2347682 GU0970 Riksdagens protokoll 2006/07:70 Torsdagen den 1 mars 2006/07 70 2007-03-01 00:00:00 (forts. från 8 §) Landsbygdsutveckling m.m. (forts. MJU7) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 478E9416-DECE-4324-B1D3-21ED35EE8700 152 ANITA BRODÉN (fp) fp Herr talman! Åhörare! I det nya landsbygdsprogrammet, som också är den gemensamma strategin för landsbygdsutveckling inom EU, prioriteras framför allt fyra områden: förbättrad konkurrenskraft, förbättrad miljö, förbättrad livskvalitet och ökade möjligheter till diversifiering av landsbygdsekonomin. Det här låg till grund för vår nationella strategi som antogs i juni 2006. Det nya programmet har en hög miljöambition och är mer inriktat på sysselsättning, småföretagande och entreprenörskap samt på övriga åtgärder för att bidra till en god utveckling på landsbygden. Detta är bra. Folkpartiet är ett av de partier som satt med i utredningen. Ann-Kristine Johansson visade bilden på glasögon. Jag tror att Folkpartiet till en del var med i utformningen av det där. Vi betonade just vikten av miljösatsningar och av att ta till vara entreprenörsandan och vikten av goda livsvillkor på landsbygden. Riskkapital, kreditgarantier och mikrolån lyfte vi alldeles särskilt fram. Vi anser att det är viktigt med de gröna näringarna. De utgör en bas, vilket vi talat om tidigare här i dag. De producerar hälsosamma livsmedel men också andra varor och tjänster som efterfrågas. En annan oerhört viktig del är förvaltandet av landskapets natur- och kulturvärden. Det får vi inte glömma att lyfta fram. Den nya regeringen ska nu sjösätta landsbygdsprogrammet - en satsning på drygt 5 miljarder per år. Det är av största vikt att en uppföljning och en utvärdering löpande sker - detta för att alla satsningar i möjligaste mån ska bli träffsäkra. Vi som regering har ett krav på oss. Dessutom finns det en förväntan från väldigt många runt om i landet. År 2013 ska vi kunna konstatera att det har varit en fantastisk landsbygdsutveckling och att satsade medel har bidragit till detta. Men, herr talman, det är inte enbart detta som gagnar en landsbygdsutveckling; det vet vi också. Framför allt gäller det de förutsättningar som vi nu får vara med och skapa för entreprenörer och innovatörer så att utveckling och tillväxt kan ske. Några av de viktiga förutsättningarna handlar om kommunikationer och utbildningsresurser. Häromdagen - i början av denna vecka - gjorde jag ett mycket intressant besök i Dalsland och mötte då en av alla fantastiska entreprenörer, Anders Kihlberg från Mellerud. Han har på kort tid visat att träförädlingen och besöksnäringen är framtidsbranscher. Det är de människor som ser möjligheter och som har entreprenörsanda som är de som medverkar till att en utveckling kan ske. Jag kan också påminna om Kamprad, Ikeas grundare, och om vad som skett i Haparanda. Alla vet vi att den satsningen lyfter en hel bygd, över landgränser - över till Finland och också till Norge. Allt detta ger, tycker jag, anledning till optimism och framtidstro för landsbygden som helhet. Då kan man fråga sig: Vad är landsbygd? Jag har ställt frågan till många runt omkring mig och har fått ganska olika svar. Jag gick in på nätet och sökte på Google på ordet "landsbygd". Jag fick sitta en stund, för jag fick 963 000 träffar. Sedan gick jag vidare. Jag ville fördjupa min förberedelse så jag sökte på ordet "landsbygdsutveckling". Då fick jag 294 000 träffar. Det finns alltså ett enormt intresse för de här frågorna. En del funderar på vad landsbygd är. Söker man på definitionen av ordet "landsbygd" får man inte lika många träffar som Googleträffarna. Men ganska många olika definitioner ges. Jag väljer att redovisa Glesbygdsverkets definition som är ganska intressant. Ni här i kammaren känner väl till att när man färdas 5-45 minuter är man i en tätort som har minst 3 000 människor och där det ska finnas möjligheter