2347673 GU0961 Riksdagens protokoll 2006/07:61 Torsdagen den 15 februari 2006/07 61 2007-02-15 00:00:00 Äktenskap, partnerskap och samboende föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 668661E2-7E65-4128-A9DD-3F52E0F85B10 27 HILLEVI LARSSON (s) s Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. Nu kan det bli så att även homosexuella får gifta sig på riktigt, på samma sätt som heterosexuella. Jag vill göra en mycket kort historisk tillbakablick. När partnerskapet var på tapeten var det en het debatt kring frågan. Det handlade egentligen inte om ifall homosexuella skulle få gifta sig utan mer om att göra något åt de rättsliga verkningarna så att de i ett registrerat partnerskap skulle få någorlunda samma trygghet som i ett äktenskap. Trots att det inte var fråga om äktenskap var debatten mycket het och det var många hårda ord som sades, inte minst från den här talarstolen. Det som ändå är glädjande och visar att vi gått framåt är att motståndarna till äktenskap för homosexuella nu är de största försvararna av partnerskapet, vilket en gång var det man vände sig mot. Det är i alla fall ett steg framåt. Vi har också haft en annan het debatt, nämligen frågan om adoption. Tidigare var homosexuella den enda grupp i samhället som var utestängd från möjligheten att ansöka om adoption. Till och med dömda pedofiler och andra kunde ansöka om adoption, men just homosexuella som grupp kunde det inte. Sedan har det aldrig varit tal om att man ska ha absolut rätt till barn, utan vem som är lämplig som förälder måste alltid bedömas från fall till fall. Det är emellertid ett viktigt steg framåt att diskrimineringen av homosexuella tagits bort, liksom stämpeln att de som grupp skulle vara dåliga föräldrar. All forskning visar att så inte är fallet. Barn till homosexuella mår precis lika bra som andra barn. Det är nu, tack och lov, genomfört. Vi har tagit det första steget för att lesbiska kvinnor ska få möjlighet till insemination. Nu har det kommit en utredning, och det gäller att ta ytterligare ett steg så att villkoren för heterosexuella och homosexuella blir desamma även på detta område. Vi är nu framme vid äktenskapet, och det är verkligen på tiden att frågan kommer upp på agendan. Oavsett vad man tycker om äktenskapet, vad det symboliserar och står för, anser jag att vi som lagstiftare inte kan diskriminera människor. Eftersom partnerskap och äktenskap har i stort sett samma rättsverkningar är det en självklarhet att slå ihop partnerskapslagen och äktenskapsbalken och ge homosexuella samma möjligheter som heterosexuella. Detta är också en symboliskt viktig fråga för homosexuella. Det finns homosexuella som inte registrerat partnerskap eftersom de upplever att det är diskriminerande att inte få gifta sig på riktigt. Redan termerna i sig säger rätt mycket. Man registrerar partnerskap. Man ingår alltså inte partnerskap som man ingår äktenskap utan man registrerar partnerskap. Det är en mycket märklig terminologi, och att registrera partnerskap upplevs inte som särskilt romantiskt. Förr i tiden hade äktenskap inte så mycket med romantik och kärlek att göra utan var, tyvärr, rätt ofta en affärsuppgörelse mellan barnens föräldrar. Det var mer eller mindre frivilligt, ofta med inslag av tvång. Tack och lov har vi kommit bort från den tidens syn på äktenskap. Nu handlar det om vuxna, myndiga personer som väljer att leva tillsammans av kärlek och som också väljer att manifestera det inför sig själva och inför omvärlden. Då tycker jag att det är en självklarhet att även homosexuella ska få den möjligheten fullt ut. Man har frågat svenska folket vad de tycker i dessa frågor. Det visar sig att en majoritet är positiva och anser att även homosexuella ska få möjlighet att ingå äktenskap. Man ser detta som en fråga för de berörda, att de ska kunna välja vem de vill leva med och fullt ut få det manifesterat inför omvärlden. Det är ingenting som drabbar andra, utan det handlar om dem som ingår äktenskap. Detta är alltså ytterligare en positiv signal i tiden. Allt fler tycker att det är en självklarhet. Sedan kan jag tycka att även om vi haft ett annat opinionsläge ska vi som lagstiftare självklart inte diskriminera. Vi socialdemokrater har ett tydligt kongressbeslut om att även homosexuella ska få ingå äktenskap. Därför är det mycket viktigt att vi så tidigt som möjligt slår fast att det är vad vi tycker, och vi hoppas att fler partier ska våga slå fast detta. Vi är ju inte det enda partiet som kräver könsneutrala äktenskap, utan det finns fler, och vi hoppas kunna sända en tydlig signal till regeringen. Det mesta i den utredning som nu arbetar, och som snart är klar, tyder på att resultatet blir att man kommer att säga ja till könsneutrala äktenskap. Utredningen har också att titta på formerna för äktenskap, men det kan vi vänta med. Vi får se vad utredningen kommer fram till och ta ställning utifrån det. Det är viktigt att redan nu sända en tydlig signal till regeringen och inte dra frågan i långbänk. Det finns stor risk för att frågan drar ut på tiden så att de homosexuella, och även bisexuella för den delen, får vänta ännu längre än de redan gjort. Den signalen tror jag är mycket viktig eftersom det ju finns en splittring inom regeringen vad gäller den här frågan. Att sända den signalen vore positivt för sakfrågan. 0878075468027 GU01CU7 N 2010-01-01 00:00:00 79366 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0961/#anf27