2347682 GU0970 Riksdagens protokoll 2006/07:70 Torsdagen den 1 mars 2006/07 70 2007-03-01 00:00:00 (forts. från 8 §) Landsbygdsutveckling m.m. (forts. MJU7) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt C4CEC643-0A3D-4526-A45C-D5D5BBAFA6F2 147 ERIK A ERIKSSON (c) c Herr talman! Under de fem månader som har gått sedan valet är det en hel del som har hänt, konkreta åtgärder. Det är positivt. Det har tagits kraftfulla initiativ för att få fler människor i arbete och för att få landsbygden att utvecklas så att klyftorna i samhället ska minska. Detta ligger naturligtvis i betraktarens ögon. Det handlar om den som bedömer det. Men vi menar ärligt att det är en ambition från regeringens och allianspartiernas sida att det ska löna sig att arbeta. Vi har gått till val på att stärka äganderätten, att lokal påverkan ska vara viktigt med decentraliserade beslut, att myndigheterna ska finnas närmare människan. Vi har pratat om mer uppskattning och mindre beskattning. Vi har även pratat om vikten av att ha både stora och små företag. För oss är det självklart att landsbygdspolitik inte bara handlar om jord- och skogsbruk. Det handlar om fungerande infrastruktur, kommunikationer, el, telefoni och bredband. Det är förutsättningar för att boende och företagande ska vara möjligt i hela landet. Landsbygdens utveckling får aldrig tillåtas att falla mellan stolarna. Vi ska ta till vara den kraft som finns på landsbygden och använda den som en motor för hela landet. När vi pratar om landsbygdsutveckling är det utveckling av hela vårt land egentligen. Vi ser ju landet som en tillgång, och vi gör inte skillnad på stad och land. Vi ser det som två viktiga tillgångar som tyvärr alltför ofta ställs i motsats till varandra. Vi behöver mötesplatser runt hela vårt land. Det är viktigt att människor får möjlighet att träffas, utbyta idéer, bilda föreningar och fortsätta att verka i de föreningar som finns. Vi har ett rikt föreningsliv i Sverige som ibland finns under det som vi kallar för folkrörelser, men även nya organisationer dyker upp. Det är välkommet, och det är viktigt. Det är en styrka i att kunna samlas för dem som så vill. Bygdegårdarna är en viktig del i detta, vill jag betona, och har varit så. Där gick människor från början tillsammans med virke och annat, gjorde ett gemensamt arbete och byggde sin samlingslokal. Det är en enorm styrka i att kunna ha en samlingslokal som man själv har byggt. Många av dessa lokaler finns kvar i vårt gamla land, men det byggs även nya, vilket är fantastiskt. Vi kan inte nog betona att vi stöder det. Det handlar om landsbygdsprogrammet som flera före mig har tagit upp. Det presenterades ju av regeringen. Det är ett viktigt och kraftfullt instrument. Det handlar om att förbättra för människor som lever och verkar på landsbygden. Det är en satsning som har ökat med 7 miljarder sedan tidigare period. Jag tänker inte hemfalla till någon diskussion om vem som har varit duktigast. Här är det ingen som har haft något annat än positiva ord att säga om landsbygden. Man har talat om vilken potential som finns. Jag ser ingen anledning att tala om huruvida tidigare regering har varit otillräcklig eller inte. Jag konstaterar att man här lägger till 7 miljarder. Det tycker jag är oerhört positivt. Sammantaget är det 35 miljarder som regeringen har föreslagit. Det är mycket pengar, och de ska användas för att öka förutsättningarna för livskraft och tillväxt i alla delar av Sverige. Det är viktigt, i alla delar av Sverige. Då kan man fundera över varför vi alls väljer att använda oss av detta system. Vi skulle kunna avstå. Vi skulle kunna hänvisa enbart till en marknad, men nu är det så fint ordnat att riskvilligt kapital inte alltid letar sig till alla platser på ett enkelt sätt. Utifrån det har kreditgarantiföreningar startats. Det tycker jag är värt att nämna i den här debatten. Det är positivt och tillför mycket för landsbygden. Detta är inget som utgår från vare sig landsbygdsprogrammet eller våra beslut här i kammaren, utan det handlar om initiativkraft hos företagare, ekonomiska föreningar och andra - goda initiativ. Jag tycker att det är värt att säga det, för utväxlingen av landsbygdsprogrammet blir ju desto större. Vi kan också konstatera att landsbygdsprogrammet är ett bra instrument för att utveckla och stärka landsbygden. Den politik som förts för att få fram detta har handlat om att tillhandahålla resurser. Medborgaren ska mötas av en serviceinriktad myndighet som undanröjer problem och öppnar dörrar för utveckling. Det är viktigt. Vi kan öppna massvis med dörrar, men det gäller att de också leder någonvart. När man kommer in genom dörren ska man mötas av serviceanda och att myndigheten är serviceinriktad. Det är en del av en helhet, ett koncept, där vi säger att flera områden ingår. Ändringarna i