2347686 GU0974 Riksdagens protokoll 2006/07:74 Onsdagen den 14 mars 2006/07 74 2007-03-14 00:00:00 Allmänna motioner om inkomstskatter m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 37F79AA4-290B-4DC5-8344-E7BF55751950 127 LARS JOHANSSON (s) s Fru talman! Tyvärr måste jag inleda med att något beklaga att den som här presenterat betänkandet inledde med att också beskriva ett antal partiers uppfattningar avseende skattefrågor. Men vi har faktiskt varit överens i denna kammare om att den som presenterar ett betänkande ska göra just en presentation av betänkandet, inte gå in i den partipolitiska debatten. Jag vill inledningsvis göra denna markering. Det här kommer jag att ta upp på nästa sammanträde med skatteutskottet så att vi får klara ut hur reglerna ska vara avseende skatteutskottets presentation av sina betänkanden här i kammaren. För närvarande har vi en väldigt stark ekonomisk tillväxt i landet. Det har vi haft framför allt under den senaste tiden. Vi kan se tillbaka på ett år med en tillväxt på ungefär 4 ½ procent, alltså på ett rekordår. Man får gå tillbaka till 60- och 70-talen för att hitta år med en så hög tillväxt i Sverige. Visserligen går den enligt Riksbanken ned med kanske någon procent i år och år 2008 kanske ytterligare något, men det går ändå ganska bra för Sverige. Sysselsättningen har också ökat väldigt kraftigt - med 158 000 personer från januari för ett år sedan till januari i år och detta med den politik som den avgående socialdemokratiska regeringen har fört. Den har varit väldigt lyckosam för det svenska samhället. Det har varit en framgångsrik politik. Nu har vi fått en borgerlig regering som successivt genomför förändringar på en lång rad olika områden, inte minst på det skattepolitiska området. Stegvis går man ifrån skatteöverenskommelsen 1990/91 om skatternas utformning: Vi ska ha en skatt som bygger på breda skattebaser, och vi ska utgå från enkla och tydliga skatteregler. Man betalar skatt efter bärkraft. Med skattesystemet försöker vi minska orättvisorna i samhället och de ekonomiska klyftorna. Det kan vara intressant att notera att det med det skattesystemet har varit inte bara en väldigt kraftig tillväxt utan också en oerhört stark produktivitetsökning i Sverige sedan år 1990. Jag har tagit del av en artikel i den senaste LO-tidningen där man har gjort en jämförelse. Det är en amerikansk studie av tio EU-länder under åren 1990-2005 - alltså under den period vi haft skattereformen. Produktiviteten i svensk industri har enligt studien ökat med hela 156 procent. Inget annat land i Europa har enligt den här undersökningen haft en tillnärmelsevis så stor produktivitetsökning. Närmast efter kommer Frankrike med 90 procent. Sedan får man gå till våra grannar söder om oss, till exempel till Tyskland med 62 procent. Danmark ligger lite lägre. Det här visar att det svenska skattesystemet med breda skattebaser och med enkla och tydliga regler har varit oerhört framgångsrikt också när produktivitetsökningarna inom svensk industri diskuteras. Det svenska skattesystemet har alltså varit ett företagarvänligt skattesystem. Det är detta som de borgerliga partierna nu i en högkonjunktur efter hand successivt raserar. I dag ska vi i och för sig diskutera enbart ett antal skattefrågor som har att göra med föreliggande betänkande. Å andra sidan är det tre betänkanden från skatteutskottet som ska behandlas. Men det första betänkandet som vi i dag ska ha en debatt om handlar om ett antal motioner som besvarats på olika sätt. Det är ändå ganska intressant att notera att de skatteförslag som vi nu har att ta ställning till i väldigt stor utsträckning handlar om att bryta upp delar i den skatteomläggning som gjordes 1990/91. På område efter område ökar man successivt möjligheterna till avdrag och till att slippa betala skatt. Lite kortfattat ska jag kommentera några av punkterna. Under punkt 1 handlar det om allmänna skatteskalor, grundavdrag med mera. För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2. Jag har alltså inte några yrkanden beträffande övriga reservationer eller motivtexten utan tänker enbart kommentera övriga punkter. Vi kan ta den punkt som handlar om förmånsbilar och möjligheten till alkolås. Den borgerliga majoriteten vill där ha ett tillkännagivande. Man kan fråga sig varför vi socialdemokrater inte vill gå med på det. Nej, det enkla skälet är att vi anser att en bils alla säkerhetsutrustningar ska vara sådant som förmånsbeskattas eftersom bilen ska kunna jämföras med bilar på marknaden i övrigt. Andra som inte har förmånsbil får ju vara med och ta den fulla kostnaden. Varför ska man öka skattesubventionen bara på det området? Som ett exempel kan jag nämna Västra Götalandsregionen. Där har man nu beslutat sig för att samtliga förmånsbilar ska ha alkolås - detta utan att ta hänsyn till diskussionen om skattebefrielse för det här. Man anser det vara en väldigt viktig fråga att se till att bilarna har alkolås - precis som man i många andra sammanhang från en del företags, regioners och kommuners sida för diskussioner om att införa alkolås för bussar till exempel. Vi är inte mot alkolås. Däremot är vi mot att man inför skattebefrielse. Under punkt 6 handlar det om personalförmåner. Det är på samma sätt här. Man vill utvidga detta med att vi - som vi under en längre tid har kunnat göra - ska ha möjlighet till friskvård subventionerad från samhällets sida. Det är väl en bra åtgärd. Det innebär att motion och friskvård ökar i samhället. Det tycker vi är oerhört positivt. Men varför utöka detta och börja glida i formuleringarna, som ju majoriteten gör, och börja prata också om golfsport? Det finns väldigt många möjligheter till sport, vilket i sig naturligtvis är positivt. Men jag har svårt att se att golfsport, ridsport och lite annat sådant direkt har med friskvård med anknytning till arbetsplatsen att göra. Därför avvisar vi även det förslaget. Vi ser också en annan glidning här från utskottsmajoriteten. Det handlar då om gåvor till ideella ändamål. Man vill öppna upp för skatteavdrag för gåvor till kyrkor, föreningar och liknande. Även denna glidning avvisar vi. Vi tycker att ekonomiskt stöd som ges ska vara föremål för en demokratisk process. Ekonomiskt stöd som indirekt ges via skattekollektivet hamnar utanför denna process. Ytterligare en punkt är den om utökade möjligheter för skattefrihet vid uthyrning av privatbostad. Också det tycker vi är fel. Varför ska vi utöka där? Vi kan tänka oss en översyn av själva schablonavdraget och dess storlek. Men att - som majoriteten, framför allt i sina motioner, talar om - ge skattefrihet ser vi som någonting som är oerhört olyckligt. Jag stannar där eftersom talartiden är slut. Men vi har ytterligare någon punkt som jag kan återkomma till i en senare replik. Under alla förhållanden anser vi att den genomgång som det här lilla betänkandet visar på är ett uttryck för att den borgerliga majoriteten har en väg som handlar om att skapa en utökad skattebefrielse. Därmed kommer vi att få ett orättvisare skattesystem. I detta anförande instämde Birgitta Eriksson, Hans Olsson, Raimo Pärssinen och Britta Rådström (alla s). 0288805051019 GU01SkU10 N 2010-01-01 00:00:00 80973 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0974/#anf127