till flera olika arbetstillfällen. Reser man längre än 45 minuter är man i glesbygd. Enligt Kommun- och Landstingsförbunden består Sveriges 290 kommuner av 156 tätortsnära landsbygdskommuner, 23 glesbygdskommuner och 111 tätortskommuner. Herr talman! Efter att ha tagit del av reservationerna i betänkandet och det särskilda yttrandet blir jag väldigt förvånad över oppositionens ansträngningar att slå in helt vidöppna dörrar. Nog borde väl oppositionen ha kunskap om att alliansen, tillika regeringen, arbetar för att förbättra konkurrensvillkoren. Vi arbetar intensivt för att underlätta regelbördan där vi utlovat 25 procents regelbördelättnader. Nog borde väl oppositionen också ha kunskap om att vi värnar småskalighet. Vi har i alla tider talat om företagsamhet och inte minst om de små företagen. Där ingår de mobila slakterierna. Vi vill satsa och till och med öka satsningen på forskning och utveckling vad gäller förnybar energi, där skogens potential också ska tillvaratas. Och slutligen, nog borde väl oppositionen ha kunskap om att vi arbetar vidare med att diversifiera småföretagandet på landsbygden, med jordens och skogens medverkan för att lösa klimatfrågan. Vi sätter konsumenten i centrum då vi slår vakt om livsmedelssäkerhet och en tydlig märkning, för att nämna några exempel. Det som däremot skiljer oss åt är att regeringens politik handlar om att vi vill få fler människor i arbete. Vi vill inte förbjuda säsongsarbete, som tidigare, under den förra mandatperioden, var aktuellt. Tvärtom ser vi det som en viktig lösning för många landsbygdsföretag så att de både ska kunna starta och växa. Vi vill inte förbjuda avdrag för hushållsnära tjänster. Tvärtom ser vi en svart sektor som skulle kunna bli vit. Vi ser många nya arbetstillfällen och många familjer och ensamma äldre som skulle kunna få en bättre fungerande vardag. Vi vill inte förhindra privata och kooperativa driftsformer inom exempelvis vård, skola och omsorg. Tvärtom ser vi det som en enorm chans inte minst för kvinnor på landsbygden att få konkurrerande möjligheter att söka nya arbeten. Jag anser att det inom skolan nu sker ett trendbrott. Utbildningsdepartementet föreslår en gymnasieutbildning som ger praktiskt begåvade ungdomar en ny chans, en ny möjlighet att få utveckla sina talanger och färdigheter. Tänk att med bibehållet självförtroende få studera och efter studiernas slut få känna att man kan kliva ut på arbetsmarknaden! På område efter område kommer det nu att ske satsningar för att vi ska få en större gemensam kaka att dela på. Den eftersläpning på infrastruktursatsningar som skett under lång tid kräver resoluta tag. Bristande kommunikationer, osäker el- och telefoniförsörjning och outbyggda bredbandslösningar på landsbygden begränsar fortfarande både verksamhet och satsningar. Herr talman! Jag brukar i mina debatter ta in den internationella infallsvinkeln, och jag gladdes när Erik Eriksson också gjorde det. Jag brukar vilja ta in den aspekten. Vi lever i en global värld, och de frågor vi i dag diskuterar har en enorm bäring på människor i andra länder. I grunden hänger EU:s jordbrukspolitik samman med EU:s landsbygdspolitik. Min och hela alliansens förhoppning är att det nu ska ske en ordentlig avreglering av jordbrukspolitiken - den bör gå snabbt - samt att WTO:s uppgörelse blir framgångsrik med hänsyn tagen till de allra fattigaste länderna och att arbetet med de globala klimatutmaningarna ska tillvarata de areella näringarna, som ju är en av lösningsfaktorerna. Slutligen, herr talman, är jag övertygad om att en bra och framgångsrik integration i vårt land inte kan ske om inte landsbygdens sociala resurser tas till vara. Också där kan det tillskapas många, många arbetstillfällen. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. 0977824845202 GU01MJU7 N 2010-01-01 00:00:00 80571 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0970/#anf152