2347637 GU0925 Riksdagens protokoll 2006/07:25 Onsdagen den 22 november 2006/07 25 2006-11-22 00:00:00 Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2001-2005 föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 6A2296F4-FC65-4764-960A-A0A9071BC196 20 ULLA ANDERSSON (v) v Herr talman! Vi har nyss tagit del av en redovisning av AP-fondernas verksamhet och kan, glädjande nog, konstatera att den långsiktiga reala avkastningen har varit positiv och att förlusterna har återtagits. Vad vi dessutom kan läsa är att den operativa förvaltningen så att säga av summan av insatserna inte har bidragit till en ökad avkastning, vilket i sig kan tyckas märkligt. Det säger också en hel del om hur marknaden är beskaffad och borde faktiskt leda till viss eftertanke kring hur vi använder våra gemensamma pengar. Där ska ju de blivande pensionärerna spekulera bort en del av sina avgifter. Vi kan också konstatera att två tredjedelar av aktierna i fonderna är utländska, ungefär 319 miljarder. Det betyder att våra pengar som vi har avstått från för att säkra pensionerna framöver är med och undergräver en del av våra möjligheter till ökad sysselsättning här hemma - en ordning som tyvärr verkar gillas av de fem partierna bakom pensionsöverenskommelsen. En annan ordning som verkar gillas av de här fem partierna är den med det odemokratiska att riksdagen faktiskt inte fattar beslut i de här frågorna, som ju berör landets pensionärer - även kommande pensionärer - och är en stor del av samhällsekonomin men som sköts av en liten krets utan insyn. I denna grupp kan de alltså själva sitta och avgöra om pengar ska överföras från AP-fonderna till statens budget, vilket också på sikt självklart riskerar att göra att den så kallade bromsen slår till. I så fall blir det en sänkning av pensionerna. Vi i Vänsterpartiet är ganska oroliga över pensionssystemets hållbarhet och vill därför, i enlighet med vår motion, att riksdagen fattar beslut om att inga ytterligare överföringar får ske från AP-fonderna till statsbudgeten. Det kan då kanske också vara läge att påminna riksdagen om det gamla beslutet om att inga ytterligare överföringar ska ske. Om varaktiga överskott sker efter den 1 januari ska det tillfalla de försäkrade. En annan fråga som jag skulle vilja ställa är den om hur länge Genomförandegruppen anser att genomförandeprocessen när det gäller det nya pensionssystemet ska hålla på. Är det till år 2018 då det äldre pensionssystemet är helt utfasat, eller är det till år 2030 då vi inte längre har kvar tjänstepensionerna? Jag undrar också hur länge de fem partierna anser att en liten krets ska sitta och fatta beslut i för medborgarna så avgörande frågor utan att riksdagen ska kunna vara delaktig. Våra pensionspengar ska inte heller enbart garantera vår pension, utan de ska också kunna garantera arbete fram till pensionen. Det är i ett vänsterperspektiv både rimligt och logiskt. Det viktigaste för framtidens pensionärer är full sysselsättning i dag. Det är också det viktigaste för vår gemensamma välfärd. I redogörelsen om AP-fonderna kan man också läsa att det är dagens förvärvsaktiva som betalar dagens pensioner och att det kan kallas för ett generationskontrakt. Det är därför som Vänsterpartiet anser att en del av det här pensionskapitalet ska användas till att stödja en politik för full sysselsättning. Det skulle underlätta för en politik som var sådan att hela Sverige skulle kunna leva. I dag används våra pengar i stället till att uppnå maximal avkastning på insatt kapital - detta oavsett konsekvenser. Det kan ju innebära att just den aktiesats som gjorde att jag eller någon pensionär framöver får en lite bättre pension faktiskt är en del i att undergräva min egen sysselsättning, det vill säga att den aktie som jag har köpt utomlands för mina pensionspengar gäller ett företag som i sin tur köper upp det bolag där jag är aktiv och jobbar och som läggs ned. Ofta talas det från både höger och vänster om behovet av kapital till att starta och utveckla företag, framför allt i olika glesbygdsområden. Med regionala och lokala fonder, till exempel de så kallade Kanadafonderna, skulle vi kunna både rädda jobb och skapa nya jobb. Vi skulle kunna rädda företag och kunna skapa nya företag och därmed också bidra till regional utveckling men framför allt till vår välfärd och framtida pensioner. Kanadafondernas mål - det är rätt känt runtom i världen - är enligt lagstiftningen att investera i regionala företag och ge dem stöd för att skapa, upprätthålla och bevara jobb, främja den ekonomiska utbildningen av arbetare och hjälpa dem att öka sitt inflytande över regionens ekonomiska utveckling, stimulera regionens ekonomi genom att göra strategiska investeringar som är till nytta för arbetare och näringsliv samt främja utvecklingen av näringslivet regionalt genom att erbjuda arbetare att bidra genom att köpa andelar i fonden. Det vore väl rimligt att tycka att riksdagen borde ta till vara de verktyg som finns för att höja sysselsättningen. Därför tycker vi att Kanadafonderna är en rimlig och bra modell. Men det finns också andra exempel, bland annat i USA. Vi kan också konstatera att där Kanadafonderna har gått in har man lockat till sig privata investerare. Man kan säga att en Kanadadollar har gett tre nya privata investerardollar. Det säger en hel del om de möjligheter och resurser som finns i en sådan fond. Man kan undra varför vi ska avsätta drygt 60 %, två tredjedelar, av våra pensionsmedel i aktier utomlands men inte kunna genomföra försök här hemma med Kanadafonder eller regionala eller lokala fonder. Vänsterpartiet har under den allmänna motionstiden lämnat in en motion med det kravet. Därför stöder vi även Miljöpartiets motion som behandlats av utskottet. Härmed yrkar jag bifall till både reservation 1 och reservation 2. 0628190530410 GU01FiU6 N 2010-01-01 00:00:00 75453 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU0925/#anf20