2347677 GU0965 Riksdagens protokoll 2006/07:65 Torsdagen den 22 februari 2006/07 65 2007-02-22 00:00:00 Livsmedelssäkerhet föredragning av utskottsärende med eventuell debatt FBF93898-B41A-4A79-A386-C7FF847CA574 158 SOFIA ARKELSTEN (m) m Herr talman! I dag behandlar vi de motioner som kommit in till miljö- och jordbruksutskottet som handlar om livsmedelssäkerhet. Först av allt vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag vill dock börja med att prata om kunderna. Sverige har fantastiska konsumenter. Svenska livsmedelskunder är kräsna, otrogna och riktiga russinplockare. Det är bra. Kunderna gör att branscherna - som vill göra kunderna nöjda - anstränger sig mer. Livsmedelsmarknaden är spännande och består av flera branscher. En motion, som i huvudsak är tillgodosedd, handlar om den småskaliga livsmedelsverksamheten. Den växer, och vi gör vad vi kan för att minska regelbördan, förenkla kontrollen och satsa på exporten av svenska livsmedel. Alla bör ha ett enkelt och rimligt regelverk. Den moderata livsmedelspolitiken handlar om att driva en politik som är stabil och långsiktig. Vi vill göra det enklare för alla att göra miljöbra saker. Det ska vara enkelt att göra goda val. Det är människan som står i fokus för vår politik, vare sig hon är konsument eller livsmedelsföretagare som producent, importör eller handlare. Vi strävar efter tydliga och långsiktiga regler som är gemensamma för EU, och det gör vi inom hela alliansen. Vi tycker att en lagstiftning är bättre än 27 olika. Som tur är har just livsmedelsfrågorna totalharmoniserats i EU. Samma regler ska gälla i hela Europa. Syftet är att vi ska ha säkra livsmedel. Vi vill ha större krav där riskerna är större. Det ökar konsumentskyddet - allt för att medborgaren ska kunna göra medvetna val. Politiken handlar mest om hur vi ser på människan. Vi står naturligtvis för säker mat och för att människor ska må bra och ha goda matvanor, men vi tror inte att sådant med automatik går att skapa genom märkning eller lagstiftning. Det handlar om kunskap och vilja. Det handlar om att människor av egen kraft ska göra vad som är rätt för just dem. Herr talman! Utskottet har behandlat sex motionsförslag som berör ursprungsmärkning. Som jag sade tidigare är det viktigt med gemensamma regler, och ett intensivt arbete pågår också med att omarbeta märkningsdirektivet och näringsvärdesdirektivet. I slutet av året kommer förslagen gemensamt för alla EU:s länder. Sverige verkar i EU för att underlätta utvecklingen av gemensamma regler. Dessutom jobbar vi genom Livsmedelsverket, och den 1 februari kom ett förslag från Livsmedelsverket om föreskrifter för ursprungsmärkning av kött på restaurang. Det är en väldigt positiv sak som också gör att motionen om detta är tillgodosedd. I betänkandet behandlas också flera motioner som rör livsmedelsinformation, däribland 14 yrkanden med förslag om olika typer av ingrediensförteckningar och matmärkningar. Precis som Tina Ehn var inne på blir det dock inte automatiskt enklare för kunderna med fler extra märkningar. Redan nu är det ganska svårt att veta vad mer generella märkningar som Krav, Ekologiskt, EU-blomman och Svenskt Sigill egentligen står för. Det bästa är att vi har tydliga innehållsförteckningar, och de ska vara enkla att förstå, tydliga att läsa och dessutom sanna. Dessutom gillar vi de frivilliga, positiva märkningar som uppmuntrar till bra val, till exempel nyckelhålet. Vi vill göra det enklare att välja bra saker, och därför driver vi också frågan om att förbättra innehållsförteckningarna och att göra det i hela EU. Men det är också fråga om kunskap hos kunderna, som flera andra har varit inne på, och möjligheten att enkelt hitta information. Därför ser vi fram emot Livsmedelsverkets informationssatsning. De gör nu en satsning med nya texter som är anpassade för konsumenter. Det har tagits fram en ny märkningsbroschyr för företag som heter Så märks maten samt tre märkningsfoldrar om fisk, bröd och förpackade livsmedel. Den 