationell nivå, för världen behöver finna gemensamma lösningar på de problem som vi står inför, och vi har också ett uppdrag att klara av det inför framtida generationer. 
De rapporter som under den senaste tiden presenterats har talat sitt tydliga språk - Sternrapporten, Klimat- och sårbarhetsutredningens delrapport och FN:s klimatpanel IPCC som denna gång, till skillnad från i sin förra rapport, betonar att människan med mycket stor sannolikhet orsakat den största delen av uppvärmningen. Det sker bland annat genom förbränning av fossila bränslen, utsläpp från jordbruk och en förändrad markanvändning där avskogning är ett stort problem.
Vi har nu tillgång till geologiska arkiv som är 800 000 år gamla, och det ger oss en god och säker kunskap. FN:s klimatkonvention utgör basen för det internationella klimatsamarbetet och står också bakom Kyotoprotokollet, det protokoll som vi har tagit upp här i dag. En fortsättning på Kyoto är något oerhört angeläget, varför jag enormt har uppskattat miljöministerns initiativ att ha ett informellt möte i juni med miljöministrar i syfte att försöka arbeta och lobba för vikten av att fler ansluter sig till ett post-Kyotoavtal.
Herr talman! När jag tar del av en del av de reservationer som oppositionen har lämnat i detta betänkande kan jag inte annat än upprepa det jag sade häromdagen i anslutning till landsbygdsbetänkandet: Oppositionen slår på många fronter in helt vidöppna dörrar. Jag vill ändå ta det här tillfället i akt och kommentera några av de åsikter som torgförs. 
Socialdemokraterna för fram vikten av att klimatmålet ska ligga fast. Det kan väl inte vara hugget i sten om regeringens bedömning blir att det är nödvändigt med en ytterligare ambitionshöjning? Då hoppas jag att Socialdemokraterna är med och är beredda att höja ambitionsnivån. 
Vänsterpartiets reservation om "en radikal miljöpolitik med god välfärd" har vi givetvis inget att anföra emot. Yrkandet om att få in flyget i handelssystemet ser ju ut att bli tillgodosett i och med kommissionens ställningstagande. 
För egen del har jag vid ett antal tillfällen dessutom fört fram vikten av att ta in sjötransporter och sjöfarten i bubblan vad gäller handel med utsläppsrätter och också så småningom övriga trafikslag. Detta vet jag att miljöministern också står bakom.
Vänsterpartiet fortsätter att reservera sig för att auktioneringssystem ska råda framgent. Det är något som de facto är regeringens politik.
Miljöpartiet reserverar sig till förmån till följande: "Vi anser att regeringen bör prioritera miljöarbetet i EU." Svaret från min sida är: Javisst, självklart.
Miljöpartiet kräver vidare i en reservation en utredning om jordbrukets miljöpåverkan. I det sammanhanget vill jag påminna Miljöpartiet om att Folkpartiet som det enda partiet krävde en motprestation i form av förnybar inblandning när det togs beslut om dieselskattesänkningen under förra mandatperioden. Varför ville inte Miljöpartiet yrka bifall till det förslaget?
Nu sker det mycket inom jord och skog. Många bönder tar själva initiativ. Det är angeläget, precis som utskottet skriver, att regeringen följer utvecklingen i syfte att kunna vidta ytterligare åtgärder för att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan. Det är egentligen först när vi kommer till det som förkortas CDM, handel med utsläppsrätter i samband med utvecklingsländerna, som det råder delade meningar. Jag ställde frågan i den här delen om de flexibla mekanismerna när utskottet nyligen fick tillfälle att träffa forskare och representanter för SEI, Stockholm Environment Institute. Där framkom det mycket tydligt att systemet fortfarande har vissa brister. Det är viktigt att utvärdera, granska och förbättra, men nu ligger färdiga avtal på kostnadseffektiva projekt med Brasilien, Indien, Kina, Nepal, Botswana och Vietnam på bordet. Utsläppsreduktionen förväntas bli hela sex miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en minskning med 1,6 procent av Sveriges beräknade utsläpp. Inom EU, Helcom och Nordiska rådet pågår också ett intensivt arbete för att komma till rätta med Östersjöproblematiken. Östersjön befinner sig i ett akut tillstånd. Kraftfulla tag krävs nu för att åtgärda diffusa källor från jord och skog men också för att få till stånd avloppsrening i de städer runt om i Baltikum och Ryssland där man inte har fungerande avloppsreningsverk eller där man till och med helt är i avsaknad av dessa funktioner. Här behövs samarbete och också gemensamma ekonomiska åtgärder, och det kommer att krävas betydligt rejälare satsningar på havsmiljön än vad tidigare regering mäktat med. 
Det kommer också att krävas ökade forskningsmedel och ökade klimatsatsningar men också ett främjande av gröna drivmedel. Detta är några exempel på skarpa förslag.
Som folkpartist och frihandelsvän är jag angelägen om att tull på etanol tas bort. Det är också något som är positivt och som regeringen mer och mer driver. Jag är också angelägen om att satsningar görs för att bevara den biologiska mångfalden. Och den biologiska mångfalden är någonting som jag tror att många förknippar med just Folkpartiet.
Det som en forskare för ett tag sedan nämnde känns så oerhört viktigt, att om vi bevarar en biologisk mångfald finns det också en buffert för att klara en del av de klimatförändringar som vi står inför.
Herr talman! Det finns inte 
en
 enskild lösning på de klimatproblem som vi står inför. Det är inte heller möjligt att vi som enskilt land ska klara det här, utan vi måste arbeta tillsammans. Problem för inte minst människor i de mest utsatta länderna, där man redan lever under problematiska förhållanden, kan bli fullständigt akuta och outhärdliga om vi inte nu solidariskt är med och löser problemen.
Nu handlar det om mångfald. Det handlar om samarbete. Det handlar om forskning och utveckling, om smarta ekonomiska styrmedel och miljödriven teknikutveckling. Sist men inte minst handlar det om attityder, livsstil och konsumtionsmönster.
I detta arbete krävs det både en folklig och en politisk mobilisering. Det är vi vuxna som har ansvaret att ge ett hopp och en framtidstro till våra efterlevande och efterkommande.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
</anforandetext>
<intressent_id>0977824845202</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01MJU5</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>80880</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0974/#anf34</protokoll_url_www>
</anforande>