landsbygdsprogrammet handlar om att sätta fokus på konkurrensvillkoren, som i dag inte riktigt harmoniserar. Därför behövs detta stöd. Vi har stora förväntningar på investeringsstödet med 100 miljoner i botten. Vi vet att det finns en grym potential bland de människor som verkar på landsbygden - de människor vi debatterar i dag. Det kommer att kunna ske mycket satsningar utifrån investeringsstöden. I en undersökning gjord av Lantbrukarnas Riksförbund säger ungefär 16 000 personer att de kan tänka sig att investera men att de ser regelkrångel som ett hinder - för all del ett av flera; det går säkert att hitta fler parametrar i en sådan undersökning. Men om nu dessa landsbygdsföretagare ser detta som ett hinder för att utveckla sitt företag ligger det på oss att förändra här. Berört departement har därför skickat ut ett brev till myndigheterna om att se över på vilka punkter var och en av dessa kan göra regelförenklingar och bli mer effektiv. Jag tycker att vi allihop kan vara glada över att detta arbete har satts i gång. Jag tror inte att det kommer att ske över en natt eller att vi på måndag kommer att få se nya rapporter om hur det ser ut, och det var väl heller inte riktigt meningen. Men låt oss ändå hålla ett vakande öga på detta arbete så att det inte blir ännu en hyllvärmare. Man kan för övrigt ibland fundera på, herr talman, om inte alla dessa hyllvärmare skulle kunna vara en alternativ energikälla. Så får det icke bli i detta fall - eller hur? En viktig skillnad mellan den politik vi sett tidigare och den politik som Centerpartiet och de tre övriga allianspartierna nu driver är vår utgångspunkt att landsbygden är ett framtidsområde. Vi har pratat om äganderätten, som är viktig. Vi backar icke här. Vi gick till val på det och ska leverera utifrån det. Här finns naturresurser - flera före mig har pratat om dessa, och jag håller med - och företagspotentialer. Och här ska inte vi komma och tala om hur ett företag ska se ut! Jag hoppas att den tiden är förbi när vi talade om detta för landsbygdsföretagare, till exempel lantbrukare, och genom ett reglerat system såg till att få exempelvis en stutuppfödning i stället för att låta företagaren själv utifrån sin initiativkraft och sin möjlighet att vara företagare välja om han ska ha stutar eller icke. Vi belyser ett positivt angreppssätt. Vi vill också ge landsbygdspolitiken högre status. Jag kan väl känna så här inför dessa tomma läktare - detta kanske inte är till protokollet, men det hamnar väl där i alla fall - att det egentligen bara är kulturutskottet som har en tuffare uppgift i dag än vad vi har. Jag vill bara kort markera att vi vill lyfta upp landsbygdspolitiken, och vid ett annat tillfälle kommer vi naturligtvis att ha debatten mycket tidigare på dagen - eller hur? Trevligt! Vi tar nu ett steg i rätt riktning vad gäller landsbygdsprogrammet. Det är bra, för det öppnar för tillväxt och utveckling i hela landet. Det har vi sagt förut. Men utgångspunkten är lokala förutsättningar och initiativ. Det ser inte likadant ut i detta gamla land. Det ser väldigt olika ut. Därför måste vi vara öppna och lyhörda för det. Vi måste ha en servicemyndighet som också funderar över förutsättningarna. Det får icke vara godtycke som styr om en person får F-skattsedel eller inte. Då är vi kraftigt fel ute. Så har det varit vid ett flertal tillfällen. Jag har personligen sett detta. Det får icke ske igen! Vi måste tro på att människor har ärligt uppsåt och vill göra rätt för sig, och därmed ska de kunna få sin F-skattsedel och kunna verka som företagare och näringsidkare i detta land. Det är viktigt. Jag vill bara kort nämna Afrika. Staffan Danielsson och jag har tillsammans väckt en motion som berör afrikanskt jordbruk. Varför då, och varför nämner jag detta här och nu? Jo, jag vill ta tillfället i akt att belysa frågan om hållbart samhälle - ett diffust begrepp som vi använde för en vecka sedan här i kammaren, men ändå. De problem som finns i utvecklingsländerna i den så kallade tredje världen kan snabbare än vi anar bli problem även i vårt land. Därför är det viktigt att se hur vi kan hjälpa andra länder med goda exempel - inte tala om hur det ska vara utan hjälpa till och vara lyhörda även där. Det globala ansvaret i detta har även vi. Det berör inte betänkandet specifikt, men jag önskade få nämna det i alla fall. Energiomställningen är en stor utmaning. Jord, skog och vatten, dessa fantastiska förutsättningar som vi har, ska med vördnad och med omsorg, tillsammans med djuromsorg och människor, ge förutsättningar för företagande på landsbygden. Vi ser att de förslag vi har lagt fram ger förutsättningar för detta. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. 0391973624515 GU01MJU7 N 2010-01-01 00:00:00 80566 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0970/#anf147