2 mars drar de i gång sin nya webbsatsning där alla dessa texter finns upplagda för att det ska vara så enkelt som möjligt att hitta denna information. En av motionerna handlar om ohälsa. Motionären föreslår en lag som ska minska konsumtionen av ett slags fett, nämligen transfettsyror. Vi har stor respekt och ödmjukhet inför frågor om ohälsa, och vi tar människors oro på allvar. Transfetter har också varit ett stort problem. Jag tror dock att vi gör hälsofrågorna en otjänst om vi enbart pratar om och begränsar debatten till just transfetterna. För det första har vi redan uppnått samma resultat som Danmark har gjort - Danmark har ju varit ett exempel i den här debatten. Vi har däremot inte haft någon lag. I stället har Sverige arbetat med dialog mellan aktörerna, och det är den och kundernas tryck på branscherna som har förändrat konsumtionen. För det andra är transfetter inte det enda fett som det inte är nyttigt att äta mycket av, som Ronny var inne på. Det är inte så enkelt. För det tredje tar förslaget inte hänsyn till de animaliska transfetterna, som visserligen förekommer i mindre doser men som inte heller är nyttiga. Jag delar Livsmedelsverkets och WHO:s uppfattning att det är viktigt att sänka det totala intaget av mättade fetter. Om vi sänker det med en tredjedel, som det står i de nordiska näringsrekommendationerna, minskar vi risken för hjärt- och kärlsjukdomar med 30 procent. Som ni säkert har sett i betänkandet minskar en sänkning av enbart transfettsintaget denna risk med 3 procent. Mättat fett är alltså lika farligt, och det finns mycket mer av det i den onyttiga maten. Därför måste vi se till helheten. Det gäller att ta ansvar. Dessutom måste vi titta på ökningen av den palmolja som nu i många fall ersätter transfetter. Där är Världsnaturfonden orolig eftersom utvinningen av palmolja leder till att regnskogar skövlas. Nu är dock - utan lagstiftning - något slags miljöcertifiering på gång även där. Jag vill återigen påpeka hur viktigt det är att vi offensivt driver frågor som underlättar handel och kundernas val i hela EU. Den svenska matmarknaden är till stor del europeisk. Producenter, leverantörer och handel är till stora delar internationella. Som vi var inne på tidigare pågår nu också arbetet med att förnya och förbättra lagstiftningen. Inom Efsa har man precis börjat arbetet med näringsdeklarationerna. Här är Sveriges ståndpunkt, och har så varit även tidigare, att transfetter ska heta transfetter och att det ska stå på produkten. Det är en väldigt bra sak som vi stöder. Jag vill också påpeka att vi inte lever i laglöst land när det gäller märkningar och innehållsförteckningar. Däremot vet vi att uppföljningen alltid kan förbättras. I går kom en rapport från Livsmedelsverket som visar en rad områden där märkningen kan förbättras så att vi lever efter de bestämmelser vi har. För att förtydliga just den här debatten: Vi i alliansen tror inte att vi löser ohälsan genom en enskild lag mot just transfetter. Den svenska konsumtionen av transfetter är lika låg som konsumtionen i Danmark trots att de har en lag och vi inte har det. Vi har arbetat med dialog, och framför allt har kunderna drivit på förändringen. Och det gick snabbare än någon lagstiftning hade kunnat göra. Den danska lagstiftningen är inte heller godkänd av EU, som jag vet att en debattartikel hävdade, utan granskas nu av kommissionen som tycker att en tydligare märkning hade räckt. Transfetter borde heta transfetter på europeisk basis. Det ska inte vara någon skum enskild märkning med egen plupp på paketet. Vi ser fram emot att märkningsdirektivet och näringsvärdesdirektivet omarbetas och hoppas på goda resultat. Sedan tycker jag att det är väldigt positivt, med tanke på just den vegetariska mat som nämndes, att kostrådgivningen från Livsmedelsverket har utvecklats. Det är viktigt för valfriheten. (Applåder) 0802826314426 GU01MJU6 N 2010-01-01 00:00:00 79946 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0965/#anf158