<anforande>
<dok_hangar_id>2347731</dok_hangar_id>
<dok_id>GU09119</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:119 Måndagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>119</dok_nummer>
<dok_datum>2007-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2006/07:552 om rättssäkerhet i sjukförsäkringen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>AF343CD4-90B5-46B2-8E84-2E9B4C400464</anforande_id>
<anforande_nummer>14</anforande_nummer>
<talare>PERNILLA ZETHRAEUS (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Nej, men risken är att pendeln slår över åt andra hållet just nu och att alla ska rehabiliteras tillbaka till arbete oavsett om det är möjligt eller inte.
Det finns människor som är så sjuka att de aldrig mer kommer att kunna arbeta i hela sitt liv. Även sådana människor får nu lappar i brevlådan om att de ska in i rehabiliteringsprojekt, att de ska utredas eller att deras arbetsförmåga ska prövas. Det är en väldig rädsla som breder ut sig bland dessa människor.
Hos många sjuka håller det på att krypa in en känsla innanför skinnet av att de inte längre kan lita på att de får sjukpenning den dag de behöver det eller att de kan behålla sin sjukpenning eller sjukersättning trots att de vet att de aldrig mer kommer att kunna arbeta. Det är det som håller på att hända i kölvattnet av ambitionen att jaga fuskare och att rehabilitera fler, och också att åstadkomma en förbättrad rehabilitering, vilket också behöver göras.
Det är därför jag skulle vilja höja ett varningens finger för den pendeleffekt som nu håller på att uppstå, att alla ska tillbaka i arbete, att det ska ske till vilket pris som helst och att vi håller på att få betala ett mycket högt pris för den saken.
Jag noterar att statsrådet menar att det är skrämmande om vi skulle tala om diagnoser och utifrån dem värdera arbetsförmågan. Det är bra att Cristina Husmark Pehrsson fastslår den principen. Det är nämligen tyvärr precis det Försäkringskassan har gjort. Det är sådana fall som nu har underkänts i en länsrättsdom, där man helt enkelt säger att en viss diagnos inte går att styrka medicinskt eller att det inte finns vetenskapligt underlag för en diagnos. Därmed säger man automatiskt att den sjuke är fullt arbetsför. Så kan man inte resonera i ett rättssäkert samhälle.
</anforandetext>
<intressent_id>0677210453318</intressent_id>
<rel_dok_id>GU10552</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>85738</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU09119/#anf14</protokoll_url_www>
</anforande>
