<anforande>
<dok_hangar_id>2347681</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0969</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:69 Onsdagen den 28 februari</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>69</dok_nummer>
<dok_datum>2007-02-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Folkhälsofrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>8A9BEC77-8E5B-4EF2-9310-AAEA7027EB73</anforande_id>
<anforande_nummer>140</anforande_nummer>
<talare>MARIANNE KIERKEMANN (m) replik</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Hur ska man kunna ta ansvaret? Detta ligger i det vi pratar om - att få ut folk i arbete. När man inte har ett arbete kommer otryggheten. Det är alldeles uppenbart. Varför har inte den tidigare regeringen gjort någonting åt detta?
Att barn dricker har inte bara med otrygghet att göra. Det här är någonting som är spännande för alla ungdomar. Man måste göra någonting åt det oavsett orsaken.
Vad gäller Kilen var det inte vi som plockade bort pengarna. Det fanns inga pengar i den gamla regeringens budget heller.
Jag kan inte hålla med om att samhället har ett ansvar för fetma. Barn äter inte för att de är otrygga. Fetman beror dels på att de inte rör sig, dels på att de äter så mycket felaktig mat och dricker en massa söta drycker. Vi har ett stort problem, men att bara se det som ett samhällsproblem och att det är otryggheten som är grunden tror jag inte att jag kan ställa upp på.
</anforandetext>
<intressent_id>0731265898310</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01SoU6</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>80359</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0969/#anf140</protokoll_url_www>
</anforande>
