<anforande>
<dok_hangar_id>2347724</dok_hangar_id>
<dok_id>GU09112</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:112 Torsdagen den 24 maj</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>112</dok_nummer>
<dok_datum>2007-05-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa energipolitiska frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>924E7E4D-5917-4F22-ABAB-3EE05AAE38CC</anforande_id>
<anforande_nummer>91</anforande_nummer>
<talare>BERIT HÖGMAN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Vill den borgerliga alliansregeringen verkligen lyckas? Det är en fråga som jag och många med mig ställer efter regeringens första dryga halvår vid makten.
För mig och Socialdemokraterna är det svårbegripligt hur regeringen lyckas låta bli att mer aktivt hantera Sveriges, Europas, ja världens hetaste fråga, den om klimatet och behovet av en energiomställning.
Maud Olofsson säger att hon har inspirerat Bush till handling i miljö- och energipolitiken. Är det någon eller några som behöver inspireras så är det väl regeringskollegerna själva för att det verkligen ska hända något. Det är en poäng att det händer inom många olika politikområden.
Det betänkande som vi debatterar i dag tycker jag är en bra beskrivning av regeringens politik - eller brist på politik. Vi ska vänta och se.
Tåget har redan rullat ut från perrongen. Svensken är orolig över klimathotet. Mer än 60 procent av svenskarna säger sig vara riktigt oroliga, och många är beredda att förändra sitt beteende och sin livssituation för att klara miljön.
Vi måste ta deras och vår oro på allvar och dessutom dra nytta av det engagemang som nu finns hos såväl näringsliv som enskilda företagare, individer och organisationer.
Sverige har ju ett gott utgångsläge. Energiuppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centern skapade - innan Centerpartiet i somras lämnade samarbetet - ett bra klimat för en framgångsrik och långsiktig energiforskning, teknikutveckling och kraftproduktion. Genom förra vårens beslut att förlänga de gröna certifikaten till 2030 gavs också den förnybara elproduktionen bra förutsättningar för en fortsatt snabb utbyggnad. Socialdemokraternas mål - en femdubbling av vindkraftsproduktionen till 2010 - är nu också inom räckhåll.
Med hjälp av en medveten politik har Sverige steg för steg minskat sin oljeanvändning, och energin från biobränslen har sedan 1994 ökat med 30 terawattimmar. Det motsvarar uppvärmningen av mer än en och en halv miljon villor under ett helt år. Potentialen är fortsatt jättestor. Vi måste gå vidare.
På Chalmers tekniska högskola har man beräknat att det är möjligt att effektivisera energianvändningen för uppvärmning, hushållsel och driftsel i bostäder med upp till 40 procent på 15-20 år. På Naturvårdsverket bedömer man att genom att byta ut hälften av alla glödlampor i den offentliga sektorn till lågenergilampor skulle vi kunna spara 128 miljoner kronor per år.
Det ligger väldigt stora värden i energihushållning och energismarta lösningar. Det pågår så mycket forskning och så mycket utvecklingsarbete kring hur vi kan bygga och planera energismart. Det är så uppenbart att det behövs helhetstänkande och mer kunskap och information.
Vad gör regeringen i ett sådant läge? Jo, man skär ned på stimulanser för energieffektivisering. Man skär ned på information, kunskap och rådgivning för energieffektivisering. 
Vår långsiktiga vision är att Sveriges energiförsörjning ska baseras på förnybar energi. Det handlar naturligtvis om ett ansvar för våra barn och barnbarn men också om att vi har allt att vinna på att gå före. 
Efterfrågan på bra miljö- och energieffektiva systemlösningar kommer att vara stor under lång tid framöver och över hela världen. Vi kan gå före. Vi borde gå före. Vi behöver inte invänta hela EU-processen, och vi kan göra saker själva, inte bara åka till USA och prata en stund. 
Sverige har många företag med en stor och bra potential att exportera sitt miljö- och energikunnande och sin teknik, inte minst i Kina. Vad gör regeringen i ett sådant läge? Jo, man drar ned på exportfrämjandet, vilket förhindrar och försvårar möjligheterna för dessa små och medelstora företag som det faktiskt handlar om att få avsättning för sina produkter. Det är faktiskt så att 80 procent av miljöteknikföretagen är småföretag med färre än tio anställda som verkligen behöver stöd i sina strategier. Och vad gör regeringen då? Jo, då höjer man arbetsgivaravgiften för små företag. Slag i slag kommer alltså hindren för dessa företag som har en otrolig potential att bidra till både sysselsättning och tillväxt i vårt land. Då skapar regeringen den ena hinderbanan efter den andra. 
När Nutek nu fördelar medel som man hade till förfogande för Forska och väx så kunde vd:n bara beklagande konstatera att han hade velat ha väldigt mycket mer pengar att fördela. 366 företag hade sökt 600 miljoner. Han hade 50 miljoner därför att regeringen har sjabblat bort resten för innevarande år. 
Fru talman! Detta stärker oss socialdemokrater i uppfattningen att det är mycket ord och lite handling. Och vi måste ställa oss frågan om regeringen vill arbeta seriöst med klimatpolitiken. 
I vårt budgetalternativ avsatte vi i höstas 1,6 miljarder för att möjliggöra ett nytt investeringsprogram, ett nytt forskningsprogram och insatser inom transportsektorn. Vi har också föreslagit en offensiv satsning på förnybar energi, ökad produktion inom jord- och skogsbruk, åtgärder för en snabbare vindkraftsutbyggnad, åtgärder för en fungerande elmarknad och krafttag för långtgående energieffektivisering inom bostäder men också fortsatt inom industrin. 
Tillsammans med starka ekonomiska styrmedel och en tydlig politisk hållning kan man med dessa åtgärder ta Sverige en bra bit på vägen till ett mer hållbart och konkurrenskraftigt samhälle och skapa fler arbetstillfällen och högre tillväxt. Just därför blir regeringens passivitet och den ensidiga betoningen på kärnkraftens fördelar faktiskt också ett hot mot investeringsviljan i förnybar energiproduktion och den fortsatta omställningen. 
Alliansen hade kunnat vara betydligt mer aktiv i sin politik. Vi hade kunnat ha mycket fler positiva skrivningar i betänkandet. Regeringen är handlingsförlamad. 
Min fråga kvarstår därför. Vill alliansregeringen verkligen lyckas med en seriös energi- och klimatpolitik? Jag yrkar bifall till reservationerna 5 och 12.
</anforandetext>
<intressent_id>0552248175312</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01NU11</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>85002</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU09112/#anf91</protokoll_url_www>
</anforande>
