<anforande>
<dok_hangar_id>2347673</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0961</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:61 Torsdagen den 15 februari</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>61</dok_nummer>
<dok_datum>2007-02-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 8 §) Äktenskap, partnerskap och samboende (forts. CU7)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7668E6E6-F09B-4F53-B7FC-A09D2D61DDCF</anforande_id>
<anforande_nummer>91</anforande_nummer>
<talare>JAN LINDHOLM (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Som Stefan Wikén påpekade i den tidigare debatten om sjöfylleri är det viktigt att riksdagen skickar signaler till regeringen. I det här betänkandet avstyrks 30 olika motionsyrkanden, i huvudsak med motiveringen att det pågår utredningar. Jag tycker att det är lite underligt att riksdagen på ett så enkelt sätt accepterar att lägga munkavle på sig själv. Varför skulle riksdagen inte kunna redovisa de åsikter man har för regeringen och ge tydliga signaler om hur tankarna går här i huset?
Det här är ett speciellt område där det finns rätt många ledamöter som faktiskt vågar stå för sina åsikter trots att de bryter partilinjen. Därför tycker jag att det vore bra om vi hade mera debatt i det här ämnet och att vi faktiskt vågade skicka lite bollar till regeringen.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3. Det gör jag för att jag tycker att det är på tiden att vi sätter ned foten och gör klart för alla att det faktiskt är dags för en könsneutral äktenskapslagstiftning. Partnerskapslagen var en historisk framgång när den kom. Det har ju påpekats tidigare i debatten, innan vi bröt för frågestunden. Men precis som andra tycker jag att det inte längre finns några sakliga motiv för att behålla denna särlösning.
För min egen personliga del tycker jag att det är helt uppenbart att vi bör införa ett rent civilrättsligt äktenskap, som inte gör någon skillnad när det gäller vilket kön de som ingår äktenskapet har. Att vi inte ska diskriminera är vi nog alla egentligen överens om. Men det är inte så enkelt när det kommer till konkreta fall.
Jag tycker att det är självklart att den som får behörighet att viga också ska viga alla. Jag tycker inte att man ska ha rätt att viga om man inte accepterar att viga också samkönade par. Detta måste vara den självklara konsekvensen av att vi inte ska ha en diskriminerande lagstiftning.
Kyrkan är skild från staten. Det är därför ganska enkelt, tycker jag. Det är självklart att vi ska våga ta ett steg framåt och fjärma oss från det som har sin bakgrund i historia och traditioner och ta steget fullt ut och införa ett civilrättsligt äktenskap som är lika för alla. Då menar jag att det ska vara lika för 
alla
 - både för dem som viger och för dem som ska vigas. Vad de olika samfunden sedan väljer att göra utöver detta tycker jag inte ska regleras, åtminstone inte i äktenskapslagstiftningen.
I avvaktan på att vi får en könsneutral äktenskapslagstiftning - vilket jag är övertygad om att vi kommer att få så småningom, även om riksdagen kanske inte är mogen att ta det steget i dag - menar jag i likhet med det som sägs i motion 307 att de rättsliga skillnader som fortfarande finns mellan registrerade partner och makar ska undanröjas.
Jag vill avsluta med att säga att jag tycker att det är självklart att de trossamfund som är beredda att förrätta registrering av partnerskap - för det finns faktiskt sådana trossamfund - borde ges möjlighet till det. Jag tycker att det är ett första litet steg på vägen som vi borde kunna ta.
Med denna korta plädering yrkar jag alltså bifall till reservation 3.
</anforandetext>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01CU7</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>79430</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0961/#anf91</protokoll_url_www>
</anforande>
