2347681 GU0969 Riksdagens protokoll 2006/07:69 Onsdagen den 28 februari 2006/07 69 2007-02-28 00:00:00 Socialtjänstfrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 7FFEED7E-E8C4-4ED3-94FE-F4113425CE52 184 MARIA LUNDQVIST-BRÖMSTER (fp) fp Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. När det gäller initiativ inom socialtjänstens områden kan man konstatera att mycket är på gång. Flera motioner berör områden där uppdrag redan är utlämnade och ska avlämnas. I mitt anförande kommer jag att fokusera på barns och ungdomars utsatthet i dagens Sverige. Vi kunde nyligen ta del av Bris rapport som visar att våra barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat. Samtalen från barn som mår dåligt har ökat med 20 procent mellan 2005 och 2006. Det handlar om självdestruktiva beteenden, självmordstankar, depressioner, ätstörningar, panikångest och fobier. Samtidigt vet vi att köerna till BUP-klinikerna är långa, framför allt när det gäller ärenden som har med utredningar att göra. Samverkan mellan myndigheterna är bristfällig, och det gör att många ungdomar faller mellan stolarna. I många kommuner är elevhälsan kraftigt nedrustad. Vi vet att alkoholkonsumtionen hos ungdomar har gått ned, men vi vet också att de ungdomar som dricker konsumerar mycket mer. Föräldraskapet sviktar många gånger. Stressen är över lag mycket hög bland våra barn och ungdomar. Det blir ännu tydligare om vi tittar på internationella jämförelser. Fru talman! Vad gör vi då åt det här, och vad kan bli bättre? I dag har många landsting familjecentraler och ungdomshälsor i samverkan med kommunerna. Det är ett väldigt bra sätt jobba för att förebygga ohälsa och för att stötta föräldrar i deras roll. Regeringen vill inrätta en vårdgaranti på en månad till barn- och ungdomspsykiatrin. Det är en nödvändig åtgärd. Sedan har vi det här betänkandet Källan till en chans som har remissbehandlats och nu bereds i Regeringskansliet. De förslagen handlar bland annat om tidigt stöd till barn och unga och deras föräldrar, om utredning och insatser av hög kvalitet och om en social barn- och ungdomsvård som kan vila på kunskap och beprövad erfarenhet. Fru talman! Folkpartiet välkomnar detta. Folkpartiet menar att det behövs fler fältarbetare inom socialtjänsten. Socialtjänsten ska finnas ute bland våra ungdomar. Anmälningar som görs till socialtjänsten om att barn far illa resulterar alltför sällan i effektiva åtgärder. Det handlar faktiskt inte om nonchalans från socialtjänstens sida att det blir så, utan det beror på att socialtjänsten många gånger saknar redskap och resurser. Socialarbetare vittnar om att de inte hinner med utredningar och att socialtjänsten inte alls eller bara delvis kan leva upp till lagens intentioner. Arbetet är stressigt, och kommunerna sparar inom individ- och familjeomsorg. Det är allvarligt, och det måste ses över. Folkpartiet anser att socialtjänsten måste få de redskap de behöver för att kunna arbeta förebyggande. Satsningar krävs bland annat inom det brottsförebyggande arbetet. Enligt en Brårapport Vad händer med unga lagöverträdare återfaller hela 70 procent inom tre år. Det handlar alltså om ungdomar som har dömts till vård inom socialtjänsten. Här krävs tydliga insatser för att förebygga kriminalitet och bryta ett kriminellt beteende. Folkpartiet vill att det ska finnas en obligatorisk utredningsplikt inom socialtjänsten i de här ärendena. Vi får faktiskt inte släppa taget om ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. Folkpartiet menar att barnperspektivet och barnkompetensen måste få större fokus inom socialtjänstens område. Samverkan mellan skola, socialtjänst och fritid måste utvecklas. I dag gömmer man sig ofta bakom sekretesslagen, och det drabbar naturligtvis tredje part. Här har flera kommuner börjat jobba över gränserna, och det är helt nödvändigt. Det är också viktigt för att inte barn- och ungdomspsykiatrin ska bli den instans som får alla ärenden som handlar om psykisk ohälsa. Barn- och ungdomspsykiatrin kan vara en resurs i handledning och konsultation för skolans och socialtjänstens personal. Vi vet också att det finns föräldrautbildning i de flesta landsting i dag. Det är oftast en föräldrautbildning som riktar sig till gravida och pågår en tid efter det att man har fått barnet. Men att bli tonårsförälder är minsann inte så lätt. Det kräver många gånger insatser och stöd. Barnens utsatthet kan avspegla sig på många olika sätt och i många olika miljöer. Flera av er har tagit upp hemlöshetssituationen. Man refererar till siffror från 2005. Det var 17 800 personer som var hemlösa under en mätvecka 2005. De här siffrorna har ju ökat under de senaste åren. Då kan man undra vad den förra socialdemokratiska regeringen och stödpartierna har gjort när man har sett att det har gått åt det här hållet. Det här är helt oacceptabla siffror för Folkpartiet. Regeringen har reagerat och agerat. Man har alltså nu satsat på en hemlöshetsstrategi. Det ska ge hemlösa ett värdigt boende, men det ska också förhindra att fler hamnar i hemlöshet, och inga barn ska vräkas. I den pågående översynen av hyreslagen har man gett tilläggsdirektiv där man vill att barnperspektivet verkligen ska lyftas fram. Det känns bra. Fru talman! Ett annat problem är att många barn i dag bevittnar våld i sina egna hem. Här vet vi att regeringen kommer att satsa på kvinnors utsatthet och våld som barn bevittnar. Till sist, fru talman, även om den stora majoriteten av våra barn och ungdomar har det bra och är friska, måste vi faktiskt våga se att antalet som inte mår bra växer. För att åstadkomma en förändring här måste vi på alla sätt jobba tillsammans. När vi då pratar om det politiska arbetet handlar det om att vi måste arbeta mellan de olika politiska områdena. En del har funderat på vad alliansen gör. Jag kan väl säga så här att Eva Olofsson faktiskt tog upp det i sitt anförande. Folkpartiet och resten av alliansen har en strategi för att åstadkomma en förbättring inom socialtjänstområdet. Det handlar om en bredd. Man kan inte vara smal i det här hänseendet, utan man måste titta på helheten. Vi säger att vi vill ge stöd till föräldrar. Vi säger att vi vill ge tidigt stöd till de lägre åldrarna i skolan. Vi har nolltolerans mot mobbning. Vi vill ha en gymnasieskola som verkligen öppnar för individuella förutsättningar och tillgodoser individuella behov. Till sist vill vi ha jobb i stället för utanförskap. I detta anförande instämde Barbro Westerholm (fp) och Maria Kornevik Jakobsson (c). 0240128497814 GU01SoU7 N 2010-01-01 00:00:00 80403 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0969/#anf184