<anforande>
<dok_hangar_id>2347677</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0965</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:65 Torsdagen den 22 februari</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>65</dok_nummer>
<dok_datum>2007-02-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>EU-frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>BA6E4AFD-DFFD-4927-A683-E6E3A032B10B</anforande_id>
<anforande_nummer>94</anforande_nummer>
<talare>KARL SIGFRID (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Vi har ju många gånger sagt att EU-frågorna måste lyftas fram bättre här i riksdagen. Låt mig därför börja med att tacka de motionärer som har initierat den här diskussionen.
Det finns inte tid att diskutera alla motioner, men jag vill kommentera några av dem speciellt. 
Det handlar för det första om motioner som föreslår att vi ska folkomrösta om ett eventuellt nytt EU-fördrag. Jag vill instämma i det som Billy Gustafsson har sagt, nämligen att man måste se både plus och minus med medlemskapet och att fokus måste ligga på hur vi ska förbättra organisationen.
Fördragsfrågan är naturligtvis i sig av stor betydelse eftersom ett EU-fördrag lägger grunden både för maktdelningen mellan EU:s institutioner och för maktdelningen mellan EU och medlemsländerna.
Frågan har behandlats tidigare i konstitutionsutskottet. Det är framför allt med hänvisning till de tidigare betänkandena som vi avstyrker motionerna.
Huvudregeln i svensk politik är att vi har en representativ demokrati, vilket innebär att riksdagsledamöter fattar beslut med utgångspunkt i de mandat de fått av väljarna.
I vissa frågor av särskild betydelse händer det att vi har rådgivande folkomröstningar. Det har på senare tid till exempel gällt EU-medlemskapet och införandet av euron som valuta. Däremot har vi inte röstat om varje nytt EU-fördrag.
I betänkandet säger vi att lämpligheten i att folkomrösta styrs av innehållet i det förslag som riksdagen har att ta ställning till. Den fråga som framför allt är intressant är huruvida det sker en överlåtelse av beslutanderätt till ett överstatligt organ och, om så är fallet, i vilken utsträckning.
Vad riksdagen kommer att ta ställning till i det här fallet vet vi inte. Därför är det inte heller i nuläget möjligt att säga om det kommer att betyda en överföring av maktbefogenheter som är av stor betydelse eller inte.
En annan motion som jag vill nämna är Rolf Gunnarssons motion om EU:s slöseri med skattemedel. Vi delar i den frågan helt motionärens uppfattning att det måste bli ett slut på Europaparlamentets kostsamma resor mellan Bryssel och Strasbourg. I vårt betänkande säger vi att vi förutsätter att den svenska regeringen även fortsättningsvis kommer att driva linjen att Europaparlamentet ska ha ett och samma säte.
Att EU ska vara budgetrestriktivt är en svensk ståndpunkt som jag tror att vi är överens om över blockgränserna. I EU-nämnden har det rått enighet om att Sverige ska vara en återhållande kraft i budgetdiskussionerna och att vi under inga omständigheter vill se en stigande medlemsavgift, framför allt inte med tanke på hur stor del av pengarna som används till jordbruksstöd och andra typer av strukturstöd som gör större skada än nytta. Även på det här området förutsätter vi att regeringen fortsätter att arbeta enligt samma linje som tidigare.
En tredje motion som jag vill kommentera handlar om insynen i arbetet i rådets arbetsgrupper. Den uppfattning som motionärerna uttrycker, att de folkvalda i Sverige alldeles för sent får insyn i vilka frågor som bereds, är väldigt utbredd, inte bara i riksdagen utan också bland många Europaparlamentariker som har noterat att riksdagsledamöter väldigt sent får kännedom om vilka ärenden som är på väg upp.
Förbättringar på den punkten kräver dels att riksdagen utvecklar sin förmåga att söka upp information, dels att vi har fri tillgång till de relevanta dokumenten. Tillgång till dokument och annat som rör EU:s öppenhet kommer att diskuteras av regeringarna i rådet under 2007. Från utskottets sida utgår vi ifrån att den svenska regeringen kommer att driva på för att öka offentligheten, öppenheten och insynen, både till förmån för riksdagen och till förmån för intresserade medborgare.
Med dessa kommentarer vill jag yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.
</anforandetext>
<intressent_id>0469626830920</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01KU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>79882</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0965/#anf94</protokoll_url_www>
</anforande>
