<anforande>
<dok_hangar_id>2347686</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0974</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:74 Onsdagen den 14 mars</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>74</dok_nummer>
<dok_datum>2007-03-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Klimatpolitik m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>EA90D6AD-1643-49F2-B6B9-5FB7F645C1CE</anforande_id>
<anforande_nummer>24</anforande_nummer>
<talare>SOFIA ARKELSTEN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Alldeles nyss hade vi en omfattande klimatdebatt där vi fick prata lite om visioner och även om de lite mer handfasta sakerna. Nu får vi tillfälle att diskutera alla de motioner i ämnet som kommit in till utskottet. Det är intressant, som också Tina påpekade, att det bara finns 33 yrkanden. Det är alltså inte så många motioner som kommit in. Samtidigt berör ju klimatfrågorna väldigt många delar av politiken, och många frågor ligger egentligen hos andra utskott än just miljö- och jordbruksutskottet.
Betänkandet beskriver tydligt det internationella arbete som sker mot klimatförändringar. Det beskriver den globala uppvärmningen och det svenska systemet med miljökvalitetsmål.
På första sidan står det: "Samtliga motionsyrkanden avstyrks, bl.a. med hänvisning till pågående arbete nationellt och inom EU och då regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en klimatpolitisk proposition under 2008 och med en proposition med uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen under 2009." Jag har ju lärt mig nu hur systemet fungerar. Det är ju så: Alla motioner som väcks avstyrks. Dock är det ganska intressant att se med vilken välvilja och värme de avstyrks.
Miljö- och klimatfrågorna har nu lämnat höger-vänster-skalan. Detta är frågor som berör oss alla. Det viktiga att ta fram är att vi måste arbeta på flera nivåer, vilket vi pratade om redan i den förra debatten. Samtidigt som vi bejakar det civila samhällets önskan att förbättra världen och underlätta för människor att göra miljöbra saker behöver vi sluta de här stora internationella traktaten mellan världens länder.
Det är tydligt att alliansen och oppositionen skiljer sig åt på flera punkter. Det gäller synen på det internationella arbetet, synen på EU och inställningen till politikerrollen. Vi i alliansen tror på Europatanken. Det senaste toppmötet var framgångsrikt. Vi driver en offensiv miljöpolitik både här och utomlands. Jag tyckte om det Andreas Carlgren sade: EU är vår hemmaplan. Det är så vi måste se det. Vi vill inte välja att arbeta nationellt eller internationellt, för nationella åtgärder räcker inte till. Vårt samarbete inom EU är en förutsättning för att lyckas. EU är faktiskt oöverträffat som miljöorganisation. Bit för bit når vi framgång.
I en motion föreslås tullar på varor från energiintensiv industri i länder som inte är anslutna till Kyotoprotokollet. Vi tror inte - det är väldigt tydlig moderatpolitik - att införande av tullar är rätt sätt att lösa problem, tvärtom. Däremot jobbar vi för att ta bort tullar. Vi vill få bort EU:s etanoltullar.
Vi tror på det internationella systemet för handel med utsläppsrätter. Det är inte perfekt ännu, men vi jobbar på det. Var skulle vi vara utan det? Det ska vara effektivt, och det ska fungera. Vi driver frågan att utsläppsrätter ska auktioneras ut, inte delas ut. Men vi vill också jobba med mekanismerna för ren utveckling och gemensamt genomförande, för det gör skillnad.
Både regeringen och utskottet tycker att det är viktigt att de svenska insatserna fortsätter när det gäller utsläppsminskningar och allt det andra arbete som pågår, men också när det gäller att skapa nya marknader för den svenska miljö- och energitekniken. Vi tror på tekniken. Vi är teknikoptimister.
Sedan kommer vi till den största skillnaden, som är otroligt tydlig här i debatten, nämligen att vi i alliansen har en ödmjuk inställning till vårt uppdrag och vår roll. Vi tror inte att vi politiker vet och kan allt och sitter på alla lösningar. Vi tror på breda lösningar i alliansen. Det är därför vi har skapat Kommissionen för hållbar utveckling. Det är därför vi har skapat det vetenskapliga rådet och den parlamentariska beredning där vi bjuder in alla till samarbete, även Socialdemokraterna. Vi vill fatta beslut baserat på fakta och politiskt samarbete med forskare, näringsliv och intresseorganisationer.
Herr talman! Alliansregeringen arbetar med miljöpolitiken och klimatfrågorna. Vi tar detta på stort allvar. Det är otroligt spännande att se det förarbete som nu pågår inför den klimatproposition som kommer nästa år. Vi tar ett helhetsgrepp. De svenska miljökvalitetsmålen ligger fast och ska utvecklas. Regeringen återkommer till frågan hur målen ska utformas. Vi har en god uppföljning och utvärdering av arbetet redan nu. Både Naturvårdsverket och Energimyndigheten arbetar fram underlaget.
En hel del av de saker som tas upp i de olika motionerna bemöts i klimatpropositionen, och därför har vi valt att avstyrka dem.
Sammantaget visar det arbete som nu pågår handlingskraft. Det är viktigt att vi samlar oss kring miljöpolitiken. Vi behöver en aktiv miljöpolitik och en ekonomisk tillväxt med lite tanke bakom. Vi behöver fundera på det här. Vi måste skapa en rättvis och långsiktigt hållbar global utveckling. Här är det viktigt att miljöpolitiken inte används för att trycka ned och hindra utan som en hävstång för att lyfta upp. Vi tror att det kan ske en otrolig utveckling tack vare de utmaningar vi står inför just nu.
Sedan vill jag vända mig till Tina Ehn. Det var inget hot mot Miljöpartiet jag uttryckte i den förra debatten. Däremot tror jag att den politik vi bedriver i alliansen är så pass bra - Miljöpartiet har ju också ganska tydligt profilerat sig som en enfrågerörelse - att vi kommer att göra er onödiga för väljarna. Jag tror på vår miljöpolitik så himla mycket.
Vi är ändå inte nöjda med allt det arbete vi genomför. Vi vill faktiskt mer. Vi ser fram emot hösten 2009 när Sverige är ordförandeland i EU och leder förhandlingarna. EU är vår hemmaplan, och det är där vi ska arbeta. Ordförandeskapet ger oss en möjlighet att påverka hela världen och se till att samarbetet ökar. Vi startar redan i juni i år med det informella ministermötet.
Herr talman! Detta har varit en himla intressant debatt, även om den blev uppdelad i två. De politiska skiljelinjerna är väldigt tydliga. Vi har en enad allians som utför saker och agerar, och vi har en ganska splittrad opposition som inte riktigt vill följa med på tåget. Jag skulle dock vilja vara den som säger välkommen.
</anforandetext>
<intressent_id>0802826314426</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01MJU5</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>80870</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0974/#anf24</protokoll_url_www>
</anforande>
