<anforande>
<dok_hangar_id>2347673</dok_hangar_id>
<dok_id>GU0961</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:61 Torsdagen den 15 februari</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>61</dok_nummer>
<dok_datum>2007-02-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 8 §) Äktenskap, partnerskap och samboende (forts. CU7)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4DBD09BF-97F8-434B-8C71-668D6C50CBEE</anforande_id>
<anforande_nummer>108</anforande_nummer>
<talare>BÖRJE VESTLUND (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! På sitt sätt är de här debatterna ganska historiska var och en för sig. I Sverige har vi faktiskt gått lite, lite före. Låt mig berätta lite grann om vad som har hänt i den här frågan.
1994 hade vi också en borgerlig regering. Man kunde inte komma överens om partnerskapslagen, utan man var tvungen att göra en egen lag från utskottets sida. Vid det tillfället var jag bara en vanlig RFSL-aktivist som satt här på läktaren och lyssnade på debatten. Och jag kan konstatera att situationen såg ut ungefär som den ser ut i dag. Skillnaden är bara den att Moderaterna då var lite delade och Kristdemokraterna var emot denna partnerskapslag. Tänk bara tanken om Kristdemokraterna den gången hade fått igenom sitt tänkande!
I dag är det historiskt därför att man äntligen har kommit så långt att det praktiskt taget bara är dagar kvar tills man lägger fram utredningen. Det är oerhört positivt. Det är oerhört viktigt, för detta är en av hörnpelarna för att vi ska ha en jämlikhet för homo-, bi- och transpersoner i det här landet. Det finns många andra lagstiftningar, många andra mindre förändringar av lagar, många saker som bör ändras och bevakas, men det här är en av hörnpelarna. Därför är detta så oerhört viktigt. Det kanske också är därför som reaktionerna när vi behandlar den här typen av ärenden alltid blir ganska häftiga. Vi får ganska mycket mejl, telefonsamtal och ibland också besök här i riksdagen av människor som vill heja på eller tycker att det här är ett stort problem.
Jag har full förståelse för att vi socialdemokrater i det här läget väljer att säga att vi tycker att det är viktigt att man är för ett könsneutralt äktenskap. I vilken form får man diskutera närmare. Vi tillsatte en utredning just av den anledningen att den skulle titta på detta med formen, hur detta skulle gå till. Jag blir därför lite oroad när jag ser reservationerna från Miljöpartiet och Vänsterpartiet, där man klart och tydligt säger att vi ska ha civiläktenskap. Men tänk om civiläktenskapet inte är den form som passar oss bäst i Sverige med tanke på den lagstiftning och den tradition av lagstiftning vi har i Sverige. Tänk om vi kanske borde titta på någon annan form. Detta har man inte tagit ställning till, utan man tar bara ställning till en enda form, nämligen till civiläktenskapet. Jag tycker att det är tråkigt, för det breddar inte precis debatten. Det gör den smalare och mer komplicerad.
Slutligen, herr talman, skulle jag vilja säga att när Kristdemokraterna vill sträcka ut sin hand och säger att de minsann inte vill diskriminera för att de nu står bakom registrerat partnerskap, handlar det inte om något annat än att man är samma parti som man var 1994. Man är emot att samkönade par lever tillsammans. Det vore bättre om Kristdemokraterna var tydliga på den punkten.
Jag yrkar bifall till den socialdemokratiska reservationen.
</anforandetext>
<intressent_id>0720249554818</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01CU7</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>79447</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0961/#anf108</protokoll_url_www>
</anforande>
