<anforande>
<dok_hangar_id>2347681</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0969</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:69 Onsdagen den 28 februari</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>69</dok_nummer>
<dok_datum>2007-02-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Effektiv statsförvaltning m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>val</kammaraktivitet>
<anforande_id>EEFDBCFA-12B8-470A-AD72-492C989C9C9A</anforande_id>
<anforande_nummer>33</anforande_nummer>
<talare>CHRISTER NYLANDER (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag tänkte inleda mitt inlägg med att tacka meddebattörerna för bra och engagerade inlägg. Jag konstaterar att det inte finns så mycket värderingsmässiga skillnader i den här typen av debatter, men jag får väl nöja mig med att åtminstone tacka för engagerade inlägg. Det har ju varit rätt uppenbart, inte minst i det senaste inlägget, att det finns ganska stora värderingsmässiga skillnader.
Jag kommer att återkomma till statliga bolag och chefer men vill ändå invända mot att bunta ihop svenska bolagsvd:ar, statliga bolagschefer och förvaltningschefer i svenska myndigheter till en sekt. Jag tyckte att bruket av det ordet gjorde att det förra inlägget faktiskt föll ganska mycket i kvalitet.
Detta är ett område som handlar, precis som inledaren sade, om väldigt många olika saker. Låt oss börja med antalet myndigheter. Det finns flera motioner som behandlas här där man önskar att myndigheterna blir färre, bland annat från förre ansvarige ministern Sven-Erik Österberg. Det är väl bara att konstatera att den inriktningen har stort stöd i utskottet. Den inriktningen har också stort stöd i regeringens politik. Den ligger väl i linje med den politik som nu förs.
Jörgen Hellman tog tidigare upp att han tyckte att vi från regeringens sida inte skulle ha lagt ned några myndigheter under tiden som Ansvarskommittén arbetar. Men jag vänder mig mot tanken att vi skulle ha någon form av reformstopp i svensk politik under tiden som en statlig utredning håller på och jobbar. Det är klart att man från regeringssidan, både den förra regeringen och den nuvarande regeringen, måste få lov att göra förändringar i myndighetsstrukturen trots att det finns en utredning som sitter och tittar på de här sakerna. Jag kan inte dra mig till minnes just nu några exakta fall för detta, men det är klart att också den förra regeringen såg sig fri att förändra myndighetsstrukturer trots att det satt en ansvarskommitté och studerade myndighetsstrukturerna.
Fru talman! Vi från alliansens sida konstaterar med glädje att den nuvarande regeringen också har gjort de konkreta förändringarna i myndighetsstrukturerna och ser till att vi får färre myndigheter i Sverige. Dessutom finns det en kommitté som sitter och tittar ytterligare på vad som kan göras. Den ska klargöra vad som bör vara statliga åtaganden. Det är en viktig sak, för staten ska inte alltid hålla på och syssla med opinionsbildande verksamhet eller ge sig ut på konkurrensutsatta marknader. Kommittén ska också titta på vilka förutsättningar som måste ändras för att regeringens styrning ska kunna bli bättre så att den statliga förvaltningen ska passa bättre in i de krav som EU-medlemskapet ställer på oss, och så vidare. Det kommer att redovisas i december i år men slutligen också i december nästa år för att man ska se var det behöver göras förändringar.
Förmodligen måste förändringar göras. Det är säkert också så att de förändringar som ska göras inte bara är kosmetiska utan måste visa sig i att statsförvaltningen blir mer effektiv men också genom att medborgarna får större möjligheter att göra sig hörda.
En del i denna strategi är naturligtvis, precis som några av reservanterna tar upp, tanken att utveckla e-myndigheter ytterligare. Vi vill ha en utveckling av e-förvaltningen som gör det enklare för myndigheterna att samverka och som gör det lättare för medborgare att ta kontakt med statsförvaltningen men också för företagare att ha kontakter och få rätt att ta ansvar gentemot statsförvaltningen. Jag ska gärna säga att jag tyckte att det som finns med i den socialdemokratiska reservationen mycket väl kan vara en del i diskussionen om hur man ska göra. Det är viktigt att enskilda medborgare, men också företagare, lätt kan identifiera vem de ska ta kontakt med i förvaltningen. Hela tanken med den förändring som nu görs är att medborgarna ska få lättare att utöva sina rättigheter men också lättare att fullgöra sina skyldigheter gentemot förvaltningen.
Att utveckla e-myndigheter är inte bara bra i sig. Det ger också stora möjligheter till besparingar. I betänkandet nämns till exempel obligatorisk elektronisk hantering av fakturor i staten som skulle kunna innebära flera miljarder i besparingar under några år. Målet för regeringens politik på det här området är att 2010 ska Sverige återigen ha en ledande position inom området för e-förvaltning.
Fru talman! Staten ska också vara en förebild när det gäller mångfaldsarbetet. Det är väldigt viktigt. Mångfalden ger kompetens bland statsanställda, bidrar till att skapa förtroende och legitimitet för den statliga verksamheten och är också viktig för att den hjälper till att bryta utanförskapet och lyfta fram fler förebilder.
Det pågår en lång rad projekt inom statsförvaltningen på det området. Verva håller på med utvecklingsprojekt. Det finns ett projekt som heter Olikhet genom tillgång som ska visa att mångfalden är en viktig tillgång för den statliga verksamheten. I praktiken handlar det mycket om en mer aktiv efterfrågan på olikhet vid rekryteringen.
Det pågår försök med avidentifierade ansökningshandlingar. Vi får se vad de försöken leder fram till när vi sedan ska fatta beslut om hur vi går vidare i den delen.
När allt detta är sagt ska vi ändå konstatera att trots att mycket görs så görs inte tillräckligt. Jag är övertygad om att när vi utvärderat detta nästa år kommer vi att se att mycket mer behöver göras.
Fru talman! Det handlar i detta betänkande också om löner och avgångsförmåner för chefer i statlig tjänst. Jag tror att det är viktigt att konstatera att för att klara allt det som vi tidigare har sagt, det som vi vill att den statliga förvaltningen ska lyckas med, så måste vi se till så att vi också kan rekrytera bra chefer. Det är viktigt för mångfalden, det är viktigt för tillgängligheten för medborgarna att de som är chefer på svenska förvaltningar och svenska statliga bolag är duktiga och att vi lyckas rekrytera dem.
Det är inte rimligt att vi i riksdag och regering är alltför klåfingriga eller detaljerade när det gäller vilket regelverk som ska gälla. De besluten måste till större del fattas av bolagsstyrelser och -ledningar.
Regeringen har genom näringsministern aviserat en översyn av chefspolicyn. Den avser chefer för statliga myndigheter och ledande befattningshavare i statligt ägda bolag. Vi får väl avvakta den översynen och se vad den kommer fram till. Man kan ändå konstatera att i det förslaget, i den översynen är hälften av Vänsterpartiets reservation genomförd. Jag tror inte att vi kommer att komma överens om resten av den reservationen.
Jag tror att det är rimligt att ha som målbild att den svenska koden för bolagsstyrning också ska gälla för de statliga bolagen. Jag tycker att det är en rimlig nivå att hamna på, men vi får väl se vad denna utredning och översyn till sist kommer fram till.
Med detta, fru talman, och med en betoning på att det är viktigt med ledaregenskaper i statlig förvaltning vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0731442709013</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01FiU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>80252</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0969/#anf33</protokoll_url_www>
</anforande>
