<anforande>
<dok_hangar_id>2347731</dok_hangar_id>
<dok_id>GU09119</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:119 Måndagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>119</dok_nummer>
<dok_datum>2007-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2006/07:572 om fler kvinnor i bolagsstyrelser</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>57BCCD45-BBC6-4B19-BEA0-1DD99BFA5863</anforande_id>
<anforande_nummer>50</anforande_nummer>
<talare>Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Ulf Holm har frågat mig dels om jag kommer att lägga fram förslag om kvotering i bolagsstyrelser i enlighet med tidigare utredningsförslag, dels om jag kommer att ta några initiativ för att förmå börsbolagen att ta frågan om jämställd fördelning av styrelseposterna på allvar.
En jämn representation av kvinnor och män i beslutande organ är en viktig demokratifråga. Att få fler kvinnor till chefspositioner och i bolagsstyrelser är självklart viktigt för regeringen. Det gäller i alla verksamheter, såväl privata som statligt ägda företag och myndigheter.
Preliminära uppgifter från SIS Ägarservice AB visar att andelen kvinnor i styrelserna i de 54 största bolagen har ökat från 21,5 procent år 2006 till knappt 22,9 procent år 2007.
När det gäller de statligt ägda bolagen kan konstateras, nu när alla årsstämmor har genomförts, att styrelserna har samma andel kvinnor som i fjol - 47 procent i de helägda bolagen och 44 procent i de hel- och delägda bolagen. Antalet bolag med mer än 40 procent kvinnor i styrelserna har ökat från 33 till 35.
Dessa siffror visar på en svag men positiv utveckling, och de visar att regeringens val att avstå från att föreslå lagstiftning om könskvotering inte lett till någon försämring av könsfördelningen i styrelserna.
Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser är en fråga för, i första hand, näringslivet. Politikens roll är att göra det lättare för både kvinnor och män att kombinera arbete och familj så att fler kvinnor vill och kan söka de ledande positioner som finns. Kvinnor ska inte behöva välja bort hem och barn för att kunna konkurrera om ledande positioner i företag och samhälle.
Det handlar om att ge kvinnor möjlighet att utvecklas inom sina yrken och få en möjlighet att avancera. Det handlar mycket om att förändra attityder hos arbetsgivarna, att ta bort antaganden från arbetsgivaren om att kvinnan kommer att stanna hemma och ta hand om familj. Det handlar om en politik för att främja entreprenörskap i syfte att det ska vara lika naturligt med kvinnor som män i rollen som företagare. Det handlar också om att i utbildningssystemet utgå från att kvinnor i lika hög grad som män utbildas för att ta sig an arbetsuppgifter inom ledningsstrukturerna.
Exempel på reformer som regeringen arbetar med i syfte att göra det möjligt för kvinnor och män att förena arbetsliv och familjeliv är jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen och skattereduktion för hushållsnära tjänster.
Regeringen har inte för avsikt att lägga fram lagförslag om kvotering i bolagsstyrelser. Vi vill värna om äganderätten, och vi utgår i första hand från att ägarna själva vill utveckla sina bolag i bästa möjliga riktning. Vi utgår från att näringslivet självt ska klara av att uppnå en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna.
Jag har i samtal med näringslivets organisationer klargjort behovet av ökad jämställdhet inom näringslivet, och jag har också framfört regeringens målsättning att genom andra åtgärder skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska kunna delta fullt ut inom näringslivet. Det räcker dock inte att regeringen skapar förutsättningar, utan företagen måste också mer aktivt arbeta med jämställdhetsfrågorna i sina organisationer.
Då Ulf Holm, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Esabelle Reshdouni i stället fick delta i överläggningen.
</anforandetext>
<intressent_id>0802373156815</intressent_id>
<rel_dok_id>GU10572</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>85774</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU09119/#anf50</protokoll_url_www>
</anforande>
